När Archie hade fång minns jag att jag i ett inlägg ondgjorde mig över att ”man” inte verkar kunna tillverka Fenylbutazon (butta) med någon smaktillsats som gör att hästarna frivilligt ”går på” skiten.
Alla hästar jag ägt har varit matgamar en masse men ingen har velat äta butta i hur stora portioner av annat man än har blandat den i och ofta bör man ju inte ge en häst som behöver butta särskilt mycket mat.
Att spruta butta i munnen har varit mitt enda alternativ för att säkert veta att hästen får i sig medicinen och när man har gjort detta x antal dagar, som tex vid fång, så har i alla fall Archie inte precis sträckt fram huvudet när man kommit med sprutan.
Därför är det glädjande att Metacamen, som i mångt verkar ha ersatt den gamla buttan är långt smakligare.
Inte för att jag har provsmakat men jag kan inte dra någon annan slutsats när jag ser hur glatt Archie står och låter mig köra in sprutan i munnen på honom utan att ens behöva hålla honom.
Tydligen är medicinen så god att Archie flera gånger har försökt att bita i sprutan och en gång lyckades han faktiskt också. Som tur är var det vid sista dagens ”sprut” för sedan gick inte den sprutan att använda fler gånger :=).
