Ja, i morse valde Kreon att ”köra” en repris av gårdagen- han lekte ”good boy” mest hela tiden och utförde allt som NN ville att vi skulle göra lätt och utan protest.
Idag blev det mer galoppjobb där jag fick göra slutor, volter med tagen bakdel, lite galoppfattningar från skritt osv men vi hann även träna en del på travökningarna som nu i alla fall börjar KÄNNAS som någon form av ökningar även om mina inre organ blev ganska omskakade under just dessa sekvenser.
NN och jag pratade om kommande upplägg; tanken var från början att hon skulle komma tillbaka om 14 dagar men det tyckte hon faktiskt inte behövs och till och med jag som tidigare varit så ”tränarberoende” och osjälvständig var tvungen att hålla med henne.
Dessa 2 dagar som vi genomfört har även för mig bekräftat att ”vi är på rätt väg”, att det tekniska fungerar och att jag tänker och gör rätt men att det är styrkan som saknas.
Och styrkan är inte precis något som NN kan göra något åt eller som kan forceras fram- det får ta sin tid helt enkelt och under tiden är det bara att ”traggla på”.
Jag har genom åren ibland verkligen känt att ”nu MÅSTE jag få hjälp- gud vilken tur att det är träning imorgon” men så har det ta i trä inte alls känts med Kreon och när nu NN bor så långt bort ifrån som hon gör så är ju detta något att vara extra tacksam över- så länge det håller i sig.
Och NN har lovat att susa ner OM gigantiska problem skulle uppstå, och givetvis supporta över telefon och/ eller om jag skickar upp en film som hon kan ha synpunkter på så jag känner mig faktiskt inte övergiven:))).
Icke att förglömma har jag ju utmärkt hjälp av Mini på hemmaplan och nästan så ofta jag vill och det är jag övertygad om har bidragit till att det har fungerat så bra sedan NN flyttade trots allt.
Det jag själv anser att jag behöver träna mer på för stunden är att lära Kreon att acceptera och coola ner sig i ”alla” miljöer- inte bara de tillrättalagda som när jag är ensam i ridhuset i ottan och som sagt så är detta knappast något NN kan hjälpa mig med utan det är bara för mig att hitta ställen dit jag kan åka med hästen och träna. Jag har redan en del idéer som jag hoppas kunna berätta om lite längre fram.
För ett tag sedan diskuterade vi det här med träningsvärk hos hästar och jag har nu en teori om varför detta kan inträffa.
Ni andra har kanske vetat detta sedan länge men jag har alltid tänkt att man FRÄMST får träningsvärk för att man tränar muskler man inte använder (så ofta) FÖR LÄNGE.
Min teori är numera att det, om inte främst, så i alla fall lika mycket kan vara SPÄNNINGAR som utlöser träningsvärk och inte bara hur länge/ hårt man rider.
Minns en häst som ryttaren påstod ofta fick träningsvärk och när jag tänker tillbaka på hur den hästen vanligtvis arbetade så kan det just sammanfattas med ordet SPÄND.
Allt hästen gjorde, alla rörelser och alla gångarter kännetecknades av ett slags ”sammanbitenhet”, det såg ut som om ryttaren höll fast hästen stenhårt mellan hjälperna och som sagt, hela hästen såg jättestyv och krampande ut när den gick.
Minns också mina första uteritter med Archie när han var 3 år gammal.
Så klart red jag inte ”hårt” men jag spände mig så i framför allt låren (klamrade mig fast av rädsla för att han skulle hoppa till och jag ramla av) att jag ofta hade träningsvärk efter just uteritterna (men aldrig när jag red i ridhuset).
För att ta ett motsatt exempel, dvs på en häst som aldrig verkade få träningsvärk kan jag berätta om ett halvblod som en mycket ridintresserad man ägde en gång i tiden.
Denne man kunde rida ”dressyr” i upp emot 2 timmar/ gång många gånger i veckan men eftersom han aldrig riktigt red ihop hästen och satte press på den utan mest lät den springa omkring ganska fritt blev hästen aldrig varken svettig eller trött och fick troligen aldrig heller träningsvärk då den reds just utan spänning.
Det finns inget som ”gör ens dag” som ett lyckat ridpass…eller vad säger ni?
Minns när jag ibland hopptränade den gode Heron på morgnarna.
När han med mig på ryggen hade seglat över x antal 130-hinder utan att blinka åkte jag till jobbet på det bästa humöret någonsin. Som jag älskade dessa morgnar…
Idag upplevde jag samma sak med Muppis fast vi seglade verkligen inte över några hinder utan genomförde en träning för NN i stället.
Och smilfinken K ville väl visa sig från sin bästa sida nu när ägaren ”kvidit” för NN om hans senaste bravader på tävlingsbanan så vad NN än bad om så bara levererade han :))).
NN tycker att Kreon har blivit starkare sedan sist vilken märktes i både skolorna och traven- precis det ägaren ville höra :).
I slutorna är böjning och tvärning nu bra men än saknas den riktiga kadensen, traven blir gärna lite flat och tappar energin men det är en ren styrkegrej och vi märker ändå förbättringar även om det är en bit kvar.
Traven har blivit mer ”svingig” men givetvis återstår en hel del, framför allt i ökningarna.
Jag visade även förvänd galopp, enkla byten, en ryggning, några bakdelsvändingar och en jättefin halt (bara för att jag klagade och sa ”i halterna kan han fortfarande ställa upp sig som en KO”). Börjar undra hur mycket människo-språk Muppman förstår egentligen???
Summa summarum; en nöjd NN, en lika nöjd BMK (undertecknad) och en förhoppningsvis lika nöjd Spindelmupp.
Senaste kommentarer