Det var igår som jag läste Havrepappans blogg:
http://www.hippson.se/blogs/havrepappa/86558.htm#comments
där han ondgör sig över att dressyrdomare ibland/ ofta dömer oerhört olika, dvs 3 domare kan sätta helt olika poäng på ett och samma ekipage under en och samma ritt.
En av kommentarerna som Havre-daddy fick löd då:
”Vi dressyrtanter får vara glada att det finns domare som vill ägna sina lediga dagar åt att titta på våra ritter. Kan inte var speciellt kul att se 40 halv dåliga ekipage rida samma program. Vi ska nog inte klaga på dem :-)”.
Även om inlägget (kanske?) var skämtsamt skrivet så påminde det mig ändå om att många verkar resonera i termerna att ”det man ska vara tacksam över får man inte samtidigt kritisera/ ha synpunkter på”.
Och det är detta jag inte köper!
Å andra sidan tar domaren ett arvode för att sitta och stirra på 40 ekipage…
Att vara/agera domare är också detta en FRIVILLIG syssla och självklart måste de tävlande kunna ställa vissa krav på denne.
För precis som domaren FÅR betalt för att döma så BETALAR ryttarna för att BLI bedömnda.