Nu är det dags för en ny, förhoppningsvis hetsig debatt, ha ha (när jag skriver så brukar knappt någon orka svara…..)
Med anledning av de kommentarer som skickades då jag skrev inlägget om Soyas matvägran i helgen har en hel del frågor väckts hos mig och jag skulle vilja veta vad ni tycker.
Och ni som skrev kommentarerna behöver inte känna er ”utpekade” på något sätt för det ni skrev är så otroligt vanligt så det är inget konstigt med det.
Det första som slog mig är att det verkar vara relativt vanligt att hundar ”krånglar” med maten, dvs inte alltid vill äta. En del kan gå flera dagar utan mat- inte bara tikar som löper utan ”alla” möjliga hundar.
Många hundägare resonerar då i termerna ”han/ hon äter när han/ hon blir/ är hungrig”.
Jag funderade på vilken enorm skillad detta är från hästvärlden där det för det första är mycket, mycket ovanligt att en häst inte äter upp sin mat DAGLIGEN (och då är den i 90 % av fallen sjuk) och där ägaren för den andra hade blivit extremt orolig om det inträffade.
När det gäller HÄSTAR har jag alltid hävdat att det är något fel på HÄSTEN om den inte vill äta (fysiskt sjuk, stressad etc) men när det gäller HUNDAR vill jag kasta ut brandfacklan och påstå att det är fel på MATEN om hunden inte äter.
Är det verkligen så att de som har ”kinkiga” hundar har provat MASSOR av olika foder till hunden och då menar jag INTE torrfoder? Jag tror INTE det.
Varför ska man till varje pris framhärda och ge hunden torrfoder om den inte tycker om det?
För att det är billigt? För att man vet vad det innehåller? För att man tycker att burkmat luktar URK och är dyrare?
Sedan finns det ju ”massor” av annat man kan ge en hund än torrfoder och/eller burkmat; så kallat färskfoder tex eller chark-produkter men det är långt omständligare och/ eller dyrare för det mesta.
Jag GISSAR att det är de med stora hundar som FRÄMST är prismedvetna- helt enkelt därför att deras hundar äter mest.
Samtidigt gissar jag också att det är småhundarna som upplevs som kräsnast.
Och om det ÄR så då tänker jag: varför inte offra några extra hundralappar på den lilla hunden så att den verkligen får äta det som den tycker om och inte bara sådant som den äter för att den ”måste”- dvs när den blir tillräckligt hungrig?
Vi människor skulle också äta i princip vad som helst om vi blev tillräckligt desperata men är det så vi vill resonera kring våra husdjur?
hmm, Mina hundar äter nog det mesta, de verkar inte kränsa alls. Vissa dagar äter de mindre och andra dagar mer. Skulle det vara så en dagatt de inte är intresserade av katternas burkmat, då skulle jag nog bli orolig. För det vill de alltid ha en liten smakbit av och de blir så besvikna när de inte får något.
Zahra är den som jag är minst orolig för, hon har alltid ätit allt och mycket. Hilda kan ibland vara smal som för ett år sedan då var hon för smal, närmast mager, i år är hon snarare lite ”rultig”, om man nu kan säga så om en slimmad whippet. 😉 Fast jämför man med förra året är hon det. Förmodligen väger hon 1-2 kg mer än förra året. Hilda är nog en sådan att hon inte hinner äta ibland, hon har så mycket annat att göra. Men visst äter hon, det mesta, helst kattmaten. 😀
Hälsningar
Görel, Zahra och Hilda
Jag är av den åsikten att mina hundar ska äta så naturligt som möjligt. Av plats-skäl så går det inte helt som jag vill. Allrahelst vill jag ge dem BARF, på andra plats kommer färskfoder+torrfoder ( detta fick de när jag bodde annorlunda p.g.a. att torrfoder är lättare att ha med sig i fickan som ”godis” och på resande fot), och på tredje plats ett noggrant utvalt torrfoder. Just nu bor jag och hundarna på 22 kvadrat vilket fungerar utmärkt förutom att jag inte har kyl eller frys vilket omöjliggör mina två första alternativ.
Hundarna gillar sitt torrfoder, men jag blandar någon gång i veckan med köttfärs/hela ägg/morotsskal/vitkål eller annat som de gillar och som är bra för dem och som gör måltiderna lite mer begärliga.
Ja, det här blev ju inte så hetskt eftersom jag håller med dig. Hunden ska ha god och bra mat och helst lite varierande, men då kräver det tid, intresse, research och i mitt fall – plats.
om mina hundar inte äter någon dag oroar jag mig icke det minsta, de är ju rovdjur och att inte äta någon dag är inget konstigt alls.
Hästar däremot är ju betesdjur och har en helt annan matsmältning och är konstruerade för att äta hela tiden. STor skillnad.
”Kinkiga” hundar kan vara att de helt enkelt får för mycket mat, många kan självreglera en hel del. En frisk hund som blir hungrig äter, man ska inte hålla på och truga eller ge godsaker i maten för att de ska äta. Jag TROR att många fler små hundar får för mycket mat jämfört med stora hundar där fler (om ej alla) är medvetna om farorna med en överviktig hund.
Ett uselt foder kan givetvis spela in de också, och usla torrfoder finns det gott om, även burkmat förvisso. En annan stor fälla är att ge små ”godbitar” nu och då, en bit macka, skinkbit osv när man själv äter. Hundar ska inte småäta!
Vad gäller pris på hundmat tvivlar jag på att storleken på hunden spelar in, det är hur engagerad hundägare man är (sticker ut hakan) och vad man vet om vad en hund bör äta eller inte. Man får vad man betalar för och en aktiv hundägare är oftast noga med maten. Jag köper torrfoder som kostar över 800:- för 13 kg till våra schäfrar, men det är så värt det. De får kött och märgben också, men ger inte färskt kött och torrfoder samtidigt eftersom magarna har lite problem med det. Antingen eller.
Jag håller med dig i sak, det gör jag. Men nu har jag en enormt kräsen hund, och jag har provat precis alla torrfoder som finns, från apdyra, till vanliga Doggy (som faktiskt är den han tycks föredra i slutänden).
Visst kan jag hålla med om att han i såna fall borde få annat foder, och visst skulle jag helst ge honom färskfoder om allt var optimalt. Men för det första så pratar vi om en hund som ratar ost och köttfärs om han inte är på humör, dvs jag anar att ALLT foder kommer ratas till slut. För det andra är det i första hand en prisfråga och i andra en platsfråga.
Som det är nu så löser jag det med småpåsar, och byter torrfoder varje gång en påse tar slut. På så sätt upprätthålls ”intresset” längre. Tills jag skaffar egen gård med möjlighet till större frys så är det så det får vara – då å andra sidan kommer han få färskfoder. Och förmodligen rata det med… 😉
Görel:
Varför är ”gräset alltid grönare på andra sidan”- dvs varför vill hundarna (oftast) äta sådant som inte är avsett specifikt för dom :)?
Soya äter också gärna kattmat om hon någon gång är någonstans där den finns.
Fast hon äter ju lika gärna hästbajs, horn från hästarnas hovar (när hovslagaren har varit på besök), kadaver osv. Och så givetvis allt som maken och jag äter om det så är glass, chips eller popcorn- inte bara kött :).
”Gratis är godast” stämmer tydligen in på henne :)!
Åsa:
Jag tycker att du tar upp flera viktiga synpunkter.
Att en hund ”matvägrar” (läs: bara vill äta godsaker) på en mer eller mindre regelbunden basis tror jag också KAN bero på att den egentligen får för mycket mat i förhållande till vad den gör av med (= vad den BORDE äta).
Jag vet mååååånga hundar, såväl stora som små som får otroligt lite motion (med mina mått mätt)- det är i princip rastning på den lilla trädgårdstäppan och några minuters koppelpromenad 2-3 gånger om dagen som gäller och då behöver hunden givetvis inte samma mängd foder som en hund som rastas flera timmar om dagen.
”Mellanmålsätande” är en annan bov i dramat- precis som du är inne på Åsa- ser ju bara på hur mycket ”extra” Soya kan stoppa i gapet men då BRUKAR jag försöka att reglera detta genom att ge mindre av de ordinarie portionerna.
Maken ger henne gärna lite skinka när han ändå gör mackor till sig själv, delar av sin middag (lite pytt-i-panna tex), sedan kan det bli hästbajs och horn-ätning i stallet om hovslagaren varit där och som ”efterrätt” någon liten benbit eller annan kadaverdel som Soya hittar när vi är ute och går/ rider.
Så summan av allt detta kan mycket väl bli rätt så mycket mat även om just min snabbspringare både gör av med energi genom motionen hon får och har en kropp som inte så lätt lägger på sig övervikt :).
Trasselkvast:
Jag förstår hur du resonerar men är långt ifrån lika säker som du på att din hund hade ratat tex färskfoder.
Det är ju inte alltid det VI människor tror att hundar gillar som är deras favoritmat.
Se på Soya som kastar sig över ruttna kadaver höll jag på att säga :).
Har även märkt skillnad på olika sorters tugg-godis. Gris-öron är ohotad favorit medan annat kan få ligga en evighet.
Märgben som ”alla” hundar jag vet (nästan) älskar vill hon inte ens titta åt?!?!?
Grisknorrar- om de kommer från spädgrisar SLUKAS- är det grövre knorrar vill hon inte ha. Osv….
Min lilla lilla hund är den kräsnaste jag någonsin haft…..Var väl lite av den åsikten att hon äter väl till slut-men icke. Hon har varit tunn som bara den, välmående dock med glansig päls och pigg och glad men som sagt för tunn i hullet. Har provat det mesta, inkl. dyr burkmat. Det kan hon kanske äta nån dag men sen passar inte heller det. Har dock upptäckt att det finns ETT foder hon äter nu och det är det omdiskuterade Frolic som jag själv anser vara i stort sett godis för hunden MEN hon ÄTER och hon har gått upp i vikt så hon får äta sin Frolic så slipper jag gå och oroa mig! 🙂
De stora hundarna är väl i stort sett allätare men ÄLSKAR Pedigree så DOM får det. Alla nöjda och glada! 🙂
Milou, min gamla jack russell, fick äta det hon ville och hon blev 16 år så…!
Glömde att skriva att hundarna klarar sig ju rätt länge på väldigt lite mat. Min hanhund äter jättedåligt när tikarna löper men han klarar sig bra ändå! 🙂
Hade det varit hästen hade man ju blivit jätte orolig!
Cecilia:
Ja, Frolic ÄR ju faktiskt ett foder även om alla jag vet ger det som godis (så även jag).
Jag och min familj har en liten dvärpudel, när vi fick hem honom vägra han äta sitt torrfoder från royal canin och uppfödaren menade hela tiden på att han var kräsen och att vi inte skulle låta maten stå framme, vill han inte äta så vill han inte….okej tänkte ja men efter veckor av plockande av matenfick jag nog så då stack jag till närmaste djuraffären och köpte färskfoder med bra protein innehåll och som var tydligen bra för pälsen, gissa om lillkillen åt som aldrig förr, nu är han i perfekt hull! En hundring extra i mitt fall gav en gladare matte och hund:)
Stina:
Vilken härlig solskenshistoria! Och faktiskt precis det jag menar i mitt inlägg- att det KAN hjälpa att byta foder om hunden är ”kinkig”.