Hur man skulle kunna öka säkerheten på hästtävlingar är ett ämne som jag har varit inne på tidigare och nu skulle jag vilja diskutera det igen, ”på förekommen anledning” som man brukar säga.
För det var nämligen så härom veckan att en hoppryttare i vårt stall ramlade av sin häst på hopptävling och fick en rejäl hjärnskakning ”på köpet” och detta utan att ens ha hoppat eller själv vara vållande till avramlingen.
I stället blev ekipaget påridet på en framhoppning och råkade alltså ganska illa ut och nu är min fråga till er:
Anser ni att det idag görs tillräckligt för att våra hästtävlingar (hopp och dressyr tänker jag nu på) ska vara tillräckligt säkra?
Om inte, har ni förslag på hur man annars hade kunnat ÖKA säkerheten?
Själv anser jag att man i kontakten med levande djur aldrig kan helgardera sig på några vis men att det ändå finns MER man kan göra.
Mitt eget förslag vad gäller i alla fall framhoppningar och framridningar till dressyrklasser är att det på dessa ska råda STRIKT FOTFOLKSFÖRBUD.
De enda som ska få vistas på framhoppningen ska vara 2 av arrangören utsedda funktionärer och då är det givetvis också så att endast dessa ska få röra hinderna och höja och sänka dessa efter ryttarnas önskemål.
Så är det redan på vissa tävlingar- dock inte alla.
Ibland har ryttarna med sig mer eller mindre hästvana medhjälpare som, ibland full-lastade med diverse utrustning, täcken, jackor mm också vill vara behjälpliga på framhoppningen med bättre eller sämre resultat till följd.
Någon gång står flera medhjälpare och rycker i samma hinder; en ryttare ber sin groom att höja medan någon annan ber sin att sänka och så blir det ett allmänt virrvarr.
På framridningarna till dressyren är det samma sak; en del ryttare är till och med ackompanjerade med någon (tränaren?) som står och håller en regelrätt ridlektion- givetvis så högljutt att alla andra också kan höra.
Jag vill mena att man, om man inte kan klara sig ensam på en framridning, får VÄNTA med att börja tävla tills man kan detta, punkt slut.
Behöver man hjälp med att ta av och på lindor/ benskydd/ jacka/ whatever så får man göra detta UTANFÖR framridningen och behöver man hjälp med en ridlektion- tja…då får man också se till att förlägga denna någon annanstans (HEMMA om jag ska säga min åsikt).
Ja, detta är alltså mitt förslag- är det helt galet tycker ni och har ni andra idéer?
Håller med helt och hållet! Även om det numera är krav på att separera hästar och folk på transportsträckorna mellan parkering, framridning och tävlingsbana förekommer det dessutom att man möter såväl barnvagnar som hundar där. Det känns inte alltid jättesäkert…
Fast jag måste ändå säga att tävlingarna har ett långt större säkerhetstänk än sommarpremieringarna. Där blir jag riktigt mörkrädd ibland.
På lokal nivå i hoppning brukar det vara regelrätt kaos med nervösa ryttare/medhjälpare och ibland även hästar.
Givetvis finns det undantagsfall där våra mer erfarna ryttare kommer med sina nya, yngre förmågor för att starta sin tävlingskarriär.
Kommer du upp så du iaf startar regionalt/nationellt brukar det funka. Har varit på framhoppningar otaliga gånger där det kan vara ca 20 ekipage samtidigt (även i Helsingborgs lilla framhoppnins ridhus).
Ingen superbra säkerhet, men har du koll som ryttare/medhjälpare brukar detta lösa sig väldigt smidigt.
Att ha två funktionärer på banan för att höja/sänka blir totalt orimligt då man ”bör” vara två st/hinder för att snabbt höja, sänka, bredda, rulla ut markbom, rulla in markbom. Det bukar lösa sig smidigt genom att medhjälparna på marken samsas och samarbetar.
Men enligt egna erfarenheter är att hoppa fram på lokala hopptävlingar är som att anmäla sig som självmordskandidat.
Undra om jag legat av mig, håller med dig igen 😉
förra kommentaren var alltså från tvärsan, det gick fort och fel där
Anna-Kajsa:
Don´t get me started vad gäller framför allt HUNDAR på tävlingsplatser.
Att man kanske ”måste” ha med sig barn i barnvagnar må väl vara hänt men hundar?
Näää!
Har man en hund som inte går att lämna ensam får man banne mig se till att ordna passning åt den någon annanstans om alternativet är en skällande, gnällande och allmänt ouppfostrad hund på tävlingsplatsen.
Jag fattar inte att folk inte skäms när de drar omkring på en jycke som gör utfall mot andra hundar, som skäller och för väsen i ett annars tyst ridhus, som håller på att riva den egna bilen bara någon närmar sig (och det gör ju folk på en tävling) osv.
Har man en hund som kan ”uppföra sig” (min egen tex) så fine…ta med den om du tvunget måste och/ eller om du vet med dig att det handlar om en tidsmässigt kort tävling där hunden inte är ensam mer än kanske 1 timme i bilen men hur många tävlingar flyter på så snabbt och smidigt?
Mindre folk på framhoppning och tidschema till framridning och även starttid på hopptävling (precis som på dressyr) hade underlättat betydligt! Men…så hade dagen blivit längre, antalet starter hade behövt kortas ner och anmälningen blivit dyrare…
Jag tror som du Anonym.
Vi får väl se om de förändrade licensavgifterna påverkar antalet anmälningar till tävlingarna, färre som löser licens = mindre startande = mindre köer kring det mesta= säkrare.
Fast det är fel väg att gå enligt mig.