Idag var det åter dags för Archie och mig att bege oss till Ebba, denna gången för att hon skulle rida.
Det skulle vara intressant att veta hur hästar tänker för sedan jag flyttade Archie från ridskolan så ”krånglar” han nästan alltid när jag ska lasta honom på hemmaplan.
Att jag skriver krånglar inom citationstecken är för att det med andras mått säkert är skrattretande eftersom det ändå bara tar typ 3 minuter innan han går in i transporten men jag som är van vid att han marscherar rakt in direkt blir både irriterad och lite undrande över detta lilla försök till olydnad eller vad det nu står för?
På väg hem, oftast från träningar, går han som tidigare rakt in.
Vet Archies lilla hjärna att transportering betyder någon form av arbete?
Tja…hur som helst har han inget för sina små cirkuskonster då han står som cementerad i marken tills han ger upp och går in eller i absolut värsta fall får någons arm placerad på baken (sååå lite krävs det….) och går in då.
Hur som helst..iväg kom vi och Ebba fick ridet.
Ett jättebra ridpass blev det (som vanligt) och Archie fick sig en riktig genomkörare.
Ebba red mycket skolor i trav och jobbade dessutom en hel del med galoppen och allt såg som sagt utmärkt ut och ännu bättre än då hon red förra veckan.
Jag minns hur jag i min (naiva) ungdom tyckte att det var FUSK (suck…) om man lät en skickligare ryttare ”rida till” ens häst men sådana betänkligheter har jag verkligen inte idag.
Idag är det enbart i första hand ekonomiska och i andra hand tidmässiga faktorer som gör att jag inte rider ännu oftare för Ebba och även låter henne rida Archie mer än vad hon gör.
Ridning är tillräckligt svårt ändå och kan man få hjälp på vägen är man dum om man tackar nej av någon slags missriktad stolthet eller prestige.
Ebba är en långt skickligare ryttare än jag med mycket större erfarenhet och har dessutom rent FYSISKT (det skiljer 6 hål mellan våra stigläder :=)) möjlighet att nå om Archie mycket bättre än jag.
Fast även om Ebba är lång så är hon noga med att både rida för och kräva lätta hjälper när man rider för henne och detta är ju givetvis mycket bättre än om en 100-kilos karl hade satt ”krokarna” i Archie med full kraft.
Även om det kanske skulle göra att Archie gick bättre hade jag ju sedan inte haft den kraften i min kropp och inte kunnat rida på detta vis.
Sedan säger jag inte att kroppsbyggnad hos en ryttare är ALLT men banne mig en hel del. Hur ofta ser man både korta OCH riktigt tjocka ryttare bland dressyreliten? Nä…just det :=).
Fast jag kan förstå honom eftersom han kanske tycker det är jobbigt att jobba MEN jag har försökt att förstå min häst idé om att vara jätte lättlastad på hemmaplan men på bortaplan vill han inte alls gå på. Hmm tycker han så mycket om att jobba att han inte vill åka hem eller vill han byta stall?
Ha ha….ja ibland är det kanske tur att hästar inte har talförmåga. Det är långt ifrån säkert att man hade velat höra allt som de kanske hade på hjärtat :-).
”Stööön….kommer DU nu igen…. Kan man aldrig få en lugn stund från det där jäkla dressyrande” typ….
”Vet Archies lilla hjärna att transportering betyder någon form av arbete?”
Skulle tro det.
En häst jag hade älskade att hoppa och avskydde dressyr.
Vi tränade en 1 g/vecka och red dressyr varannan gång och hoppade varannan.
När vi hade hoppat gången innan gick hon raka spåret in i transporten medan hon tramsade i typ 3 minuter om vi ridit dressyr gången innan.
Det tog ett tag innan jag såg mönstret.
Rie
Hi hi…. Är hästar verkligen så smarta? Tja, de är väl som människor, en del är smartare än andra:-).