Usch, idag har Skåne verkligen (åter!!!) visat sig från sin sämsta sida!
Massor av regn och massor av blåst i kombination- kan det bli sämre?
När klockan var 12 och det hade ösregnat i säkert en halvtimme så veknade mitt annars ganska hårdhudade ”hag-hjärta” och jag körde till stallet för att ta in Kreon trots att det egentligen återstod några timmar till ordinarie intag.
Och jag är glad att jag kom och det var Kreon också!
Stackaren stod helt ihopkurad och började gnägga när han såg mig (vilket han annars bara gör när jag morgonfodrar) och sedan gick han som ett lamm mot stallet, han som vanligtvis kan sprätta omkring, framför allt om det är blåsigt.
Väl i stallet fattade jag det korkade beslutet att rida- ja, det mycket kloka var att jag begrep det farliga i att följa ursprungsplanen som var uteridning men jag borde inte ha tagit ut hästen ur stallet i så dåligt väder över huvud taget.
Vi blåste in i ridhuset och väl där lät det som att världen höll på att rämna utanför.
Kreon var otroligt på tårna och även om man kunde tänka ”bra träning på hemmaplan” så fann jag faktiskt för gott att avsluta passet efter bara en liten stund.
Det var inte precis så att Kreon BEHÖVDE gå hårt, han har gått tillräckligt i veckan, och att sitta på en häst som var spänd som en fiolsträng och hoppade till hela tiden kände jag att jag kunde vara utan.
I affären idag hittade jag en pocket med min favoritförfattare Harlan Coben- DET och en god
middag som jag faktiskt orkat tillaga ska bli dagens njutning i väntan på Downton Abbey, det bästa som visas på svensk tv just nu!
