Idag önskade jag mig en totalt kravlös skrittrunda utan mupperier och frågade därför om en stallkamrat ville följa med på sitt snälla sto.
Och det ville hon och då blev det som jag önskade och hoppades; Kreon fick inte bensinstopp en enda gång och även om han ibland pressades sig lite väl mycket mot snälla Kajsas (hästens) bakdel så GICK han- framåt :)!
Vi var ute i 1 timme och det var väldigt skönt att kunna prata avslappnat och bara skritta ”i godan ro” och det tror jag att även Kreon uppskattade och behövde.
Skönt att sällskap hjälper. Det har det inte direkt gjort på min hysterika. Men man blir så van vid att hänga löst så man inte reagerar ens när man står i ena stigbygeln och andra benet på väg av. Fast fördelen är att man är avslappnad och hästen lugnar sig fort.
Ja, det är skönt och jag tycker att det är synd att jag sällan har möjlighet till att rida med sällskap av olika anledningar. Att Kreon är så snäll när andra är med stärker mig också i tron att hans mupperier egentligen GRUNDAR sig i en osäkerhet som sedan i VISSA lägen har blivit till ren tjurighet. Det ÄR en egentligen mycket snäll häst vilket man så klart inte tror när man ser honom stå på 2 ben.
Sedan vill jag så klart kunna rida ut ensam också och det är därför jag inte ger mig på den punkten men onekligen är det en hjälp att han är snäll med andra.