Idag kunde jag inte hålla mig 🙂 utan valde att rida i mitt älskade ridhus trots att jag rent väderleksmässigt (vindstilla och ingen nederbörd) absolut hade kunnat vara i paddocken.
Jag har ju valt att rida i paddocken så ofta som möjligt på senare tid eftersom det varit en mer ovan miljö för Kreon som han behövde träna sig i men eftersom underlaget är bättre i ridhuset så kröp jag trots allt in där idag.
Arbetet med skolorna fortsatte som sist och jag upplever att Kreon fortfarande gör slutan för vänster skänkel lättare, villigare och bättre än den för höger skänkel där jag framför allt har svårt att få till korrekt böjning i bålen och ställning i nacken.
Jag misstänker att svårigheten beror på både mig och Kreon så jag tänkte be Mini att fila lite extra på detta nästa gång hon sitter upp.
Kreon vill gärna sätta mig till höger i sadeln och jag förmår inte riktigt ”hoppa tillbaka” fullt ut vilket så klart inte underlättar att rörelsen ska utföras korrekt.
Gjorde en rad galoppfattningar varav de flesta blev mycket bra- så är dom ju oftast när Kreon är avslappnad medan de i spänt läge kan bli hur som helst, om det ens blir någon fattning ha ha.
Lite skämt och lite allvar men detta är ju ett av våra största problem som tack och lov nästan aldrig uppträder när jag tränar ensam i lugn och ro.
Efter 40 minuter tyckte jag att det var nog och skrittade ut samma runda som igår- åter utan protester….halleluja.
Jag har (så klart) funderat en hel del över dessa stopp-protester och kommit fram till att de INITIALT nog berodde på framför allt rädsla/ osäkerhet men att de nu för tiden främst har utvecklats till tjurighet à la ”jag kan men jag VILL inte”…typ.
Denna teori grundar sig i att Kreon från början bajsade ”tusen” lösa högar per uteritt och jag har otroligt svårt för att tro att en enbart tjurig häst kan få dessa diarréattacker- rätta mig gärna om ni är av en avvikande åsikt.
Numera KAN det också komma löst bajs när vi rider på vissa ställen men på andra ställen är det ”torr rumpa” och ren (ordvits) fräckhet som Kreon ägnar sig åt eller FÖRSÖKER ägna sig åt om han får möjlighet för åter igen har jag otroligt svårt för att tro att en i övrigt så lättlärd häst ska bli lika förskräckt på en runda han gått ”en miljon” gånger.
Men…jag jobbar på med min ihärdighet och list som främsta vapen…”kvinnans list övergår mannens förstånd” eller vad är det man brukar säga ha ha ha….
Posted
