I morse blev det ett enklare dressyrpass i ridhuset och jag känner att jag snart kommer att börja skärpa kraven.
Som det är idag rider jag mest runt och ser till så att övergångar o ch bjudning fungerar och att jag inte behöver ”jobba” så mycket själv.
Än så länge fungerar det fint och jag blir inte det minsta trött- inte som för någon månad sedan då jag flåsade som en blåsbälg ibland.
Om det sedan beror på att kraven inte är så högt ställda ännu, att jag har fått en bättre kondis eller att det var något ”fel” på Archie då låter jag vara osagt men med kniven på strupen skulle jag faktiskt tro att det är en kombination av alla tre sakerna.
Vi får som sagt se hur det hela utvecklar sig när ribban höjs….
