Dagens (hund)fråga

För några morgnar sedan var det dags igen; ”Morgonens hjärt-attack” och som tidigare utlöstes den när jag hade varit ute och tömt skottkärran på gödselstacken i mörkret och blivit halvt ihjälskrämd av något stort, svart och hoppande!
 
Det svarta visade sig (åter igen….) vara en hund (ser ut som en mycket kraftig flat coated retriever) som var på rymmen från grannskapet.
 
Som vanligt knackade jag på hos stallägarna som fick inhysa morgon-flanören medan hans ägare ringdes upp- hunden har mycket påpassligt alltid halsband på sig och på detta finns en bricka med numret.
 
Jag är lite fascinerad över att detta djur så frekvent är ute på egna spatser-turer utan att råka illa ut.
 
Både jag och stallägarna misstänker att hunden snarare springer över de intill-liggande åkrarna än ute på vägarna, de sistnämnda är både oupplysta och en del kör som galningar på dom så detta i kombination med att hunden är svart borde utgöra en otroligt stor olycksrisk.
 
Men byrackan har som sagt klarat sig utmärkt hittills även om den skrämmer skiten ur undertecknad varje gång :)!
 
Och detta med den lösspringande hunden fick mig att fundera över om jag kanske inte skulle börja ha halsband med märkning på Soya om HON skulle försvinna?
 
Jag har hittills avstått av rädsla för att hon ska fastna i något med halsbandet men den risken är kanske överdriven?
 
Jag har läst om flera hundar bara den senaste tiden som sprungit bort och i minst hälften av fallen har det handlat om just vinthundar.
 
Kanske inte så konstigt då jag själv många gånger sagt att vinthundens snabbhet är både en tjusning och en förbannelse.
 
Hundarna kommer så OTROLIGT långt bort på så OTROLIGT kort tid- att jämföra en Soya i full fart tex med en labrador, rottweiler eller jack russel är som att  jämföra Usain Bolt med undertecknad- på fullt allvar.
 
Vinthundarna spelar liksom i en heeeelt annan division vad gäller snabbhet och att tro att man skulle kunna springa ikapp en whippet eller greyhound tex är rena löjan medan det ju faktiskt finns ganska många hundraser som man hade kunnat hålla jämna steg med om man är hyfsat vältränad (en kort stund i alla fall, ha ha).
 
Så det kanske inte är så konstigt att just vinthundar springer bort- de kan ju jaga ett byte i flera kilometer och sedan kanske de inte hittar tillbaka igen utan kommer bara längre och längre bort?
 
Hur som helst och för att äntligen komma till saken 🙂 så undrar jag:
 
Ni som har hund: har ni vidtagit åtgärder och i så fall vilka för att öka chansen att er hund kommer till rätta om den skulle springa bort?
 
Kanske har ni sällan er hund lös av denna anledning?
 
Känner folk i ert grannskap till att er hund är just er hund och kan kontakta er lätt om de skulle hitta hunden springande någonstans?

15 kommentarer Skriv kommentar

  1. Cia

    Både Cindy och Habibi har halsband på sig. I dessa halsband har jag skrivit mitt mobilnummer med spritpenna. Sen har en liten bricka hängandes i halsbandet med namn och telefonnummer.

    Oftast håller de sig numer rätt nära mig… även om Habibi kan få för sig att jaga grannens katt och då blir det liv i luckan. Så där försöker jag verkligen ha koll. Cindy är ju lite senil light.. så hon har plötsligt börjat ta sig friheter och ta någon promenad inte ofta men jag har kommit på hene och fått tillbaka henne när hon sakta med säkert ska gå någon stans.

    Nu låter det som om mina hundar springer vind för våg och det gör de INTE, jag jobbar med dem och tränar dem på att hålla sig till vår flock och till mig. Är jag osäker på någon av dem så kopplar jag dem.

    // CiaA

    Svara
  2. Minstral

    Jag kan mycket väl tänka mig att en snabbspringare kan komma rejält långt bort på kort tid. Mimmi sprang jättefort i sina unga dagar, inte som en vinthund men schäferfort:) Och hon försvann rätt långt ibland när hon blev uppslukad av harjakt.

    Svara
  3. Johanna

    Men jag måste vara motvalls och säga att de allra flesta hundar springer ifrån en människa! 😉
    Däremot springer såklart en vinthund mycket snabbare!
    En ”vanlig” hund springer kring 30-40 km/h, dvs lika snabbt som Usain Bolt (som springer i snitt 37 km/h under sina lopp) och det är det ju bara några människor i världen som kommer upp i. Men som sagt, en vinthund springer betydligt fortare…
    Men jag tror kanske inte det handlar så mycket om hastigheten som orken att springa fort länge?
    Många lite ”latare” hundar springer ju bara ruscher, innan de stannar och luktar på något.. En vinthund kan ju verkligen vilja SPRINGA och ingenting annat?

    Svara
  4. Birgittas hästsida

    Minstral:
    Jag minns att jag tyckte att min schäfer Ketty var VRÅL-snabb (för det VAR hon i jämförelse med de flesta hundar) tills hon sprang med min första greyhound Sladden.

    Han var fullständigt otränad, hon i TOPP-kondition; ändå var det rena skämtet att se henne som knappt hade hunnit STARTA när Sladden redan var lååååångt borta:)!

    Ketty sprang ofta med när jag red eller dåvarande sambon körde travhästar, hon orkade hur mycket som helst och man kunde inte galoppera ifrån henne och ändå var det sådan skillnad……

    Svara
  5. Birgittas hästsida

    Johanna:
    Du har säkert rätt:)!
    Att man (i alla fall i teorin :)) kan hinna ikapp många hundar beror precis som du skriver på att de inte springer det snabbaste de kan mer än mycket korta sträckor.
    Sedan orkar de inte mer eller ska stanna och nosa på allt möjligt.
    Jag ser ju när Soya vill springa och leka med icke-vinthundar; de rusar omkring i 2 minuter och sedan är den andra hunden trött medan Soya inte fattar någonting och vill fortsätta :).

    Svara
  6. Åsa

    mina hundar är idmärkta, det får räcka. Jag har aldrig halsband på dem när de är lösa, just för risken att de ska fastna i något.
    En hund som ideligen är på egna utflykter har däremot inte lös att göra utan att tränas till det. Ett riktigt oskick! Ska hunden vara lös SKALL man som hundägare ha full kontroll på den så att den inte rymmer eller jagar.

    Sen är det koppelperiod nu också, sedan 1 mars. Hundar får inte vara lösa där de kan jaga vilt, dvs det är i praktiken koppeltvång ute i naturen (om det inte är ex reservat, där det ALLTID är koppeltvång). Viltet är dessutom HÅRT åtgånget efter den här vintern, så även om den ”snälla” hunden bara jagar en kort bit kan det bli för mycket för ett svultet djur. Visa hänsyn! Det är många jakträttsinnehavarare och markägare som blir mäkta förbannade över lösspringande hundar. Med rätta, tyvärr.

    Svara
  7. Birgittas hästsida

    Snälla Åsa….medverka inte till att sprida denna mycket allmänna missuppfattning om koppeltvång!
    Det är INTE tvång på att hunden ska hållas KOPPLAD, däremot ska man ha den under sådan KONTROLL som om den VORE kopplad.
    Hårklyverier må tyckas då få hundägare har sådan pli på sina djur men dock!
    Det finns platser där jag anser mig ha den kollen på Soya och att då få denna djävla missuppfattning uppkörd i halsen som om den vore en sanning är såååå tröttsamt (händer sällan men ändå….).

    Svara
  8. Izza

    Båda mina vovvar är är chippade i nacken, samt har halsband med deras namn samt mitt telefonnummer.
    Känns tryggt om de skulle komma bort! Visst finns en liten risk att de skulla kunna fastna i halsbanden. Jag känner mig dock inte så orolig för just det, har halsband av halvsrypstyp. Tror risken är större att halsbanden åker av än fastnar. Jag har i varje fall letat efter nämnda halsband på tomten flera ggr då de åkt av i bus och lek.
    Sedan släpper jag dem inte i en situation där jag är osäker på dem. Men de får allt lov att springa med lösa när vi rider ut i skogen, peppar peppar detta har gått smärtfritt hittills. (Vi söttre på älgar i skogen i morse och varken hundar eller hästar lät sig bli berörda av detta, men än ett nyfiket doftande)

    Svara
  9. Birgittas hästsida

    Izza:
    Vi har också varit i skogen idag och sprungit en mil.
    Det enda ”viltet” vi sett alla de gånger vi sprungit är en ekorre vid 2-3 tillfällen.
    Där jag bor finns ett fåtal rådjur men Soya har aldrig visat intresse för dom vilket jag är mycket tacksam över givetvis.
    Älg finns inte och jag TROR absolut inte att Soya hade jagat dom om hon varken jagar rådjur, hästar eller kor :)!

    Svara
  10. Åsa

    Birgitta, inte riktigt missuppfattning tyvärr:

    Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt

    16 § Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt.
    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från första stycket. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund skall hållas kopplad.

    hämtat från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071150.htm

    Hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt är i _praktiken_ (obs PRAKTIKEN, vilket jag också skrev i mitt förra inlägg!) koppeltvång, annars springer de lösa. ”Sån lydnad som att de vore kopplade” är de så extremt få som har, även fast de tror det själva. Men visst, koppelperiod kanske var slarvigt uttryckt, hundförbudstiden är väl mer korrekt. I slutänden spelar det ingen roll för 99% av alla hundar. Koppeltvång har jag endast nämnt angående naturrreservat och där ÄR det alltid koppeltvång, oavsett hur duktig hund du har, plus att det finns diverse lokala föreskrifter.

    Svara
  11. Energika

    Men det är STOR skillnad på koppeltvång och att hålla hunden under sån uppsikt att den inte stör, alltså håller sig inom koppellängds avstånd från mig. I allafall för mig där jag faktiskt har den kollen på min hund. Han har under våra nästan 8 år tillsammans försökt skrämma vilt TVÅ gånger, båda var han kopplad och båda gångerna på cykelvägarna i vårt bostadsområde.
    Men till saken, han har ett halsband som lossnar om han fastnar någonstans, men oftast är han utan.
    Jag är ändå rädd att det ska bli skador när han leker med sina kompisar i stallet.

    Svara
  12. Anonymous

    Jag har ett tyghalsband med plastspänne som ska öppna sig vid tyngd över 10 kg, hunden väger ca 23 kg, samt namnbricka där hans namn, telenr samt att han är chipmärkt står.
    /Pia

    Svara
  13. Hille

    Mina hundar har den billiga typen reflexhalsband med resårinställning, de åker isär/av om de fastnar (det går åt några varje år). Dessa är märkta med vårt efternamn och våra mobilnummer. Oftast har de också tunna reflextäcken, fästa med kardborr. Detta då mina hundar är svarta och jag vill INTE att någon jägare tar dem för ett vildsvin, vilket vi har gott om i våra trakter och vilka jagas flitigt. Jag brukar själv ha reflexväst om jag rör mig i skogen, plockar jag svamp så strosar jag ju lite överallt och inte alltid på stigarna.

    Min förra hund höll sig alltid inom ett par meter från mig, var extremt ointresserad av allt slags vilt och dessutom prickig, där oroade jag mig aldrig =09

    Svara
  14. Birgittas hästsida

    Hille:
    Det där med att hunden kan bli skjuten av misstag tänkte jag faktiskt också på när vi hade jägare här för över 1 år sedan. Svart hund är nog en lättare måltavla:).
    Reflexväst är ju smart att ha- det brukar jag också ha när det är mörkt. Kostar ingenting i princip (köpte min på Hööks för 29 kr tror jag).

    Svara
  15. Robert

    Vi skaffade en graverad namnbricka till vår vovve efter några påhälsningar hos grannarna. Det tar ganska lång tid att hitta någon som har en chipläsare för att ta reda på vem som äger hunden annars.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>