Månadsarkiv: maj 2011

Torsdag- jag tittar och lär

Herre på tuppan…jag menar…täppan!

Att man lär sig mycket genom att titta på när andra rider är en oomtvistlig sanning och det bekräftades än en gång under dagens träning.

Medan NN galopperade omkring studerade jag sprången med argusögon, jämförde de båda galopperna med varandra och tittade också på hur sprången påverkades av ett lite högre respektive mer samlat tempo.

Väldigt intressant och lärorikt som sagt och jag fick en hel del tankar om hur jag själv kan träna upp, stärka och förbättra galoppen ännu mer.

Jag kunde också konstatera att ett högre tempo inte per automatik får hästen att galoppera igenom sprången bättre- visst måste man rida fram en viss energi men det är ju inte samma sak som att ”bränna iväg” i mellangalopp tex.

Risken med att rida för mycket själv och att dessutom aldrig titta på sin egen häst är att man vänjer sig vid något som är ”fel”- det blir liksom hemtamt och vant och först då någon annan frågar ”men hur galopperar din häst egentligen” eller ”varför gör du si eller så” som man kanske/ förhoppningsvis hajar till.

Detta hände redan när jag började träna för Ebba som tyckte att Archies vänstergalopp var en riktig ”ryggknäckare” (av hennes rygg alltså) medan jag var så van och inte tyckte att galoppen var det minsta stötig.

Sedan dess har galoppen förbättrats och detta givetvis genom mycket nerlagt arbete och inget som kommit av sig själv givetvis.

Ett litet hundtips inför helgen

Bor du i närheten av Landskrona och vill hitta på något kul med din hund kan jag rekommendera nedanstående aktivitet.

Hundarna brukar tycka att det är jättekul!

”Skånska Hundkapplöpningssällskapet inbjuder till till prova på dag söndagen den 22/5 kl:11.

Ni är hjärtligt välkommna att prova era hundar på våran kapplöppningsbana i Landskrona.

Alla raser är välkommna så varför inte ta chansen? Vem vet, ni kanske har en dold förmåga liggandes i soffan hemma. Vi kommer att hålla en kort information innan vi startar så det är bra om ni kommer i tid, därefter kommer ni att få hjälp av erfarna personer i våran klubb. Hoppas vi får en trevlig hund dag .

Vägbeskrivning hittar ni på vår hemsida www.skhk.se

Vad man kan reta sig på eller; lagd bajs ligger!

För ett tag sedan läste jag ett intressant inlägg skrivet på bloggen www.showjumper.blogg.se.

Varför det var intressant tänkte jag återkomma till längre fram men först lite bakgrund.

Blogginlägget med rubriken ”Stööörigt” handlar om sådant som skribenten stör sig på i sitt dagliga hästliv och det var (i alla fall för mig) fullt förståeliga störningsmoment, stora som små i vardagen.

Inlägget fick många kommentarer och om ni undrar över vad andra kan störa sig på vad det gäller ”hästeriet” så kommer här ett axplock:

– när någon lånar något och inte lämnar tillbaka det i samma skick
– när folk strör saker omkring sig
– när grimmor lämnas hängandes i grimskaften i uppbindningsplatsen
– när det är halm kvar på grepen efter användning
– folk som slänger sina täcken på golvet eller i bästa fall trycker in dom i skåpet utan att vika dom
– folk som matar andras hästar med godis utan att fråga
– när stallgången inte sopas ordentligt
– folk som aldrig hjälper till
– när man bara ”dumpar” innehållet ur kärran på gödselstacken utan att jämna till den efteråt
– folk som skriker på sina hästar, straffar dom utan anledning och skyller allt på hästen
– de som inte följer stallreglerna
– hästägare som tror att hästar är gjorda av glas/ porslin

Den intressantaste kommentaren tycker jag dock kom från en person som konstaterar att:

”Det konstiga är att alla verkar hålla med om vad det står här men samtidigt är det oräkneliga som håller på med det ändå” (läs: alla vill ha det på ett visst sätt men så många gör ändå helt annorlunda).

Och det måste jag ju instämma i.

Jag har aldrig någonsin hört någon som säger saker i stil med ”jag tycker verkligen om när allting ligger slängt huller om buller i stallet” eller ”stallregler är till för att brytas” men lik förbannat verkar sådant beteende otroligt vanligt av kommentarerna att döma.

Själv får jag många gånger bita ihop i stallet och det främst av en enda anledning och det är att det inte är MITT stall.

Hade det varit mitt stall hade också mina regler gällt benhårt och gillade man inte dom fick man helt enkelt flytta.

Ibland kan jag dock inte vara tyst och jag tror också att TYSTNADEN är det som många gånger gör att folk börjar ta sig större och större friheter och göra sådant som de vet egentligen ogillas eller till och med är förbjudet.

Men om ingen säger något så börjar man till slut tro att det är ok och det kan också bli så att andra följer efter och tänker ”kan xx så kan jag”.

Jag har ett färskt exempel som kan illustrera detta och det handlar om den berömda bajshögen på stallgången.

Redan på ridskolan stötte jag på detta fenomen många gånger och som så varande stallarbetare retade det mig extra mycket faktiskt.

Jag talar alltså om när hästar bajsar på stallgången och ryttaren SKITER I (observera ordvitsen) att ta bort högen direkt utan ursäktar sig med att:

”JAG GÖR DET SEN” (menades ”när jag har ridit färdigt”).

Detta SEN inträffar oftast inte för medan människan rider så hinner bajshögen spridas runt på gången av förbipasserande hästar och så tas den slutligen upp av någon som inte orkar se den bokstavliga skiten utan förbarmar sig med skyffel och sopborste.

Samma scenario började utspela sig i vårt stall för ett tag sedan; från att bajs ALDRIG lämnades på gången började jag se högar flera gånger i veckan och eftersom vi har ett så litet stall med endast en riktig uppbindningsplats blev det många gånger så att jag fick ställa Archie mer eller mindre mitt i andras skit.

I början bet jag ihop och tänkte att det var en tillfällighet men när jag märkte att det var flera ryttare som börjat med detta så fick jag till slut nog och skrev en uppmaning på tavlan om att jag inte önskade att ”vi” skulle fortsätta med detta.

Vi får väl se bajshögarna slutar att lysa med sin närvaro framöver…..

Onsdag- tillplattad

Ja, gissa om jag var glad när jag möttes av ovanstående syn när jag skulle rida på ridbanan.

Som synes var den perfekt tillplattad och det var bara för mig och Archie att kliva in och riva upp allt med våra dressyrkonster :).

Idag blev det mest lösgörande arbete efter gårdagens vilodag och jag var nöjd när vi gick för att hämta Soya i bilen efter 45 minuters arbete.

Efter ytterligare 40 minuters skritt ute ansåg jag oss färdigmotionerade och sedan återstod ”bara” diverse stallpyssel som ibland tar nog så lång tid.

Och idag fick jag vara med om något som sällan händer men som nog glädjer varje hästägare när det väl sker.

En häst i stallet blev plötsligt vrålhalt igår och när jag hjälpte ägaren att undersöka den tyckte jag att båda hovarna var svala och att hästen inte reagerade hur jag än kratsade i och bankade på hoven på det framben som annars verkade väldigt ömt.

Min första tanke var nämligen hovböld eftersom hästen var så halt och otroligt och glädjande nog bekräftades detta vid dagens klinikbesök.

Just hovböld är väl det alla ”önskar sig” om hästen är halt men min erfarenhet är att det inte så ofta brukar vara så lindrigt så därför var det extra kul (missförstå mig rätt) när det nu var så idag trots att jag inte såg några klassiska tecken igår.

Slutet på sadelaffärshistorien

Som ni vet tjatar jag ständigt om hur litet häst-Sverige är och därför blev jag på inget sätt förvånad när jag i morse fick ett livstecken från den sadelutprovare som jag ANONYMT omnämnde i gårdagens inlägg ”Birgittas sadelaffärer”.
 
Några läsare, tillika personens kunder, hade gjort personen uppmärksam på mitt inlägg och jag fick nu ett trevligt mail från densamma.
 
Hade jag varit verkligt angelägen om att komma i kontakt med personen innan jag sålde sadeln hade jag givetvis kunnat vara mer ”på” och påminna om min prisfråga men nu löste sig ju allt till det bästa ändå.   

Du har väl koll på läget- sadelläget?

Eftersom jag känner flera personer som under låååång tid (ibland flera år) har haft problem med att hitta passande sadlar till sina hästar samt då jag själv ägt en sådan häst (Décima) skulle jag faktiskt och på fullt allvar vilja råda blivande hästköpare att ha lite bättre koll på just SADELLÄGET.

När man läser om/ hör vad ”man” som hästköpare bör/ ska titta efter hos saluhästar tycker jag att det är väldigt vanligt att man nämner gångarter, benställning, temperament, eventuella olater, hovkvalité och tusen andra saker men man hör nästan aldrig någon nämna just sadelläget.

Tyvärr/ tack och lov (välj själv) kan sadelläget ändras väldigt mycket hos en ( framför allt ung)häst så man har givetvis inga garantier för att hästen kommer att se ut på samma vis livet igenom (snarare högst sannolikt INTE) men hos äldre hästar bör man verkligen kolla NOGA på vilken sadel hästen rids med, hur denna passar och som sagt hur sadelläget är.

En vän har nu inte kunnat rida sin häst ordentligt på flera månader just på grund av att hästen är så himla svår att hitta sadel till och själv fick jag ju köpa en sadel som kostade ungefär det dubbla mot min planerade budget för att kunna rida så det är ju inget litet problem som jag ser det.

När en vän hörde att jag skulle skriva om sadellägesproblem ville hon inflika följande reflektion också väl värd att beakta:

En annan sak att tänka på med sadellägen är sadelGJORDSläget – något som många glömmer bort! En angloarab som stod i stallet förut hade helt ok sadelläge ”på ryggen” men det var omöjligt att få en sadelgjord att sitta normalt på honom, för sadelgjordsläget var så långt fram i förhållande till hans manke! Sadelgjorden drog fram sadeln, det gick inte att spänna den ”rakt ned” från stropparna.Eric Le Tixerant-gjorden kände vi inte till då, annars hade den kanske varit ett alternativ.


Fullblodsvalack som varit svår att hitta passande sadel till.

Samma häst med en ”Gel front riser” från Acavallo (säljs genom Globus hos bla Bengts ridshop i Veberöd för ca 400:–).

Flera som provat detta sadelunderlägg lovordar det då det under tiden hästen bygger muskler förhindrar att sadeln klämmer på hästen.

Ovanstående häst har nu en Prestigesadel som fungerar bra tillsammans med ovanstående underlägg.
Halvblodsvalack som också haft många olika olika sadlar på sin rygg utan att hitta rätt- än så länge.

Tisdag-i ur och skur

Å alla Skånes bönders vägnar är jag överlycklig för allt regn som kommit sedan gårdagen men för egen del hade jag gärna önskat mer sol åt Archie på hans vilodag.

Nåja, inget ont som inte har något gott med sig höll jag på att säga; jag fick i alla fall möjlighet att inviga Archies nya regntäcke som jag köpte under mitt senaste Ullaredsbesök.

Täcket såg jättefint ut på brun-fålen och om det håller lika bra som det är snyggt kommer jag att vara mer än nöjd.

Annars har de 350 kronor som täcket kostade knappast ruinerat mig.

Speciella annonser del 303, snabbt och lätt….eller?

Kolla villkoren på den här hemsidan för ”outdoor-kläder”:

•På Gantons webbsite handlar Du enkelt och får varan hemskickad till Dig inom 12 månader.

•Betalningsvillkor 2 timmar.

Måtte någon rätta till dessa felskrivningar omgående för de kan väl inte stämma *ASGARV*?!?!?!

Kolla också under fliken ”Produkter”?!?! ”Vi säljer endast kläder till tjockisar”!!!!

http://www.ganton.se/index.php?page=1