Söndag- ute på hal is

Morgonen inleddes med hagutsläpp, mockning och foderfix innan Soya och jag åkte till Skrylle för sedvanliga plåga höll jag på att säga.

När de 10 kilometrarna var sprungna var jag trött och genomsvettig, slingan var sandad och jag hade broddar men man springer ju ändå inte på samma sätt när töande is täcker det mesta.

Idag var det hela 4 plusgrader så Soya fick springa utan täcke och själv borde jag nog också ha lättat på klädseln med tanke på hur svettig jag blev.

På eftermiddagen var det dags att motionera tillsammans med det andra djuret (maken och Soya tog en egen promenad där maken slog en rejäl vurpa i halkan) och det blev ett tömkörningspass ute.

Medan Arcie hade stor hjälp av sina broddar och traskade på obehindrat överallt fanns det vissa sträckor på vår tur där jag småskuttade bakom honom som en riktig Charlie Chaaplin, allt i mina försök att inte ramla på isen (hade glömt att sätta på mig mina broddar).

Merparten av turen gick på asfaltvägarna från stallet och nästan hem till mig själv och det blev mest skritt men även lite mini-trav, dvs så långsam trav att jag kunde gå och slapp springa bakom.

Nu har jag precis tittat på en dokumentär om Lutfi Kolgjini, travtränaren som jag kunnat följa en del då han startade sin karriär samtidigt som jag var tillsammans med en travkille och tillbringade mycket tid på Jägersro. Kolgjinis ena son tävlade också i hoppning för ”min” klubb i några år- mycket duktig var han minns jag.

Jag gillar karismatiska personer som vågar säga vad de tycker, även om de ibland/ ofta gör sig obekväma och när samma verkligt drivna människor får sina framgångar är de bara att gratulera tycker jag.