Hederspriser vi inte vill ha!

Sedan något år tillbaka har hästbloggaren Havrepappa en tävling där han egenhälligt utser vad han anser är årets fulaste hederspriser erhållna vid hästtävlingar.

Just de inläggen är väldigt roliga och smått fantastiska- i alla fall jag upphör inte att förundras över hur vissa arrangörer har mage att vara så….ja, rent ut sagt fräcka eller kanske (kan man ju hoppas) bara obetänksamma.

Ett av de värsta priserna i år hos Havrepappa tyckte jag personligen var en vit plastburk som någon hade skrivit ”okänt innehåll” på med tuschpenna.

Enligt arrangören så innehöll burken ett medel som motverkar bitning på täcken. Detta framgick som sagt inte av burken då den saknade etiketter om innehållsförteckning.

Att burken dessutom redan var öppnad samt att bäst före datumet hade passerats ca 1 år före själva tävlingen får mig att verkligen ifrågasätta FÖRSTÅNDET på den som tyckte att detta var ett lämpligt pris.

För att hjälpa årets tävlingsarrangörer ”på traven” (vitsigt va, framför allt om det gäller dressyrtävlingar) skulle jag först vilja ge ett allmänt tips och därefter några lite mer konkreta.

Det allmänna tipset är att i alla fall jag föredrar ett PRISBORD där de placerade får välja pris utifrån sin placering, dvs förstapristagaren väljer först, tvåan därefter osv.

För det är inte alltid att den som vinner tycker att förstapriset är det bästa/ finaste/ det man helst vill ha och då är det väl bättre och mer rättvist om man får VÄLJA utifrån sin prestation?

Det kan ju se lite trist ut när ryttare redan på prisutdelningen står och sneglar avundsjukt på de andras priser och viskande frågar om man är intresserad av att byta.

De konkreta tipsen gäller priser vi ryttare absolut INTE vill ha- där tror jag nog att jag kan tala för i alla fall majoriteten av alla tävlingsryttare eftersom detta är så självklart för oss men tydligen inte för vissa arrangörer.

Vi vill alltså INTE ha:

KLÄDER:
Hade alla ryttare haft exakt samma mått på tröjor, jackor och byxor hade det varit sin sak men guess what? Vi kommer i alla storlekar och viktklasser!

Jag vann själv en gång en joggingdress i typ storlek XXL så som 167 cm lång kunde jag ha svept in mig i byxorna ungefär 3 gånger om och ändå snubblat över dom om jag inte hade vikt upp dom en halv meter.

FODER/ FODERTILLSKOTT:
Om man exempelvis fodrat sin häst med havre i alla år har man föga nytta av en säck Fibergi eller Krafft och således har man antingen att välja på att försöka sälja säcken till någon annan som använder just detta foder eller att låta säcken förbli orörd = i praktiken inget pris med andra ord.

PRISER SOM KRÄVER NÅGON FORM AV KÖP:
En av Havrepappans läsare berättade om ett barn som vann ett presentkort på 2500:– OM hon köpte en sadel för 25.000. Ehhh? Med andra ord skulle det kosta henne 22.500:– att utnyttja vinsten skulle man kunna säga.

Jag skulle kunna räkna upp massor med saker som JAG SJÄLV inte vill ha men smaken är som baken och den prydnadssak som jag tycker är avskyvärd kanske någon annan finner fullständigt bedårande osv.

Sedan tycker jag att det är skillnad på regionala tävlingar där man FÖRUTOM utlovat penningpris även KANSKE får någon ”extra-gåva” i form av vad de nu än må vara och på lokala tävlingar där DET ENDA man får är något mer eller mindre önskvärt hederspris.

I det sistnämnda fallet är det långt mindre ok med saker som för många/ majoriteten (?) är mer eller mindre oanvändbara så som för stora/ för små kläder, foder som man aldrig kommer att använda och rabatt på produkter man inte har en tanke på att köpa.

8 kommentarer Skriv kommentar

  1. Prick

    Håller helt med om att välja är det bästa. Vilket också brukar tillämpas här. Fast jag tycker också det är helt ok med premier/anm åter och strunta i hederspriser. Jag är inte riktigt på den nivån att jag tävlar för de fina prisernas skull. Det är ju inte så att det är en bil som står och väntar vid prisbordet direkt *haha*.

    Att det blir tokiga priser kan förstås ofta förklaras med att det är SVÅRT att hitta sponsorer till tävlingar. Tävlingsledningen gör nog så gott de kan och att fixa priser som passar alla är ju bara en sak av allt det som ska ordnas inför en tävling.

    Innan man gnäller alltför mycket på dåliga priser kanske man ska vara med i TK och ragga priser något år… Eller varför inte skänka några fina (väl passande) priser till klubben så det har till sina tävlingar nästa gång!

    Svara
  2. Linda

    På våra lokala dressyrtävlingar i Dagstorp har vi alltid premie i form av anmälningsavgiften åter till samtliga placerade. Känns som att detta är mest uppskattat hos ryttarna samt enklast för oss som arrangörer.

    Svara
  3. Birgittas hästsida

    Prick:
    Här i Skåne med omnejd kan man lösa hederspris-inköps-problematiken mycket enkelt anser jag.
     
    Man åker helt enkelt till Ullared och handlar hur mycket fina grejer som helst för inga pengar alls i princip.
     
    Lite skämt och lite allvar men det VERKAR faktiskt som att man gör det på sina håll då jag flera gånger sett ”Ullareds-grejer” (tex ljuslyktor, ridstrumpor, täcken) på prisborden. Sedan behöver de inte vara inköpta just där förvisso men jag TROR det.
     
    För min personliga del säger jag annars som du Prick:
     
    Jag börjar känna mig liiiite för gammal för att bry mig allt för mycket om hederspriser.
     
    MEN: det är också en principsak anser jag och dessutom är väl majoriteten av tävlande idag barn, ungdomar och ”yngre” (under typ 25).
     
    För denna kategori inbillar jag mig att hederspriser kan ha ett ganska stort värde.
     
    Och själv har jag också flera priset som jag varit mycket glad för och använt mycket även om själva värdet inte varit speciellt högt.

    Svara
  4. Åsa

    bästa hederspriset jag vunnit var en stor hink med morötter 😀 Andra halvan av ekipaget tog glatt hand om morötterna och jag använder fortfarande hinken. Klart mer användbart än en icke-passande träningsoverall eller annat krimskrams.

    Svara
  5. rackemarie

    Bästa priset:En hink full med chips, dricka och godis var väldigt uppskattad av hela familjen. Morötter till hästen fanns också med vill jag minnas.

    Sämsta priset: Hmm…ett schabrak i ponnystorlek, all-roundmodell, lätt avborstat, på dressyrtävling HÄST! Skänktes bort till liten ponnytjej omgående.

    Annars är grimmor och grimskaft väldigt överrepresenterade.

    Svara
  6. Birgittas hästsida

    Rackemarie:
     
    Förstår att godis-priset uppskattades :).
     
    Jag råkade ut för något liknande som du med vojlocken:
    Jag fick för inte så många år sedan ett rött HOPP-spö modell billigaste möjliga på en DRESSYR-tävling där Archie blev placerad i en LB.
     
    Grimmor och grimskaft är nog ganska vanligt ja men å andra sidan sådant som ”alla” förr eller senare kan ha användning av. 

    Svara
  7. annakarlegard

    Jag vann ett väldigt stiligt, svart paraply en gång..som jag tyvärr glömde kvar på läktaren så det var någon annan som fick glädje av det. Annars har ju en favorit varit en hink med lite smått o gott. Bla godis till mig och ett jättefint dressyrspö. En annan gång fick jag en säck med kraft groov som jag skänkte bort till en kompis eftersom min inte äter det fodret.
    Startavgiften tillbaka är alltid uppskattad

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>