Tisdag- ändrade planer

I morse red jag ett dressyrpass som planerat med Archie och han kändes fin och ”med”.

Vi gjorde ungefär samma saker som Ebba hade gjort igår och efter 50 minuter var jag nöjd och avslutade passet.

Sedan blev det gräshage- fast i ärlighetens namn är det numera inte så mycket gräs över eller snarare sagt i våra hagar.

Som ni vet har det inte regnat på veckor mer än vid 2 korta tillfällen och även vår egen gräsmatta hemma är helt sönderbränd.

Om man ska se det från den positiva sidan så behöver man inte lägga någon tid på att klippa den i alla fall….

Efter mina stallbestyr begav maken, Soya och jag oss iväg med bil; planen var att besöka ön Ven utanför Landskrona dit det tar ca 30 minuter med båt.

Maken och jag har varit där vid ett tillfälle för många år sedan men nu ville vi åka dit med Soyis och gå i de vackra omgivningarna.

Med tanke på att det är tisdag, att vädret var lite halvdisigt och att väl mångas semester är slut trodde vi inte att vi skulle mötas av den enorma anstormning med människor vid kajen och eftersom vi inte ens kunde hitta parkering till bilen valde vi att inte köa (kanske förgäves) utan la om rutten mot Söderåsens nationalpark i stället.

Som synes på bilderna nedan kan man där vandra i mycket kuperad skog vilket passade oss utmärkt särskilt eftersom vi kunde ha Soya lös.

Ta i trä följer hon oss mycket bra, det finns så mycket att nosa på och markera sitt revir på (maken till små-kissande tik har jag aldrig varit med om) och eftersom det inte finns kaniner i skogen 🙂 springer hon inte iväg hur som helst.

Efter en timmes vandring ansåg vi att vi var värda en lunch på ”Kalle på Spången”- det är där en del av Edvard Perssons filmer är inspelade.

På tal om Edvard Persson tycker jag att texten i en av hans låtar säger mycket om skåningar och deras inställning till sig själva eller vad sägs om ”ja, låt dom bara gå på- vi klarar oss nog ändå” :)!