Hur jag fick en rabatterad parkeringsplats efter ”egenmäktigt utnyttjande”

Livet är fullt av roliga händelser och jag delar gärna med mig av mina till er.

Nu ska ni få läsa om något som varken har med hundar eller hästar att göra men kanske kan det vare en ”sedelärande historia” som ni kan ha nytta av någon gång?

Bakgrunden är att jag arbetar i centrala Malmö där det kan vara både svårt och dyrt att hitta parkeringsplats.

Under min arbetsplats finns ett garage där det kostar 600:–/ månad att hyra en plats, annars kan man parkera gratis om man kommer tidigt på morgonen och har lite tur på gator som ligger på 5-10 minuters promenadavstånd från kontoret.

Jag känner inte att jag vill lägga över 7000:– om året för något som är arbetsrelaterat när jag egentligen kan parkera gratis om än med ibland lite och ibland lite mer möda så jag har aldrig haft en garageplats men däremot fått låna en arbetskamrats dito när hon haft semester eller som nu senast är långtidssjukskriven.

Framför allt på vintern är det ju inte alltid så roligt att gräva fram bilen ur snömassor om det kommit mängder med snö och man står jobbklädd och huttrar och det har även funnits andra gånger då det så klart varit jättepraktiskt att bara susa ner till garaget med hissen i stället för att ge sig ut på en mini-promenad.

Hur som helst…när jag kom ner till garaget för några dagar sedan möttes jag av en i mina ögon ganska aggressiv lapp på vindrutan och på denna stod det ordagrant: ”EGENMÄKTIGT UTNYTTJANDE, VEM HAR GIVIT DIG TILLÅTELSE ATT ANVÄNDA MIN PARKERINGSPLATS. FLYTTA BILEN!!”

Jag blev tämligen förskräckt men tänkte också ”vilken idiot…jag FÅR ju stå här för min kollega”.

För att göra en lång historia något kortare visade det sig när jag ringde fastighetsägaren att det blivit något missförstånd och att platsen inte alls tillhörde min kollega (hon hade en annan plats som hon givetvis betalar för) och det var då jag fick min snilleblixt.

Jag författade ett brev till den ”utsatta” hyresgästen som jag visste har platsen GRATIS i sin hyra (det hade fastighetsägaren berättat, liksom vad personen hette) och bad såååå hemskt mycket om ursäkt för mitt övertramp samtidigt som jag undrade om personen var intresserad av att FRAMÖVER hyra ut sin plats för 200:–/ månad (min kollega kommer inom kort så hennes plats hade jag inte kunnat fortsätta låna oavsett).

Och undernas under….dagen efter mitt ”jag vet att jag gjorde fel men kan vi gå vidare”-brev får jag ett telefonsamtal från en lite skamsen hyresgäst som fått dåligt samvete och tyckte synd om min bil som personen nu undrade vart den hade tvingats ta vägen.

Samtycke om uthyrning à 200 pix per månad gavs och nu har jag alltså en plats i garaget för en tredjedel av den ”faktiska” kostnaden vilket både jag och hyresgästen tjänar på.

Hade detta hänt för 20 år sedan när min stubin var kortare och allting mer svart eller vitt hade jag aldrig i livet skrivit något brev och bett om ursäkt utan bara tjurat över att någon hade fräckheten att skriva ett anonymt brev till mig- som ni vet är jag allergisk mot just den sortens ”approach”.