Även idag stämde väderleksprognosen alltför väl, snö och blåst mest hela dagen.
Jag lånade den semesterfirande makens bil för att köra till jobbet, den är både ny och utrustad med dubbdäck så jag bedömde mina chanser till framkomlighet som större med detta fordon än med min egen Volvo med året-runt-däck.
Att köra var faktiskt inga problem- nej idag har det bara varit smärre ”problem” (läs: sådant man får räkna med vintertid) i stallet.
Först upptäckte jag att vattnet i stallet hade frusit när jag kom dit i morse, det kom inget vatten från kranen och inte till vattenkopparna heller.
Hästarna fick vattnas för hand under dagen och tack och lov så kom vattnet igång senare.
När jag återvände efter jobbet fick jag höra att hästarna inte släppts ut under dagen och detta är nog första gången detta har hänt sedan jag flyttade dit, annars är man i detta stall inte så mjäkiga utan släppet ut i alla väder vilket jag personligen tycker är jättebra.
Då det så blev dags att rida inträffade nästa lite ovanliga incident; jag och min stallkamrat som skulle rida i ridhuset kom inte in i detta och ännu mer skrämmande: den tjej som ridit där med sin häst KOM INTE UT?!?!?!?
Snön hade alltså inom loppet av en timme (!!!) fykt ihop i en sådan massa precis utanför stallporten att denna omöjligt gick att rubba och om ni tittar på bilderna nedan så förstår ni varför.
Som tur är har vår stallägare rejäla ”resurser” annars vet jag inte hur vi skulle ha fått ut Karin och Alfresco- eller jo, Karin hade nog kunnat ta sig ut genom en liten dörr avsedd för MÄNNISKOR men vad vi skulle ha gjort med Alfresco- ja….det kan man ju fråga sig.
Han hade väl fått vandra runt i ridhuset medan x antal personer knäckte sina ryggar med skottning :)?
Hur som helst så slutade äventyret lyckligt, Karin och Alfresco befriades och jag och Archie kunde gå in i ridhuset obehindrat.
Väl där blev det en dressyrpass på en häst som från början var stel som en pinne- jag trodde faktiskt inte att den uteblivna hagvistelsen idag och kanske även vilodagen igår påverkade honom så pass.
Mycket skolor blev det och övergångar mellan galopp och skritt och när passet avslutades kändes det i alla fall bra.
Inne i ridhuset står Karin och väntar på att bli utsläppt :).
Stallägarens traktor gjorde ett bra jobb….
….med lite hjälp av vanligt gammalt hederligt skottningsarbete av Ellinor (som gärna ville rida i ridhuset- därav hennes raska tillskyndande :).
Sådär….äntligen kunde porten slås upp och stax därefter kom Karin och Alfresco ut i friheten :)!
Hahahaha stackars Karin! Och vilken tur att det finns en traktor på gården!!!