Härom dagen beskrev jag 2 inte helt typiska vardagar i mitt liv och som motpol tänkte jag idag beskriva motsaten, dvs hur mina helger vanligtvis ser ut (har intresseklubben tagit fram anteckningsböckerna?).
Lördag morgon var det som vanligt uppstigning 5.20. Oavsett om jag ska rida på morgonen eller inte är jag alltid i stallet så fort det öppnar (lördagar 06.00 och söndagarna 06.30).
Pga begränsad hagtillgång vill jag få ut hästarna så tidigt som möjligt och dessutom hade jag inte haft ro att sova vetandes att hästarna står och väntar på mig. Jag släpar mig hellre upp för att eventuellt gå och lägga mig efter att stallbestyren är avklarade. DÅ är det inga problem med sömnen kan jag lova.
Nåväl, efter att ha anlänt till stallet 06.00 i sällskap av Soya och gett Archie mat gick vi och öppnade ridhuset och jag tog därefter fram utrustningen, både den egna och Archies.
Archie brukar få en halvtimme på sig att äta, sedan gick vi alla tre i samlad tropp upp i ridhuset för ett dressyrpass.
Innan Soya blev tyst och ”icke-jagade” fick hon ligga i bilen medan jag red men numera får hon följa med till ridhuset och ligga i manegen medan vi tränar.
Igår genomförde Archie ett mycket bra pass och jag kunde konstatera att vårt positiva ”flow” verkar hålla i sig. Kunde jag få honom att gå lika spänstigt ett helt dressyrprogram igenom är jag övertygad om att vi hade varit placerade varje gång; så bra går han nu faktiskt vilket är jättetrevligt. Nu gäller det alltså ”bara” att ALLTID få till denna form av ridning vilket alla ryttare vet är lättare sagt än gjort.
Soya fick ett återfall i ”gud vad roligt det är att jaga hästen” och sprang och bjäbbade runt Archies ben en lång stund. Jag, liksom Archie, valde att ignorera henne fullständigt och medan hundrackaren sprang som en tok runt oss så red vi skänkelvikning, förvänd galapp, gjorde små volter i galopp och provade på lite byten med varierande resultat tills Soya tröttnade och gav upp.
Efter ca 40 minuter var jag mer än nöjd med ridpasset och både jag, Archie, Soya och hennes ”kille”- en boxer vid namn Oliver (tillhörande stallchefen) skrittade ut på en kort runda runt våra hagar. Turen tar ca 15 minuter och oftast skrittar alla 3 på ett led efter varandra utom då Soya får syn på någon kanin och sticker iväg om hon ids (vilket hon inte alltid gör faktiskt- är väl lite blasé pga den myckna tillgången på dessa djur som hon dessutom aldrig är i närheten av att fånga).
Väl i stallet igen tog jag bara av Archie hans utrustning, hämtade Birk och så gick vi ner till hagarna igen, hästarna, hundarna och jag.
Efter utsläppet var det dags för mockning samt puts av 2 par stövlar, sadel och träns. Just persedelvård brukar jag lågprioritera på vardagarna men eftersom jag gör en noggrann puts på helgen så brukar grejerna ändå hålla sig fina tills nästa polering.
När allt var rengjort åkte Soya och jag hem och då hade klockan hunnit bli 09.00.
Hemma unnade jag mig en riktigt god ”frukost”- marängswiss :=)!
Därefter var det dags för veckans trädgårdsskötsel som i mitt fall bestod i att rensa ogräs från vår enda rabatt där mitt mål är att denna någon gång i framtiden ska vara helt täckt av de lavendelplantor jag planterat i omgångar.
Maken fick klippa gräset och häcken och medan han avslutade detta projekt dammsög jag inomhus samt städade undan, vattnade blommor osv.
Både maken och jag gillar när det är välstädat och försöker alltid att hålla en viss ordning hemma. Dammtussar och disk på diskbänken hittar man ALDRIG hos oss och jag skulle inte ha ro att sitta och slappa om hemmet inte var städat.
Efter städningen hade klockan hunnit bli 11.00 och Soya och jag la oss i soffan för att läsa lite.
Klockan 12.30 var det åter dags för oss att bege oss till stallet, denna gång för att ha lektion med Sally och ta in hästarna från hagen.
Ridlektionen med Sally blev den bästa hittills och vi var alla (Sallys mamma brukar agera publik) mycket nöjda efteråt.
Jag hann därefter inte mer än att ta in hästarna från hagen klockan 14.00 innan regnet började ösa ner men då var det redan dags för oss att åka hem igen.
På hemvägen hämtade jag en kyckling- och en fläskfiléplanka på en av Staffanstorps få restaranger (Två Kockar) där vi är stamgäster och väl hemma blev det middag och därefter en härlig tupplur i soffan.
Resten av dagen och kvällen ägnades åt läsning (Carin Gerhardsens nya bok ”Mamma, pappa, barn som jag faktiskt hann läsa ut hela) och lite ”internettande” och slötittande på tv innan jag stängde ögonen vid 23.00.
Idag, söndag var det uppstigning 5.40 och 06.30 var Soya och jag i stallet för att fodra och släppa ut hästarna. Detta samt mockningen var avslutat så att vi var hemma redan vid 08.00 och jag unnade mig åter en härlig frukost, denna gången gårdagens överblivna hallonpaj med vaniljsås!
Efter detta skrovmål blev det någon timmes sovande följt av allmänt slöande innan jag åkte för att klippa mig 13.30.
Jag har i flera år haft en ”icke-frisyr”, lugg och allt övrigt hår jämnlångt ner till axlarna ungefär, men kände häromdagen att det var dags att förnya sig med något som i alla fall liknar en frisyr.
Idag fick jag håret uppklippt ganska mycket men behöll ungefär den längd jag hade och jag blev mycket nöjd med den lilla förvandlingen.
Därefter var det dags att titta vad ”familjens dag” på ridskolan hade att erbjuda och i mitt fall blev det ett 10-pack hembakade ”Kärleksmums”, kakor som vägde ungefär en halvt ton styck indränkta i fett, socker och choklad = ca 5000 kalorier per kaka tippar jag och med smak därefter= MUMS!!!
Klockan 15.00 var det dags för min och Lenas söndagsritt och denna gången red vi bort till några backar och klättrade allt medan våra ouppfostrade djur försökte snappa åt sig det mycket höga gräset som omgav oss.
Väl hemma bjöd maken på en av de få rätter han kan tillaga- tacos- och nu är det fortsatt slappande resten av dagen som gäller.
Vi hade planer på att åka och titta på en hästgård som är till salu här i krokarna men besinnade oss då vi insåg det fullständigt onödiga i att åka och titta ”bara för att det ligger så nära”.
När jag tittade på bilderna på nätet påminde situationen mig om den då jag var ihop med en av mina första pojvänner i ungdomen. Killen i fråga bodde i ett eget hus och jag minns att jag tänkte:
”Om jag hade fått ta med mig EN enda sak från hans hus- vad skulle jag ta” (denna tanke kom sig av att ALLT i hans hus var gräsligt fult) och jag kom efter långt tänkande fram till att jag nog hade tagit en trasmatta, om jag verkligen hade varit TVUNGEN :=).
Samma sak med nämnda hästgård, det fanns inte en sak varken inom eller utomhus som tilltalade mig.
Så det blir inget tittande idag utan som sagt bara mys i soffan. Och lika bra är det!
