Jag har sagt det förr och jag säger det igen: det är inte klokt så fort dagarna går! Ena dagen är det måndag och nästa dag är det fredag minsann!
Under den gångna veckan var jag ledig både i tisdags och i torsdags och dessa mycket uppskattade ledigheter går i samma behagliga hjulspår- jag motionerar (går långt eller springer en mil) med Soya, tar hand om hästen och tar det lite lugnare än de dagar då arbetet stjäler så många av dygnets timmar.
I tisdags träffade Soya och jag Robbans och Åsas hundar- annars är Soyas liv tämligen hundfritt.
Där vi bor träffar man i princip aldrig några hundar och de hästägare i stallet som har hund har dom alltid i bilen eller hemma.
Så jag är glad för Soyas 4 pojkvänner som hon trivs så bra med- även om hon verkar nöjd med mitt och makens sällskap tror jag ändå på umgänge med artfränder.
För Archies del traskar livet på i lite långsammare mak fortfarande- han rids numera i alla gångarter men inte för fullt.
Det myckna snöandet har gjort att vi har kunnat använda gräshagarna lite grann och det tror jag har varit uppskattat hos min häst.
Närmast ser jag mycket fram mot en sedan länge inplanerad Ullaredsresa på tisdag och hoppas verkligen att inte väder eller annat sätter käppar i hjulen för ett av mina stora nöjen :).
