Oj så förvirrande det känns idag!?!!?
Jag är inte alls med på att det är onsdag utan för mig känns det snarare som lördag eller i värsta fall fredag.
Men jag klagar inte…all ledighet är välkommen såvida det inte handlar om en sjukskrivning.
På tal om förvirring så var det ju dags för mig att rida för första gången på snart 2 månader och det kändes faktiskt smått förvirrande :).
Jag fick liksom nästan tänka efter ”vad är det nu man ska ta fram mer än sadel och träns…ja just det…hjälm…stövlar…spö…handskar” :)))).
Det var verkligen ett kärt återseende när stövlarna kom på- måtte jag aldrig mer få ett så långt riduppehåll!
Även i sadeln kändes det lite ovant till en början men sedan var det som att cykla :).
Jag valde att rida i paddocken eftersom solen strålade- tids nog blir det ridhusridning så att det räcker och blir över misstänker jag.
Kreon skötte sig mycket bra bortsett från att han var tvungen att få ett av de jag kallar hans psyk-bryt- han stannar och ska inte gå. Igår gjorde han detta 2 gånger, idag en gång (precis i början av passet) och även om det är lite tröttsamt med så oprovocerat trams så är det relativt odramatiskt och i jämförelse med de konster han visat tidigare inget som jag bryr mig särskilt mycket om.
Jag hoppas att denna idé ska försvinna som flera andra gjort med tiden- bara man inte själv gör någon sak av det.
Efter detta tillfälliga stopp kunde jag göra allt jag ville vilket innebar rätt mycket galopp, även förvänd dito och lite sidvärtsträning i trav.
Fortfarande rids Kreon inte mer än kanske 30 minuter men det räcker så här långt.
Nu hoppas jag bara att skorna sitter kvar tills på tisdag då hovslagaren ska komma- han är mycket duktig på att fästa dom ordentligt så förhoppningsvis klarar det sig.
Jag känner mig som en mycket slarvig hästägare just när jag tittar på skorna-Kreon har nog haft dom på i kanske 10 veckor, något jag aldrig skulle tillåtit i vanliga fall.
Men nu har det ju inte gått att sko djuret tidigare pga av såret och bandaget och nu kunde hovis inte komma förrän på tisdag så jag får försöka blunda när jag sköter benen och hovarna.
Jag har alltid skott mina hästar med som absolut längst 8 veckors intervall, ibland 6 och oftast 7 och har svårt att förstå de som väntar in i de längsta av ren snålhet- det kan aldrig vara bra tänker jag.
”Damerna” som jag kallar dom (Sammy och Esset) med sina fölisar.
Visst är föl något av det gulligaste man kan se?
Hej hej…vill du klappa mig…okej!
Hoppas du var nöjd med mig idag matte!
Nu har jag inte tid att stå och snacka längre- gräset äter inte sig själv you know!
Idag invigde jag de ridbyxor jag köpte i Ullared för 189:– i förra veckan. Än så länge (innan tvätt och för mycket användning) ger jag dom högsta betyg :).
