Vid den här tiden på året brukar diskussionerna ”broddar eller ej” dyka upp både IRL och på olika diskussionsforum/ bloggar och åsikterna går, som med det mesta som har med hästar att göra, isär.
Någon vågar inte brodda annat än vid ridning av rädsla att hästen skadar sig själv eller andra i hagen eller till och med i boxen.
Andra har broddar på dygnet runt i veckor eller månader och sedan finns det dom som aldrig broddar över huvudtaget.
Själv tillhörde jag den sistnämnda kategorin tills för några år sedan då min hovslagare föreslog att han skulle banka i en form av kortare, permanenta broddar- sådana som polishästarna i Malmö (som han också skor) har året runt.
Detta brodd-försök slog så väl ut för Archies del att vi har fortsatt att använda dom varje vinter.
Ta i trä har Archie aldrig skadat sig på broddarna trots att han alltid både går och står helt utan benskydd/ boots och när han gick med ponnyn Birk i hagen på ridskolan så hände inte heller några olyckor trots att även Birk hade likadana broddar.
Jag är faktiskt mer rädd för de skador hästen kan få UTAN broddar än MED och nu går ju Archie dessutom ensam i hagen= ingen som kan sparka honom.
Jag ser en del som har skydd på alla fyra benen pga broddarna, vissa bara i hagen och några dygnet runt men det orkar jag i ärlighetens namn inte hålla på med eftersom jag inte bedömer att det är befogat för Archies del.
Visst kommer jag att reta mig om han får något sår av broddarna men här tar jag en kalkylerad risk utifrån några års erfarenhet. Och att stå med av snö våta skydd/ lindor tror jag inte heller är så bra och då får man hålla på och byta dessa ständigt= bökigt.
Hur gör och resonerar ni kring broddar?
När underlaget kräver åker låga broddar på+snösulor,dygnet runt.Har inte heller råkat ut för broddskador.Men är ju en buskryttare och ridhuslös!Jag är oxå rädd för fläkskador som kan ta en hisklig tid att läka!
Undrar om man kan dra någon gräns i landet där ”folk” norr om har broddarna i skorna x antal månader per år medan de söder om sliter häcken av sig med att skruva i och ur om de ens har några? 😉
Som boende ”på Nordpolen” skulle det aldrig någonsin falla mig in att brodda ur mellan oktober och april (alltså när det kan finnas någon som helst risk för is och/eller snö)
Alltid fyra brodd i varje sko och nuvarande häst har haft någon minimal reva på någon kronrand någon gång, men de har uppkommit vid ”sprattel” vid ridning och aldrig vid hagvistelse.
Som nyss inriden treåring fick han flytta upp till mig och de oskodda bakhovarna fick skor med fyra brodd direkt pga. blankis ute.
Ska erkänna att jag var VÄLDIGT orolig för sår till en början, (obalanserad unghäst med långa ben ”överallt”) men det visade sig vara helt i onödan.
Fläkskador är inte att leka med och inte heller det som kan följa av att hästarna inte törs röra sig/spänner sig konstant för att inte halka.
/Nina
Jag hade min häst broddad dygnet runt från oktober till april men då bor vi ju i Norrbotten. Och det var rejäla isbroddar, skulle aldrig vågat att ha honom skodd utan broddar. Jag tror att de allra flesta som bor här uppe broddar sin hästar. De fläkskador som hästarna skulle få utan broddar skulle kunna vara katastrofala så jag skulle aldrig våga chansa. Man skulle ju inte våga ut efter vägen med honom utan broddar.
Elitbrodd på hela tiden, två per sko. Inte vid tån alltså: Tycker risken för balltramp är för stor. Broddar dock av om det ska åkas transport. Dessutom snösulor. Vi har alltid mycket snö, så det behövs!
Jag har i ett femtontal år broddat permanent under vintern, gärna med ”guldskor” dvs sex låga, fasta brodd per sko. Dock har jag de sista åren övergett guldskorna, eftersom hästen jag har nu skrapar en del i transporten, och tåbrodden gör fula hål i gummimassan. Hon funkar dessutom bra på låga, vanliga traktbrodd. Pojkvännen är van att behöva brodda i och ur eftersom hans häst tidigare delat hage med hästar vars ägare varit rädda för sparkskador – men nu går även hans häst med brodd hela tiden – dock bara traktbrodd där med. Att köra med brodd i släpet ser jag tyvärr som en nödvändighet då det halaste ställe jag någonsin är på är stallplanen vid ridhuset där jag måste lasta av.