Mera måndag- väderotur

När turen kom till Kreons motion hade jag inte samma tur som när jag gick på långpromenad med Soya.

Det började regna 5 minuter efter att jag hade lett ut Muppe från stallet och Mini fick finna sig i att bli lite blöt under ridpasset.

Efter gårdagens träning är jag ännu mer stärkt i att försöka hjälpa Kreon från marken där han i alla fall lyssnar på mig.

Min tanke är att, precis som det redan alltid är, hålla mig nära när Mini rider och handgripligen ingripa OM vi märker att han börjar stressa upp sig för mycket (vilket han oftast förvarnar om genom att piska argt med svansen).

Med ”ingripa” menar jag att jag kanske får gå fram och leda dom en stund tills djuret slappnar av- jag tror det kan hjälpa.

Idag red Mini i den ibland stressframkallande paddocken och det blev några tvärstopp men inga försök till stegringar och jag behövde inte hjälpa till.

När Kreon hade fått gå i ca 30 minuter och gjort ett bra jobb valde vi att skritta den korta sträcka som jag filmade igår och som jag i dagsläget bedömer som ”värst” om man sitter på.

Jag kan lätt rida där om jag har sällskap av någon annan ryttare och oftast nästan lika lätt om någon (det går bra med en främling) går bredvid och det var så vi gjorde idag- jag gick några meter före och Mini red bakom.

Som förväntat gick det helt okomplicerat och även om det känns som ett steg bakåt får jag sluta att rida där ensam och göra så här i stället tills Kreon blir mer säker.