Vad är det här för ett bylte tro?
Eftersom det fortfarande är väldigt kallt på morgnarna (1-3 grader bara) har hjälptränaren funnit för gott att kura ihop sig i min dunjacka medan Arch och jag jobbar.
Inget nytt under solen skulle man kunna säga om dagens ridpass.
Det är fortfarande LA:6- programmets olika delar som gås igenom och det är väl vad jag har att säga om det :=).
Tränade lite mer på travökningar idag eftersom jag igår kände att de verkligen inte fungerade bra. Då var det bara spring, spring, spring från Archies sida och studs, studs, studs i sadeln från min sida- inte harmoniskt för fem öre.
Idag fick jag till ökningarna mycket bättre- lyckades sitta djupt och med i rörelserna och även om de fortfarande inte är så bra så är vi på rätt väg.
Travökningarna är verkligen ett bra exempel på ”goda och onda cirklar” för ju mer hästen ”springer” stället för att vila på steget desto sämre sitter man och stör därmed hästen så att den får ÄNNU svårare för att svikta i stället för att bara pinna iväg.
Ärligt talat så kan jag inte riktigt förstå varför du ska rida LA:6 redan? Skolorna är inte bra, ökningarna är inte bra och din häst går inte i samling. Du har tidigare skrivit att övergångar från galopp till skritt inte fungerar riktigt bra. Hur bra blir de enkla bytena då? Varför har du så bråttom? Är det inte roligare att känna att alla ingående moment fungerar bra innan man startar en klass? Dessutom går ju sällan en häst bättre på tävling än vad de gör hemma på träning. Jag är inte ute efter att provocera, jag är bara nyfiken på hur du resonerar?
Som jag redan nämnt vill jag ha en bedömning av en domare hur denne tycker att jag rider programmet.
Min tränare tycker inte att det är för tidigt att starta och jag själv tycker att det kan vara dags att prova på.
EN start lär inte förstöra något för varken mig eller hästen och det är inte så att jag förväntar mig att rida på 50 % precis.
Nu kanske det blir så ändå men då får jag ju ett facit på att jag gjort en felbedömning och får då vänta med att starta nästa LA:6 till ganska långt fram i tiden nästa gång.
Skulle man (läs jag) vänta med att starta olika klasser tills allt kändes så superperfekt som jag med mina höga krav vill att det ska vara för att jag ska vara 100 % nöjd skulle jag nog inte ens ha startat LC vid det här laget.
Men visst; jag kan hålla med dig om att det absolut inte finns någon mening att gång efter annan starta i klasser där man ligger på säg 62% eller därunder. Det hade i alla fall knäckt MIG i slutändan.
Eftersom dressyr till skillnad från hoppning OFTAST inte kan skada hästen även om man startar liiite högre än vad man är mogen för så GÖR det ju inte direkt något. Fördelen kan vara att när man gått vidare till en ny nivå så blir den tidigare nivån plötsligt mkt enklare… och man får oftast bättre resultat där då. Troligtvis är det något mentalt hos ryttaren mer än att hästen plötsligt utvecklas…
Jag är t ex mkt glad att jag på min tidigare häst hann rida Svår B trots att hans piaff, passage och byten i varje inte var så där fantastiska, för precis som jag misstänkte så tog det sen många år att ta sig dit med nästa hästar. Därtill blev George och Int1 plötsligt »a peace of cake« efteråt. Nu placerade han sig iofs i SB:1, men han var ändå inte direkt lättriden i de klasserna ändå…
Lite tycker jag alltså man kan pressa sig själv – testa! – och funkar det inte så får man backa ett steg igen.
Hihi…jag har gjort samma erfarenhet som du Ann och det är säkert så att det är något mentalt snarare än att hästen genomgår en plötslig metamorfos :=).
Hade en intressant diskussion om skillnaden mellan hoppning kontra dressyr med en stallkamrat härom dagen förresten; på tal om det här med att man oftast inte kan skada en häst genom att rida en ”för svår” dressyrklass medan man kan förstöra en häst hoppvilja för ”evigheter” framåt genom bara några felaktigt tagna språng.
Av samma anledning ville jag påstå att det vid försäljning av en hopp-respektive dressyrhäst är långt viktigare med AKTUELLA tävlingsresultat för hopphästen.
En dressyrhäst som en gång har gått MSV kan mycket lättare fås att göra det igen än en häst som hoppat MSV och därefter kanske råkat ut för ”gud vet vad” på hoppbanorna.