Efter att ha läst ovanstående artikel började jag fundera på det här med transportolyckor.
Just ovanstående, att tappa hela transporten är väl varje hästägares värsta fasa men även punkteringar tex kan säkert vara nog så otäcka.
Att glömma att veva upp stödhjulet innan man kör iväg med släpet vet jag faktiskt måååånga som har gjort- så även undertecknad och ”fördelen” med det är väl att man aldrig mer lär göra om samma blunder, annars brukar det inte vara någon större fara mer än att man behöver gå och köpa ett nytt stödhjul eller i vart fall själva däcket till detsamma.
En vän glömde vid ett tillfälle att fälla upp luckan (!) innan hon körde hem från en tävling och hörde inte ens skramlet förrän någon uppmärksammande henne på detta där hon kom skumpande över gräsbanan. Inget hände med varken häst eller släp tack och lov.
En annan vän hade inte lika stor tur när hon fick sladd på en större väg, då blev både släp och bil tilltygade men huvudsaken var att både förare och häst klarade sig.
Att hästar får benet/ benen över bommen har jag hört om några gånger och själv både sett på tävling och upplevt hemma när jag vid ett tillfälle provlastade min första häst Menelli.
Detta brukar gå att lösa på egen hand men vid ett tillfälle vet jag att man fick ringa efter brandkåren som fick komma till tävlingsplatsen och mer eller mindre skära upp hela transporten framtill.
När man betänker hur ”icke-förankrat” hästar vanligtvis åker och hur många som transporteras på våra vägar dagligen tycker jag nästan att det är konstigt att det inte händer mer än vad det gör faktiskt.
Men även transporterna har utvecklats med åren och blivit stabilare och mer genomtänkta och det bidrar säkert i alla fall lite till att hästarna färdas tryggt runt om i Sverige.
Vad är era erfarenheter? Har ni råkat ut för någon otäck olycka eller mindre incident med släpet? Dela med er!
Jag har fått punktering på ett enkelaxlat släp på E4 strax utanför Norrköping. Jag var ensam i bilen, och fick stanna en annan bil som hjälpte mig byta däck. Själv stod jag och höll hästen i vägkanten… Jag har vid ett par tillfällen haft unghästar som gått över bommen, men då jag tidigare haft släp där man kan ta loss bommen utifrån och numera har ett som löser ut bommen vid tryck rakt uppifrån har det aldrig varit någon större dramatik vid de tillfällena. Den värsta olycka jag hört talas om var en kompis som skulle låna en häst på foder ett år. När ägaren körde den till henne trampade den igenom golvet på släpet och bröt benet. Jag kör ju rätt mycket, och är hemskt glad för att det för det mesta går så bra. Ett bra släp gör förstås att det känns tryggare.
Jag har sett en del hemska saker genom åren. En häst som fastnade under mellanväggen och rev upp sig så det fanns bara ett alternativ och det var att ta bort den.
En inte så fullt hemsk sak var när en kompis smällde igen skötardörren med hästens öra emellan och körde hela vägen till tävlingen så, men ingenting hände med hästen…
Jag själv var iväg och red en sista tävling med min fyraåring. Han var supersnäll att köra. Jag hade kört honom själv sedan han var tre år. Jag hade fått byta till en större transport eftersom han hade vuxit ur sin andra :). Nåväl, min helt nya transport rullade in på tävlingsplatsen. Sen var jag så jag skickade iväg min man för att startanmäla mig och jag skulle ta ur hästen. Skulle bara ta på mig stövlarna först. Då släpper de ut alla ridskolans hästar i hagen, dvs. de fållar ut dem så bakom transporten galopperar cirka 25 hästar…
Min häst får panik och jag hör hur det dundrar till inne i transporten och sedan blir det tyst. Jag öppnar skötarluckan men ser inte hästen först. Han ligger på sitt huvud, upp och nerpå, på andra sidan än vad han stod på. Han är helt ihopvecklad och inte större än en stor hund. Det brakar till igen och helt plötsligt ligger han med huvudet upp mot fronten och har fått mellanväggen uppkörd mellan bakbenen och är fastkilad.
Min man och jag får ensamma lösa det hela. Alla andra är paralyserade. Jag går i ett töcken, men lyckas kravla in till hästen och lyfta loss mellanväggen som har gjort ett hål två cm från anus…, därefter drar jag och min man ut honom med rep. Först ser jag ingenting på honom. Har direktkontakt med veterinären. Han säger att jag ska röra på honom tills han kommer. Efter 10 min börjar hästen luta åt höger… Jag var helt övertygad om att hästen hade brutit bäckenet. Jag lyckades iallafall lasta på honom i en annan transport och köra hem honom. Ska inte ta hela sjukdomshistorien men det blev en saga. Han var rejält mörbultad men ohalt efter tre veckor och sedan fick han vila i ett halvår. Vi var igång och tränade efter nio månader.
Transporten var helt sönder. Inredet var söndersparkat och nerblodat. Tydligen så löste bommarna ut vid högt tryck av sig själva… När jag frågade vad högt tryck var svarade tillverkaren två ton… ”Så om jag åker i en nerförsbacke med min häst kan den åka ut genom rutan, svarade jag….”
Ingen ersättning fick jag någonstans ifrån.
Nu har jag ett Umesläp med fronturlastning. Han får plats där framme och allt går att plocka ut.
Han är inte lika lättlastad längre men det blir bättre och bättre.
Jag önskar ingen den upplevelsen! Köp inget släp med självutlösande bommar är mitt råd!
Dressyrtant:
Herregud vilken historia! Jag blev helt matt bara av att läsa den.
Men jag är som du: i en nödsituation tror jag att jag skulle klara nästan vad som helst!
Dressyrtant:
Åh fy tusan så otäckt! Och ursäkta mig men hur idiotisk kan man vara när man fållar ut 25 ridskolehästar i hagen på en tävlingsplats! :-O
Jag är livrädd för att tappa transporten eller bli påkörd bakifrån. Hittills har vi klarat oss väldigt bra utan incidenter men det finns ju så mycket dårar ute på vägarna. Tycker man ofta ser att folk tappar allt körvett så fort de får syn på en hästtransport. Folk kastar sig ut framför framför en för att inte hamna bakom samt gör vansinnesomkörningar. Verkar som folk inte fattar att man inte kan tvärnita med häst i släpet.
Instämmer verkligen Anna!
Och de som tror att de kan tvinga ut mig i vägrenen med
min dyrbara last kan bara ta och ”kamma sig”.
Förr hade en del lastbilar dekalen ”vägrenskörning avgör JAG- inte du”, jag tyckte de var SUPER :)!
Att skumpa runt på vägens sämsta del och närmast diken o dylikt finns inte på kartan för mig!
Intressant detta med självutlösande bommar vid två tons tryck. Det är ju inte så mycket om det är ett djur i rörelse sas. Kan man nyfiket fråga vilket märke/modell på släp eller typ av självutlösande bommar det gäller (det kanske finns standard?)?
Tack o lov peppar-peppar har jag inte råkat ut för några allvarligare händelser. En lite udda sak jag sett var en häst som panikade i transporten och ställde sig så huvudet drog igenom taket. Det blev ett rätt stort hål i släptaket men inget på hästen. Fast lite ont i huvudet borde den ha fått.
Jag har vid några tillfällen i mina ungdoms dagar blivit tvungen att lasta ur och leda uppför hala backar vintertid. Det har ju inget med släpet att göra men det har lärt mig vikten av en stark dragbil med bra däck.
Mitt släp, ett fautras, löser bara ut bommarna vid tryck rakt uppifrån. Om hästen åker framåt i en bromsning löser de inte ut.
Har råkat ut för att tappa ett däck med ett lånat boggiesläp. Var på väg hem sent en kväll från träning och hade svängt in från 90-väg till 70-väg när jag ser däcket studsa ut i åkern. Nyligen påsatta sommardäck och dåligt åtspända muttrar var förklaringen. Jag kunde stanna sakta och ingenting hände (tur det finns kompisar som ställer upp och kommer flera mil en sen kväll med nytt släp) hästen lastades snällt om i mörkret och ingen skada skedd MEN… Tänk om jag haft enkelaxlat släp…
Hade bara en stund innan pratat med min tränare som berättat hur hon hade fått punka och däcket exploderade, ekipaget välte och hästen kilades fast med mellanväggen över sig och min tränare avsvimmad och INGEN stannade och hjälpte till. Detta hade alltså hänt bara någon månad före min incident. Numera sparkar jag alltid på alla däck på släpet innan jag kör, dubbelkollar alla kopplingar och stödhjul. Nojjig? Ja, fast mer säkerhetsmedveten.
Det kanske var så med mitt gamla släp att det var tryck uppifrån som löste ut bommarna. Nu hoppade han säkert över bommarna så att det var tryck uppifrån, men i en paniksituation slog han runt.
Det var en Atec jag hade då, men nu är det bara Umesläpet som gäller för mig, eftersom det är tillräckligt stort framför bommarna om han går över igen…
Nu är hästen sju år och väger över 700 kg så det börjar bli dags för en lastbil. Är de säkrare? De verkar vara lite rangliga och med en jättehäst vet jag inte. Någon med erfarenhet?
Har förresten en kompis som inte kollade om släpet satt och hon tappade det i första backen och det rullade bak och förstörde en ny Volvo… Som tur var var transporten tom. Så nojig tycker jag att man har rätt att vara.
Dressyrtanten: Hade situationen i ditt fall varit bättre om bommen inte löst ut? Jag har lite svårt att se framför mig vad som hände. En häst som går över bommen och gör en kullerbytta över den är ju inte så jättekul heller – och får man då inte bort bommen får man inte heller loss hästen.
Anna-Kajsa: Jag vet inte om det hade varit bättre med bommar som inte löser av sig själv. Jag försöker väl hitta någon förklaring till varför det blev så illa. Kanske hade det varit värre om han hade blivit hängande och sedan rasat ner, jag vet inte. Jag vet ju inte vad som hände innan jag öppnade skötardörren och det hela var ganska osannolikt. Han låg på andra sidan ihopvikt som en labrador… Han måste ha slagit runt flera gånger.
Nåja, unghästar har jag lärt mig kan hitta på vad som helst…
Jag tror det viktiga är att man känner sin transport så man känner sig trygg när man är ute och åker.
Jag tycker att vi som är ute på vägarna med transporter ska införa obligatoriska hälsningar till varandra. Det gör ju lastbilschaffisarna. Då skulle man känna sig mindre ensam och veta att man har ”vänner” som kan hjälpa till om något händer. De andra trafikanterna kan man ju inte räkna med. De saboterar ju hellre. Vad tycker ni, ska vi införa det?
Bra förslag :)!!!