Här kommer ännu en film på Kreon och mig, givetvis filmad från söndagens tävling.
Jag både ryser och inser nyttan med att titta på den så kallade galoppfattningen 2,15 minuter in i filmen- vad är det min vänsterskänkel försöker att göra? Gräva hål i Kreons ljumske kanske? Om det är så jag BRUKAR fatta galopp är det inte konstigt att det kommer en del arga sparkar tillbaka!
Nu HAR jag faktiskt skärpt mig med detta (se föregående inlägg) men på filmen blir det så tydligt och det var ju också den missen som kostade oss en placering så det var ju rätt åt mig kan man kanske säga ha ha.
Det domaren ”klagade” på var en tidvis för låg form och det instämmer jag så klart i och ska försöka att korrigera vid kommande tävlingar.
Hemma gör jag det givetvis men inne på banan hade jag dels så mycket annat att tänka på/ oroa mig över och dels så VILL jag inte korrigeringsrida för mycket nu i början, precis som jag har berättat tidigare, utan i stället fokusera på att berömma hästen för att han över huvud taget GÅR inne på banan utan att hitta på hyss.
Posted
Att ”sluta rida” inne på tävlingabanan är det vanligaste felet många ryttare gör. De flesta hästarna lär sig också snabbt att efter uppridningen behöver man inte alls jobba lika hårt eftersom många av hjälperna bara försvinner (ryttaren blir mer passiv). Mitt tips till dig är att det är nu i lite låga klasser och i början (innan du suktar efter granna rosetter) som du verkligen ska RIDA och korrigera där det inte blir som du signalerat, alltså verkligen rida igenom det du tänkt.
Nu VET jag ju att du resonerar annorlunda men det kanske kan vara bra att ändå i tanken se inledningen av er karriär på lite olika sätt 🙂 ?
Själva ridningen ska ju inte skilja mellan träning och tävling. Det är ju bara andra kläder.
Jag tycker det är SKAM av domaren att klaga på en för låg form i ett LC-program. Dels finns inget krav på en högre form i LC2, och dels så ska domaren vara ”glad” att hästen ens går i form, då det är andra saker en domare SKA fokusera på i LC.
Jag tror inte att vi egentligen resonerar så olika Prick.
Det är bara nu, de här 2 första tävlingarna när jag inte visste något om hur Kreon skulle bete sig som jag har valt att tex acceptera en emellanåt lägre form.
Nu när jag vet ”vad han går för” så ska han givetvis gå så bra som vi kan få till det.
Som du säger är det lika bra att fastställa groundrules direkt och ärligt talat vill jag ha rosetter även på lägsta nivån:)))!
Hoho > Trasselkvast, tips till dig läsa TR II. Hästen ska ALLTID vara på tygeln. Det finns ett helt kapitel skrivet om hur hästen ska rörs sig allmänt och specifikt hur rörelserna ska utföras. Detta gäller alltid, från lätt till svår klass.
Jag tycker ni är jättefina :). Och du hade säkert fått två poäng extra någonstans om du hade satt upp den där hårflätan som hänger och slänger på ryggen ;-O.
Daggen: 1-0 till dig :))))! Nu kommer en långt mer fåfäng väninna (som också tävlar dressyr) att få vatten på sin kvarn:)! Hon har bannat mig även tidigare:)!
Min tränare är också domare. Hon avskyr hängande hår, om det så är en fläta, tofs eller löst hår. Hon tycker det stör allmänna intrycket. Så sätt upp håret ordentligt så får du säkert ett par extra poäng ;).
Haha, EXAKT. Jag tror dock inte på 2 poäng utan minst 10 som går förlorade!
herregud, kvinna, du HAR ju tillräckligt långt hår för att sno upp det i en knut, vad felas? 🙂
I övrigt tycker jag inte han är i en för låg form för dessa klasser. Att de ska vara »på tygeln« enligt TR är det dock ingen tvekan om. Tror att man på 80-taklet tyckte att i LC kan hästarna få vara i vilken form som helst, bara man rider vägarna rätt. Men det var då det.
Formen är ju kanske just inget att KORRIGERA utan något som kommer komma helt av sig själv ju starkare han blir.
En av mina hästar har i min ägo gått från att gå LA lite halvtaskigt som 6-åring till att i våras som 9-åring gå bra i George. Han var ganska låg i sin framdel i början. Jag har aldrig tänkt att jag ska »korrigera upp framdelen« utan bara långsamt och succesivt stärkt upp hästen och då följder framdelens lätthet, i de allra flesta fall, med.
Tror det står något att hästen ska gå i en ändamålsenlig form. LC ska väl ändå kunna fortsätta att vara en unghästklass och hästarna bör få kunna jobba på i en lägre ”remontform” i stället för att ”lyftas” upp med spänningar som följd. Huvudsaken tycker jag är att hästen har en STADIG form.
AnnH: Okey :), jag SKA skärpa mig med håret men jag tycker det blir så knöligt med en knut i nacken.
Angående formen så instämmer jag men anser inte att det är fel att ta ett uppresande tygeltag om huvudet ramlar för djupt ner. Denna ”korrigering” gör jag hemma och kommer också att göra på tävling framöver och vid behov.
Uppresande tygeltag är bannlyst av min tränare (och av mig själv numera) . Istället är det överstrykning i kombination med framåtdrivande hjälper som gäller. Testa det istället :).
Äh, självklart kan man ibland ta ett uppresande tygeltag. Att »bannlysa« det låter trångsynt. Precis som att bannlysa det trängande tygeltaget, eller det understödjande, som båda kan vara effektiva i rätt läge. Ridning handlar för mig om anpassning till situationen och flexibilitet.
Men extra mycket med det uppresande handlar det ju om en korrigering och att snabbt återgå till normalläge och att tänka på att det uppresande bara verkar just medan man höjer upp handen, fastnar man där uppe kan det bara ge motsatt effekt. Och att det ska gå uppåt-framåt.
Att säga att man alltid i stället kan göra en »överstrykning« låter lite konstigt. Det har ju inte helt samma syfte.
Vinkla om hjälmen lite, den behöver inte vara så neddragen i nacken. Det är snyggare att dra ner den lite mer i pannan tycker jag. Då får en låg knut plats även under hjälm.
Mkt bra råd av Linda. Uppresande tygeltag ska enligt mig endast användas när hästen bockar. Oftast blir ju formen låg när hästen blir trött. Ett sånt tygeltag syftar endast till att bestraffa hästen och gör mer skada än nytta.
Förstår inte riktigt poängen med att dra till hästen i munnen, vad lär den sig av det?
Eva Lindström
Eva/Linda/ Ann:
JAG kan inte likställa en uppresande tygeltag med att ”dra till hästen i munnen”- så brutala tygeltag använder jag mig inte av.
Som Ann skriver KAN ett uppresande tygeltag, rätt utfört och ”snabbverkande” (alltså inget man fastnar i eller sitter och upprepar ständigt) fylla sin funtion= visa hästen vägen.
Kan ju tilläga att det viktigt att unghästen aldrig bli ”bestraffad” i munnen. En unghäst ska lära sig att ha fullt förtroende för bettet.
Hur många av oss har inte ridit hästar som ”hänger” i betet alternativt ”knäpper” av?
Båda saker ett resultat av hårda händer.
Enligt många vetrinärer har alltför många hästar skador i munnen pga hårda händer och felaktig betsling.
Som tur är verkar vinden vända när det gäller bett och raspning men forfarande ser man många med stor och tjocka bett som sitter alldeles för högt upp.
Ett tips är ju att varje år åka till en vetrinär som kan tänder och få hjälp med bettutprovning.
Alla är ju så nog med sadeln men bettet är minst lika viktigt.
Eva Lindström
(lite utanför ämnen men ändå) =)
Eva:
Jag är nog ”smittad” av Torbjörn Lundströms (hästtandläkarens) idéer som är inne på just det du tar upp.
Jag har ju anlitat Torbjörn i flera år och tycker han är vettig och kunnig och det han bla tipsar om är att man ska försöka byta både bett och nosgrimmor för att undvika statisk belastning.
Med min förra häst Archie, som man hade kunnat rida på en sytråd utan att tänka tanken att något skulle kunna hända en red jag ofta på hack just för att vila munnen och skiftade också mellan kandar och träns.
Kreon känner jag mig långt ifrån så säker på än så länge att jag skulle våga rida ut på hack men där tänker jag i alla fall på att ha nosgrimman mycket löst ådragen; jag skulle nog i princip kunna plocka av den så löst som den sitter.
Lite OT kanske, men här finns en ryttare som vågar använda alla tygeltag vid behov. Har man som ryttare BALANS i sadeln så blir tygeltagen oftast inte för hårda eller stumma oavsett om de är ledande, förhållande, uppresande, understödjande eller trängande.
Mina hästar rids på kandar och ganska tjockt tränsbett (faktiskt syntet just nu) på LAGOM placering i munnen vilket inte alltid är nere vid betarna.
Kollade min 9-åring (den som tävlar George) i munnen hos veterinär med specialistkompetens munnar för ett par månader sedan. Veterinären hade sällan sett en häst med så liten (ingen) påverkan i munnen av bettet. Det fanns INGENTING i hans mun att anmärka på.
Fast nu menade ju inte jag att uppresande tygeltag görs hårt och att det kan leda till munskador. Ett uppresande tygeltag gör så att bettet trycker uppåt i munnen. Visst höjer hästen nacken men risken är att den släpper suget i handen (dvs ryggverksamhet och bakben). En överstrykning i kombination med framåtdrivande hjälper säger till hästen att varsågod att komma fram och ta stöd på bettet längre fram/upp. Vill du be hästen att komma framåt/neråt kan du förtydliga det genom att leda med ena tygeln.
Det är därför man får anpassa hjälpgivningen efter hur hästen responderar på denna. Jag håller helt med om att det inte är speciellt bra, eller verkningsfullt, att sitta och ta uppresande i tid och otid.
Men det jag invände mot var att helt »bannlysa« något, i detta fall kanske inte det alltid mest effektiva, men ändå vedertagna uppresande tygeltaget. (bortsett från rent dumma saker så som att rycka, slita och slå vilket givetvis ska bannlysas).
Det är också skillnad på att ta uppresande på en tre- fyraåring som ramlar ner i formen eller en 10 åring som tippar fel i något läge. Återigen; individuell anpassning.
Amen to that AnnH :)!
Okej, ”bannlysa” var väl fel ord ;). Men jag tolkade Birgittas inlägg som att uppresande tygeltag är något som B använder sig av frekvent på Kreon. Klart man kan använda uppresande tygeltag ibland, men som i Kreons fall där B skriver ”om huvudet ramlar för djupt ner” så tycker jag det låter som att det är en överstrykning med framåtdrivande hjälper som behövs där.
Kommer ihåg åren på ridskolan där man fick lära sig att ta uppresande tygeltag på lektionshästar som lärt sig knäppa av, utan att egentligen veta effekten och konsekvensen av det tygeltaget.
Tänker inte kasta mig in i den debatten utan vill bara säga att jag tycker ritten ser väldigt trevlig ut, galoppfattningen är ju inte snygg men den hör ju inte till vanligheterna precis.
Tycker faktiskt att formen helt OK för en LC, tycker att det är lite småaktigt att anmärka på det.
Fast domaren ska ju peppa för framtiden också, och nog behöver formen vara lite högre innan resultatet landar på 80% (= bra) 😉
Så enligt mig är det inte fel av domaren att säga till om formen för högre poäng, särskilt som domaren (enl Equipe) också drog ned just form-betyget lite under allmänt intryck.
Formen behöver inte vara jättehög i LC och precisionen inte enorm heller, men Birgitta och Kreon fick ju bra betyg (65%) för den där ritten så inte halshögg domaren ekipaget för formen heller! 🙂
Dvs domaren godkände ju med sina poäng alla (nästan, galoppfattningen undanyagen) momenten men måste ju ändå få en chans att berätta vad som behöver göras för högre poäng och för att gå upp i klasserna.
Jag tycker att den här ritten ser bättre ut än förra. Jätteroligt att se att ni verkar utvecklas fint tillsammans:-) (Håller dock med flera här angående håret;-)Ingen daskande tofs/fläta på ryggen, det hör till tonåriga hopptjejer inte en prydlig, elegant dressyrryttare. 🙂
Intressant diskussion angående bett. Min häst är väldigt grund i munnen och borde rimligtvis inte ha så mycket plats för ett bett. Tidigare hade jag alltid smala bett och även så när jag började rida på kandar. En smal stång och en smal bridong. Hon har dock alltid varit ganska tjafsig och velat lägga tungan över när jag har haft smala bett. I synnerhet när man började komma åt henne och hon kortade sig. Vips så flög tungan över bettet. Testade en helomvändning o köpte en rejält tjock kandarstång från sprenger. Den är 24 mm…Hästen blev otroligt nöjd med den här betslingen. Lugn i munnen och lägger aldrig tungan över längre. När jag rider på träns har jag provat lite olika och det som verkar fungera bäst är en bridong med tungfrihet.
Hästen ses över av hästtandläkare en gång om året och nu senast ville hon att vi skulle fylla i en enkät om vilken typ av betsling vi använde eftersom några veterinärer i Danmark höll på med en undersökning om vilka bett man använde inom de olika disciplinerna. Jag berättade att min häst fungerade absolut på tjockt bett, i allafall när det gällde kandar. Hon tyckte inte att det var så märkligt eftersom en häst som är avspänd står med tänderna lite isär och att den tjocka stången förmodligen bidrog till att hon slappnade av i käken i stället för att spjärna.
Provade några gånger med en smal stång igen men då la hon tungan över ganska omgående.
Anna:
Intressant erfarenhet du gjort ang tjocka bett.
Värt att ha i åtanke om man skulle få problem (mitt nuvarande bett är tredelat och normaltjockt- likadant som Kreon hade innan jag köpte honom och som han fungerar jättebra på så jag såg ingen anledning att byta).