Denna filt har jag haft sedan jag var en liten flicka….den är så mjuk och varm att jag numera får dela den med ännu en livsnjutare….
Ja, om du vill ha sängen för dig själv eller bara dela den med din respektive ska du inte köpa en vinthund i alla fall, det är en sak som är säker.
Kanske är det för att de är tämligen hårlösa och beniga och därför inte vill ligga på hårda golv (fast varför väljer de inte sin hundkorg/ bädd????) men vinthundar verkar helt besatta av att ligga i soffor och sängar.
Enligt en högst ovetenskaplig undersökning jag gjort bland andra vinthundsägare har samtliga utom en sina hundar sovande i sängen.
Även den som NU inte har hunden som sovkamrat HADE detta tidigare tills han insåg att nattsömnen var viktigare än att låta en whippet vandra upp och ner i sängen allt eftersom natten fortskred och mannen väcktes x antal gånger.
Och jag måste säga att jag till viss del förstår denne man även om jag själv inte hade haft hjärta att neka Soya en sovplats hos oss.
När jag hade mina greyhounds hade jag en 90-säng i vilken jag och hunden bokstavligen trängdes. Ofta gick hunden segrande ur kampen om största utrymmet och själv vaknade jag mer än en gång helt ledbruten.
Nu är ju en greyhound i storlek nästan som en mager kalv :=) men gudarna ska veta att även deras mindre upplaga, whippeten kan och TAR plats.
Redan första natten hos oss klargjorde Soya var hon ansåg att hennes sovplats skulle vara (dvs i vår säng) och det har tagit ganska lång tid för oss alla att inrätta oss i den nya ordningen så att ALLA, dvs inte bara den lilla snabbspringaren, ska kunna sova bekvämt.
Från början sträckte Soya ut sina ben allt vad hon kunde och höll emot med enorma krafter och maken och jag som redan har en något mindre säng än standard-diton (en 160-säng) låg ihopklämda som 2 sillar men nu har hon faktiskt lärt sig att sova vid våra fötter så att även vi får plats.
Någon gång väcks jag av ett häftigt flåsande om djuret har legat helt inpressad under vårt tunga täcke i många timmar och eftersom hon själv inte tycks vilja göra något åt saken får JAG befria hennes andningsvägar genom att lätta på täcket och sticka ut henne lilla huvud.
Jag kan också vakna till av att Soya vill flytta sig lite i sängen men precis som jag har läst att småbarnsföräldrar mer eller mindre kan halvsova och amma mitt i natten utan att bli klarvakna så är det knappt jag är medveten om att jag lyfter på täcket för att hon ska kunna förflytta sig.
Numera sover vi som sagt helt ok alla tre även om nästa säng UTAN DISKUSSION kommer att bli en större sådan :=).
