http://www.blocket.se/vi/25655596.htm
Jag har en tid nu letat efter en hundbur åt Soya och hittade denna på nätet.
Som synes var priset från början 3000:–, nu sänkt till 2500:–.
Jag la i förra veckan ett bud på buren (1700:–) och fick till svar att buren säljs för att den inte passar och att säljaren själv har köpt den för 2000:– och därför inte ”kan” sälja den billigare.
Tja…kan och kan…det får ju vara upp till säljaren att bestämma men det är väl inte ofta man lyckas sälja något för MER än vad man själv köpte det, i alla fall inte på annons.
Bara att önska säljaren lycka till!
Och att säljaren inte antog mitt bud fick faktiskt den mycket trevliga konsekvensen för min del att det visade sig att hundbursletandet var precis som Carlsberg-reklamen: ”Worth waiting for”!
För tror ni inte att jag igår fick syn på en annan annons där en person tillverkar måttbeställda burar; precis en sådan som jag vill ha och till samma pris som buren jag gav bud på.
Men nu får jag alltså en bur efter på centimetern de mått jag vill ha och det kan ju inte bli bättre!
Här är den annonsen och jag lovar att rapportera om buren när den kommer (enligt mailet efter 1-2 veckor mot postförskott):
http://www.gammelgrundet.se/hundbur.html och
http://www.blocket.se/kalix/Hundbur_24575371.htm
Att jag skriver ”Stackars Soya” i rubriken är för att jag inte kan tänka mig att hon kommer att uppskatta buren.
Soya har sedan vi köpte henne legat i baksätet på våra bilar och eftersom både maken och jag har stora läderarmstöd bredvid förarsätet så har Soya använt dessa till att stå på och hjälpa till att ”köra bilen” (Birgitta, 12 år).
Detta med Soyas bilkörning (hon har alltså stått med frambenen på armstödet och bakbenen på baksätet) har absolut varit tudelat; å ena sidan tycker jag att hon är så gullig när hon gör det och å andra sidan så kan det så klart bli mycket farligt vid en häftig inbromsning eller krock.
Dessutom ska jag inte sticka under stol med att mitt i vissa fall pedantiska sinne hade mått mycket bättre om det slapp fleecefilten i baksätet, ibland både full av grus och tassavtryck.
Så tanken på en säker plats för Soya och ett rent baksäte för mig väcktes för ett tag sedan och nu ska det alltså bli verklighet.
När jag hade hund förra vändan, dvs för över 20 år sedan, var det ingen (vad jag kan minnas i alla fall) som hade bur till hunden eller så var det i alla fall långt ovanligare.
Nu verkar mer eller mindre alla ha det och som sagt så kan jag ju faktiskt förstå det även om jag kommer att få vara utan co-driver framöver :=).
Zvante ääääälskar sin bur, seriöst 😛 Låter som man bara hittar på att hunden gillar något sådant men han älskar den verkligen!
Jag tröstar mig med att jag faktiskt har hört detta från flera hundägare så Soya kommer säkert också att överleva :=).