Idag åkte Muppe och jag till ännu ett nytt ridhus- denna gången ett privat dito i Flyinge dit det tog 20 minuter att köra.
Det var Mini som hade ordnat detta och som ”tack” fick hon äran att testa på Kreon i en ny miljö.
Kreon ville gärna oja sig lite men Mini var blixtsnabbt på honom med både längre sporrar än vad vi brukar ha (vi rider annars med ponnysporrar) och spö- något som Kreon blir jättearg om man smiskar till honom med när han är dum men det brydde vi oss inte det minsta om.
Det blev en hel del hopp och skutt men inga bockningar- jag tror ärligt talat inte Kreon hann tänka tanken för Mini var på honom hela tiden.
Mycket bra att se och när jag satt upp efter 40 minuter var det på en häst som kändes lite trött och där jag kände att tyglarna satt fast i något- inte som i söndags då han var superladdad efter 1,5 timmes ridning och det kändes helt ”tomt” där man borde kunnat känna bettet.
Jag tror Kreon gick på adrenalin i helgen- jag förmådde inte komma in i hjärnan tillräckligt på honom vilket Mini däremot gjorde idag och att det var därför han blev trött.
Nu ÄR det ju skillnad att rida på en framridning och i ett ridhus med endast 1 ekipage som idag och man kan ju inte heller rida hur som helst (eller som idag: med graman) på tävling.
Det kändes hur som helst bra och gav nyttig träning och input och nu är jag ännu mer övertygad om att det är MER ”trams” än rädsla Kreon sysslat med.
Om inte annat, slog det mig plötsligt idag, brukar rädda hästar knappast visa detta genom att bocka eller vad säger ni?
Nej, boxk och skutt är trams. Eller ont.
Men visst får man väl rida fram med graman?
Nej, man får inte rida fram med graman. Hade man fått det gissar jag att en hel del hade gjort det så ofta som de rider med graman hemma.
Tittade efter nyss. Tänkt vad mkt enklare det är med hoppregler.
Jag tror INGA hästar tramsar. Antingen har de ont (och det har han näppeligen bara på tävlingsplats) eller så finner de annat obehag, dvs blir mentalt spända.
Så ja, jag tror absolut han är rädd. Sen väljer VI att se det mer som trams bara för att han bråkar emot lite i stället för krypa förskräckt utmed väggarna, men jag tror och tycker att det bara är olika sätt att visa och reagera på inre spänning.
Hade det varit min häst hade jag iofs blivit jätte irriterad, men jag hade behärskat mig, försökt göra hästen trygg med mig, dvs inte
gått på hästen så hårt utan bara envist men snällt sagt jo, jo, jo, vi SKA.
Jag har en häst som är rädd av sig. Det har eg tagit mig tre år att förstå HUR rädd han är då han inte kastar sig och dummar sig på det traditionella rädd-viset. Så nu är det bara godis och klappar som gäller, även i de lägen jag har lust att slå spöet i huvudet på honom. Det var det jag gjorde tidigare (nåja, kanske inte, men jag blev arg) och det ledde bara till mer och mer osäkerhet hos hästen tills han till sist inte alls ville. Nu är han på bana igen och går tryggare.
AnnH:
Jag håller med dig i det mesta.
Jag har hela tiden funderat på om Kreons beteende varit ”trams” eller rädsla då han ju, som du vet, haft en hel del ”grejer” för sig sedan dag 1.
En del har jag, hur jag än har försökt att se på saken inte kunnat tolka som rädsla- hans väggpressande i början tex.
Det han sysslar med på tävling är säkert i grunden en spändhet, absolut- kanske och kanske inte i kombination att han ”utnyttjar” situationen lite eftersom jag inte riktigt kan komma in i hjärnan på honom vilket jag egentligen tror allt hänger på.
Sedan är det som jag skrev någonstans egentligen ointressant om Kreon är spänd eller tramsig eller vad f.n som helst- jag kommer ändå att försöka lösa problemet på samma sätt: konsekvent, BESTÄMT men utan ”övervåld”. Lättare piskrapp (läs: förstärkt drivande hjälp) KAN hjälpa till att komma in i hjärnan på honom när han tex inte tar skänklarna men att ”slå” honom i ren ilska tex tror jag bara skulle göra allting tusen gånger värre även om man som du skriver ibland har lust att verkligen göra det.