Lördag- det tar sig……

….sa han som hade eld i håret :)!

Skämt å sido- rubriken syftar på dagens tävling som jag tänkte rapportera lite kring.

Jag skulle inte rida förrän strax efter 18.00- inte bra alls om ni frågar mig.

En vän tycker att det är bra att tävla så sent som möjligt för då hinner hon få så mycket annat gjort under dagen men själv har jag väldigt svårt att fokusera på andra saker och går mest som en ”äggsjuk höna” och väntar på att timmarna ska gå.

Var faktiskt i Skrylle och sprang med Soya på morgonen men mycket annat vettigt blev inte gjort, det ska erkännas.

Hur som helst; jag red en LA:4 idag och även om det inte riktigt går att jämföra procent domare emellan och jag dessutom TROR att domarna är ”strängare” på regionala än lokala tävlingar så kändes det ändå skönt att ha förbättrat sig från 59 % till 63 % sedan senaste starten i denna klass.

Jag kan lugnt påstå att jag ”vann framridningen” och då inte bara för att jag befann mig helt mol allena på denna- det fanns flera ställen man kunde rida fram på- utan för att Archie kändes så himla fin.

Anledningen till detta är så enkel att JAG har börjat rida annorlunda så till vida att ”Birgitta för 10 dagar sedan” hade påstått att ”jag red i mellantrav hela tiden” medan ”dagens Birgitta” har fått upp ögonen för hur lusigt hon har ridit dessförinnan och nu gör något åt saken.

Som jag har berättat om tidigare var Archie så fruktansvärt seg och rent ut sagt olydig (TOTALT ignorerande framåtdrivande hjälper) de sista gångerna jag tävlade i höstas och detta har han inte visat något av under våren.

Jag har nog undermedvetet varit så himla glad för detta, dvs att vi numera RÖR OSS FRAMÅT att jag inte riktigt har reflekterat över HUR/ på vilket sätt vi rör oss framåt.

En god vän som såg mig rida förra helgen påtalade det som jag då börjat ana själv- jag rider i ett aldeles för ”lusigt” tempo och det ser väldigt oengagerat ut.

Det var så skönt att få detta bekräftat (även domare har ju påtalat det men kanske inte lika direkt) för även om det så klart är trist att jag har ridit på detta viset så inbillar jag mig att jag kan förbättra det- inte bara på träning utan även på tävling.

En del hästar travar ju 7-mässigt eller mer bara man sätter sig på dom och rider ”rakt upp och ner”- min häst gör inte det utan travar kanske 5,5-6-mässigt om jag LÅTER honom göra det.

Jag KAN rida fram bättre gångarter men då måste jag göra just detta- inte bara sitta och ÅKA häst.

Idag på framridningen fick jag till den där fina traven HELA tiden och då blev allting också mycket lättare att göra faktiskt- en god cirkel helt enkelt.

Även inne på banan flöt det på bra- nästan som på framridningen och jag lyckades få bättre poäng på flera saker sedan de senaste tävlingarna.

Fick till och med 2 8:or, en på inridningen (!) och en på ryggningen- något Archie alltid haft lätt för till skillnad från många hästar.

Här måste jag faktiskt göra en utvikning och åter förundras över att vissa hästar/ ryttare har så svårt för ryggning.

ALLA mina hästar har ryggat jättefint så jag förstår inte riktigt hur man kan åka ut och tävla på en häst som börjar stegra (!) sig när ryttaren vill rygga (såg detta idag, ja) eller som vägrar att gå bakåt över huvud taget alternativt kastar sig bakåt, snett och helt uppskärrat.

Detta är ju en ren LYDNADS-sak som tex inte har det minsta med hästens gångarter att göra så det går att få ett bra betyg även om hästen i övrigt rör sig som en kratta :).

Tillbaka till mina egna prestationer blev det ingen placering idag (6 fick pris, jag blev 8:a) men jag fattades bara 8 poäng dit och det KAN jag rida in till skillnad från då det fattats 20 poäng eller mer som känns mer omöjligt om man själv känner att man inte hade kunnat rida mycket bättre.

Så; nu är det FULL GAS som gäller framöver ha ha. Nä…givetvis inte bara FFF (full fart framåt)- Archie måste så klart både bära mer vikt på sina bakben och få mer schwung och kadens (detta går ju hand i hand) men jag måste ändå verkligen ge akt på att inte rida för långsamt helt enkelt :).

Banan

Domaren

Publiken! Ehhhh…nä just det ja! Att påstå att dressyr är en publiksport är att överdriva det hela något….minst sagt 🙂