Idag har jag åter haft sällskap av Maria med stoet Hera- vi skrittade ut i en timme och Kreon, AKA Skuggan pressade sig sin vana trogen mot Hera (läs: hennes bakdel) precis hela tiden.

Jag börjar vänja mig vid att tala till folks ryggtavlor :))) och gör ju tusen gånger hellre detta än bråkar med Kreon på egen hand.

Med sällskap finns det inte ett uns tvekan i honom- han bara marscherar på.

Vädret har varit riktigt sommarhett och jag har svårt att tro att det ska regna som utlovats imorgon även om gudarna ska veta att det hade behövts. Det är så hårt i marken nu- därav att vi valde att bara skritta.

Äntligen! Jag tror att solstolen hade börjat bli rädd för att totalt damma igen i förrådet!

Morgonritt i frisk, lagom tempererad luft. ”Det här är livet” tänkte jag.

Hah….tusen spänn på att i vart fall några av er trodde att det var Kreon som hade skenat när ni läste rubriken!

Näää…tack och lov har Muppis hittills inte visat sådana tendenser utan i stället känns det som att mina semesterdagar börjar skena iväg.

Den första veckan gick i behagligt mak men nu har farten ökat…tyvärr.

Eftersom jag anade att dagen skulle bli lika HOT som igår valde jag att rida tidigt på morgonen- ett klokt beslut.

Det blev ett dressyrpass på gräsbanan med sedvanliga övningar samt något fler byten är jag brukar göra. Idag gjorde jag kanske 7 stycken och de från vänster till höger känns jättefina och på hjälperna medan de från höger till vänster måste förberedas mycket noggrannare för att jag inte bara ska få en häst som genar iväg och slutligen byter lite ”tjohej”- inte på hjälperna och som en ostbåge i kroppen. Men nu har jag en strategi för hur jag ska göra i alla fall, dvs sitta lugnt kvar i båten och inte låta mig ryckas med, själv börja fara hit och dit i kroppen osv :).

Måste än en gång berömma Minis jobb med bytena- det har hon gjort mycket bra!

Hettan har gjort alla anläggningens hästar lite ”dästa”- till och med Kreon som är den förste till att stå i givakt vid hag-grinden ”ta mig först…ta mig först…annars springer jag benen av mig…” har gått och betat mycket lugnt och varit from som ett lamm att ta in.

Annars är han tyvärr, i alla fall enligt sin egen erfarna ägare den häst som KAN vara dummast att leda från hagen då han i upprört tillstånd inte drar sig för att vifta med frambenen. Inte så trevligt så klart och det gäller att känna honom och veta ATT det kan hända för att man också ska hinna stävja det.

Lite pinsamt eftersom jag är den första som tycker att ”folk” ska ha ordning på sina hästar och ha dom så uppfostrade att vem som helst kan hantera dom men i detta fallet lever jag inte riktigt som jag lär.

Det finns fortfarande situationer då gossen inte är så rolig att gå med, läs: om han inte får gå in bland de första hästarna och i stället för att utmana honom väljer vi att just ta in honom innan han blir upprörd och då går det bra.

Som framgår av bilden ovan har jag äntligen kunnat ta fram solstolen hemma och både gårdagen och dagen har tillbringats i denna i flera timmar och i sällskap av Åsa Larssons senaste bok.

Soya avskyr värme som denna så hon ligger mest och sover- vi får gå ut med henne tidigt på morgonen eller senare på kvällen om vi vill ha någon action i det lilla livet.