På tv går nu någon amerikansk serie som handlar om sjukliga samlare- människor som bokstavligen håller på att drunkna i skräp hemma och som pga detta så klart lever ett för oss andra väldigt märkliga liv.
Jag tycker personligen att jag är ganska långt ifrån att vara en samlare av NÅGOT, jag försöker slänga allt som slits ut, blir inaktuellt eller vad det nu kan handla om.
Härom dagen gjorde jag en rensning av diverse papper, kvitton, räkningar och dylikt och det slog mig hur mycket man aldrig kastar ett öga på mer trots att man sparat det i åratal i tron att det ”kan vara bra att ha” eller att det är ”viktiga papper”.
Vid närmare eftertanke finns ju så mycket på nätet så frågan är hur mycket man egentligen sparar/ lagrar helt i onödan.
Funderande på detta slog det mig att jag exempelvis även har säkert 10 videoband föreställande olika träningar och en del tävlingar med Decima.
Jag var vid tidpunkten då hon inköptes nyförälskad i en man som, eftersom HAN också var nyförälskad, gärna (?) följde med på lite hästevenemang och dessutom hade jag en hästskötare som också följde med och filmade mycket.
Hur som helst…vad som också slog mig, förutom att jag HAR alla dessa band, är att jag nog aldrig någonsin tittat på något av dom efter själva inspelningen.
Det handlar alltså om träningar av en 4- årig häst, dvs den mest ”basic” träning man kan tänka sig, inga seriebyten i galopp eller piruetträning med andra ord 🙂 och varför skulle jag vilja titta på det idag, mer än 10 år senare?
Men ändå näns jag inte slänga banden trots att jag innerst inne tror att de kommer att förbli otittade på.
Ja, ibland är man kanske en ologisk samlare ändå?
Och så till dagens fråga:
Brukar ni filma era träningar, tävlingar eller annat i hästsammanhang?
Ni som filmar: tittar ni ofta/ enstaka gånger/ aldrig på resultatet? Varför/ varför inte?
Det är tyvärr sällan jag blir filmad men de gånger det händer brukar jag kolla ett par-tre gånger direkt i kameran bara. Någon enstaka gång läggs det upp på tex youtube om jag vill dela med mig.
Foton däremot finns det ju numer en uppsjö av. Jag bockar och bugar till alla som är ute på tävlingar och fotar =). Väldigt kul!
Vi filmar ofta hoppträningar. Det är så bra att titta på efteråt och analysera.. vilket tempo vi har, när det blir bra hopp och dåliga.. vad kan vi göra annorlunda nästa gång osv osv…. vi filmar alla tävlingar Niklas gjort av samma anledningar samt för att ”plåga” nära och kära med sedan.. 🙂 men filmandet är mest för vår egen utveckling.. och jo, ibland tittar vi på våra första hopptävlingar på vår gamla ridskola, bara för att det är så roligt att se att utvecklingen gått en del framåt iallafall… 🙂