Dagens fråga lyder som följer: känner ni er stressade så här knappt 2 veckor innan jul eller hur mår ni?
Att jag frågar är för att jag varje år förundras över hur mycket energi, tid och pengar julen och allt som följer med den tycks ta för så många människor och jag fattar det inte…
För att få det (förhoppningsvis!!!) trevligt under några timmar/ dagar under själva julen tycks folk vara villiga (?) att offra hur mycket som helst; stressa sönder sig själva i jakten på julklappar, planera och dona, städa hysteriskt, bjuda hem en drös folk (släkt) som man annars knappt träffar, skuldsätta sig i månader osv osv.
Är det värt det undrar jag?
Uppenbarligen eftersom så många glatt (?) springer in i julfållan eller så vågar/ vill man inte avvika?
Exempelvis det här med julmaten/ julborden har alltid varit en gåta för mig- kanske för att jag har föräldrar av utländsk härkomst och därmed inte är uppväxt med denna tradition?
Under julen förvandlas plötsligt det som i mina ögon mest är ren påläggs-mat till något som folk betalar dyra pengar för att äta som middag på ett julbord?!?!?!?!
Herregud- anser man att kokta ägg, sill, köttbullar, skinka och prinskorv är någon form av delikatess så kan man ju köpa/ äta detta året runt, eller?
Det enda jag själv skulle vilja äta året runt skulle väl vara lussekatter men när de nu inte säljs på detta vis så överlever jag det också :).
Och att handla en massa (ibland) ”skit” (läs: julklappar) trots att man egentligen inte har råd, att strunta i viktiga räkningar för att traditionen säger att det är viktigt med presenter till barnen för att det är jul- ja, det har jag sett till leda som socialsekreterare och vilka konsekvenser det kan få (uppsägning av bostaden, avstängd el osv).
Själv anser jag mig lyckligt lottad som aldrig har hoppat in i jul-hjulet utan alltid betraktat det mesta lite från sidan- lika nöjd och glad för det.
Maken är tack och lov likadan och vi njuter av vår ledighet med annan god mat och utan att ha någon press på oss från omgivningen- de som känner oss vet hur vi resonerar och vi har inte heller några barn eller släkt som ”trycker på”.
Det bästa med julen är att man är ledig tycker jag och det räcker som sagt gott åt mig- sedan får andra göra som de vill även om jag ibland kan tycka lite synd om dom :).
Julen kan nog upplevas som mycket stressande av många precis som du beskriver.
Fast jag inte hör till den kategorin =). Jag tycker julen är ett tillfälle att träffa nära och kära, äta gott (ja, jag gillar julmat) och umgås. Julklappar brukar bli någon smågrej mest, inget man blir skuldsatt av i alla fall. Julafton inleds traditionsenligt med glögg till Kalle och avslutas i stallet med kvällsfodring. Efter julafton är jag alltid ledig i två dagar vilket jag också uppskattar.
Jag brukar inte alls stressa, det tar mig ungefär 30 min att sätta upp de fina ljusstakarna och stjärnan i fönstrena:) Det är mysigt med extra lampor i vintermörkret.
Jag, som du Birgitta blir mörkrädd när jag hör hur andra stressar ihjäl sig för att ”hinna” allt innan jul, storstäda, pynta, baka, laga massa mat som ändå inte äts upp och köpa klappar man inte har råd med…
I vår familj har vi en regel, max 50 kr per present och 1 present till varje person. Bara för att alla gillar att öppna paket i vår familj.
Maken och jag tycker att det bästa med jul/övriga helger är att kunna vara ledig och bara ta dagen som den kommer utan stress, press och förväntningar (från andra).
Det enda problemet är när min man drabbas av tillfälligt dåligt samvete och tycker att ”vi borde blabla…” varvid jag frågar; vad vill du allra helst göra om du själv fick bestämma..? Då brukar friden infinna sig igen…:-)
Skönt att ni är avstressade tjejer! Och de som inte svarat har nog inte HUNNIT pga julstressen ha ha!
Skämt å sido men jag märkte även förra året en ganska kraftig nergång i antalet läsningar på bloggen i just december och det tror jag inte är en tillfällighet 2 år i rad.
Vi firar inte heller jul och det är med faschination som jag konstaterar hur otroligt mycket tid och pengar som folk i min omgivning spenderar på att denna enda dag ska bli ”perfekt” (vilket den väl sällan blir). Själv sköter jag insläppet i stallet på julafton, njuter av min egen häst i ridhuset i ensamt majestät innan jag tar in och klär av och utfordrar stallet övriga innevånare och sedan åker jag hem och äter lutfisk – den enda julmaten jag verkligen gillar.
Helene
Helene:
Så var det i många år då jag stod på ridskolan med mina hästar.
Jag var mol allena där på julafton och tjänade pengar (genom att jobba i stallet) och red också i lugn och ro.
Hur perfekt som helst :)!