Idag frågar jag mig hur mycket vinstmarginaler vi konsumenter egentligen är villiga att betala affärerna för?
Frågan väcktes då jag nyligen besökte EKO i Malmö och tittade runt på deras hästavdelning där jag inte varit på länge.
Jag har alltid uppfattat EKO som relativt prisvärda med det mesta, inte bara hästsakerna men efter att ha tittat runt så insåg jag att även de tjänar bra med pengar på oss konsumenter.
Någon vecka innan EKO-besöket hade en god vän bett mig att kolla upp vad EMIN:s Glucosamin kostar i Ullared och jag tog till och med kort på burken med prislappen ovanför; 349 kronor (se bilden ovan).
Döm om min förvåning när jag på EKO ser EXAKT samma produkt, dvs samma märke och samma storlek på burken fast med prislappen 449 kronor, dvs 100 kronor dyrare!!!
Nu tror ju inte jag att GEKÅS i Ullared skänker bort sina varor och just denna produkt var hos dom varken någon form av ”2:a sortering” eller ”kort datum- därav prissänkt” utan det var deras ordinarie pris.
Och EKO är i mina ögon inte någon liten exklusiv butik med skyhöga lokalhyror vilket ibland ju kan förklara det som vi som köpare upplever som ”överpris”.
På EKO såg jag förresten även samma Mountain Horse-stövlar (termo-varianten) som i Ullared kostade 499:–, här kostade de det dubbla, dvs 999:–.
Nu kan jag inte svära på om EKO:s stövel var årsmodell 2010 och Ullareds någon utgående modell men de såg banne mig EXAKT likadana ut.
Jag skulle kunna fortsätta att rabbla prisjämförelser tills jag storknade men jag tror nog att ni ”get my point”- det finns otroligt mycket pengar att spara om man är det minsta lilla intresserad.
Sedan har man inte alltid varken tid eller lust att vara ”om sig och kring sig”- jag kan också handla ½ liter Cola Light på Statoil för samma pris som jag skulle kunna få 2 liter för i varuhuset bredvid men jag har också vänner som klagar på att de lever så fattigt, inte kan unna sig något osv samtidigt som de ALLTID gör de onödigt dyrare valen. Och då ska man inte klaga- man har banne mig valt själv!