Under den gångna veckan har det hunnit bli april och därmed borde det inte kännas förvånande och konstigt att det är flera plusgrader redan på morgonen eller att solen värmer skönt men det gör det nästan.
Jag har märkt att jag har blivit så van vid vinter, kyla och snö efter 2 ihärdiga vintrar i rad att jag nästan har glömt bort att det finns något annat.
Förra året hade vi dessutom knappt någon vår, denna härliga årstid, utan sommaren kom långt om länge efter snörester och ihållande kyla.
Men nu är alltså våren på gång och det känns underbart.
Jag har varit med om flera premiärer i veckan; både vad gäller att rida dressyr ute, att cykla med hunden och i helgen var det även den första utomhustävlingen.
Två träningar för NN har det blivit och jag ser ständigt fram emot dessa.
Det passar mig såååå bra att träna på morgonen innan jobbet och att jag slipper lasta och köra iväg gör inte saken sämre.
Bortsett från mina sedvanliga djuraktiviteter har jag i veckan varit på vår vägförenings årsmöte, ett lika ångestframkallande event varje år!
Vi är ett fåtal (7) hushåll som i princip bara träffas vid detta tillfälle och det tjafs som alltid dyker upp som ett brev på posten är sååå enerverande.
Att behöva be vuxna människor om att man ska få prata till punkt….jag menar….vad är det?
Nej, ska ni köpa hus- försök att undvika vägföreningar!
Annars rullar det mesta på, nu hoppas jag på fortsatt fint väder, lika bra träningar som hittills och bättre tävlingsresultat:).
I vårt område ska det bildas samfällighetsförening för vägarna omkring. Inget jag ser fram emot men det verkar som om vi inte har något val. Tidigare skött av byamännen vad jag förstår men nu får de tydligen inte det längre.
Visste du att man får högre avgift om man har häst på gården? Och att det också beror på vem som sköter hästarna?
Om man har någon som kommer till sin häst varje dag så ökar det ju slitaget på vägen….
det blir intressant att höra vilken avgift vi får som ligger bara 50-100 m in på vägen…
Rie
Jodå Rie, jag känner VÄL till alla regler.
Hos oss betalar vi efter andelar.
Vår väg är ca 500 meter lång och utifrån hur långt in på vägen man bor och hur mycket man belastar den så betalar man.
Eftersom vårt hus ligger 40 meter in på vägen betalar vi bara 1 andel av 100- dvs i princip ingenting i jämförelse med de som tex betalar 30 andelar.
Detta sticker ”givetvis” vissa i ögonen enormt men de tänker tex inte på att vårt hus hade varit värt minst en halv miljon mer om det inte hade legat så nära en hårt trafikerad väg.
Att man får ta det onda med det goda så att säga.
Vad jobbigt det låter med tjafsigt möte med grannarna!
I vår vägförening är alla sams! Eller i alla fall är det ingen som visar något annat. Vi träffas två gånger per år och brukar göra något roligt efteråt. På våren bruker det bli grillning och på hösten blir det kräftor. Tidigare turades vi om med att vara ”värd” men nu har föreningen köpt ett stort partytält som vi är i istället.
Du får väl föreslå en grillafton efter nästa möte – det blir kanske succé?
Prick:
Vi har alltid möte sista tisdagen i mars- lite väl tidigt för en grillafton.
Dessutom är det som jag skrev så att vi inte ”umgås” hushållen emellan och det finns det ju olika skäl till kan man tänka.
Det skulle för mig kännas väldigt krystat med en grillafton- särskilt om jag dessförinnan har blivit mer eller mindre utskälld av en ”olik-tyckare”.
Sedan har jag i alla tider hatat påtvingad och konstlad gemenskap och gör numera allt för att slippa om jag inte vill och ”bara för att…”