I morse, när jag släppte ut Archie i en härlig gärshage medan solen skymtade bakom molnen hoppades jag att väderleksprognosen, som hade utlovat regn, skulle visa sig inte stämma men tyvärr blev det inte så.
Medan jag rensade nya ton kirskål i trädgården var det fortfarande uppehåll men redan när jag begav mig till Sallys veckoträning vid lunch kom det några regndroppar.
Sally ja….denna flicka lyser numera konstant som en sol och sitter mest och skrattar i sadeln. Hon är med andra ord mycket nöjd med sin nya ponny och jag förstår henne. På bara 3 träningar har den gått från klarhet till klarhet och det är så klart även roligt för mig som tränare och inte bara för den som sitter på.
Efter träningen körde jag till stallet för att ta in Archie från hagen och förbereda vår avfärd till vårt gamla stall- ridskolan i Malmö.
Planen var att rida ut med Lena och eftersom vi aldrig har låtit lite (eller mycket….) regn stoppa oss så körde jag dit i förvissningen om att Lena väntade på mig.
Och det gjorde hon och vi fick en lika härlig uteritt som vanligt.
Precis som Sally några timamr tidigare satt jag mest och bara njöt av ridturen och mina härliga djur.
Soya som tog täten i långlina och klättrade så fint i backarna med Archie bakom sig och Archie som jag red på en hand utan att knappt behöva röra tyglarna.
Vi fick en hel del regn på oss under turen även om det för all del var uppehåll då och då också men vi är som sagt inga veklingar så vi bara red på utan att bry oss.
Väl hemma i stallet skyndade jag mig dock rejält, ridbyxorna smetade betänkligt kring benen och det blev ganska kallt efter ett tag.
Nu sitter jag med värmefläkten på för ”full gas”, Soya har rullat ihop sig på en fårskinnspläd och det enda jag vill är att maten ska bli färdig så att soffan kan intas därefter!
