Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Jag känner en som faktiskt stått inför det dilemmat. Hon föder upp italienare och en äldre dam ville köpa en. Damen fick köpa hunden men villkoret var att de delade på hunden. Nu är damen i den åldern att hon knappt kan ha hunden alls, men denna sommaren var hennes barn hos henne en månad och då kunde hon ha hunden. Detta har naturligtvis betytt mycket för damen men ägaren har ändå kunnat hålla hunden i trim och tävla den. Det roliga är att hunden verkligen ställer om, när den är hos damen är den en bortskämd prins och hos uppfödaren vet den sin plats.
Jag är totalt förälskad i italienarna, så även min dotter. Vi brukar åka och hälsa på dem utan att ta med vår bumsiga schäfer, då är det gosande för hela slanten. Inte helt omöjligt att det blir en sådan för mig någon gång:)
Tyckte alla såna raser var anskrämliga tills jag träffade dessa italienare, det sa klick direkt. Tror tyvärr inte heller att italienare hade varit en bra stallhund, men den kan ju ligga inne i soffan och mysa;)
När jag för tusen år sedan berättade för folk att jag ville köpa en greyhound var det flera som var mycket negativa och tyckte att rasen var ”smala, äckliga hundar som darrar och är nervösa”.
ALLAS uppfattning ändrades totalt när de fick lära känna min supersnälla, milda gosse.
Soya är också väldigt lätt att tycka om även om folk egentligen tycker att rasen är ful.
Tänk så söt hon måste vara när hon travar med de vita strumporna och den vita svanstippen
Maken vill gärna köra lite agility så han säger att då ska man inte ha en whippet men jag säger att, jooodåå, det kan man visst. Han tyckte att whippar ”ser så rädda ut”. Men så träffade han en på golfbanan och börjar nog vekna lite…
Ojojoj sicka små pluttisar! Speciellt de där små italienarna.:-)) Men till frågan..om en 89-årig dam ringde o frågade om hon fick köpa en av våra jaktsettrar så skulle jag helt klart säga nej. :-)) Skulle inte sälja någon valp till en så gammal person oavsett ras. När man är 89 år så har man förmodligen inte så jättemånga år kvar och med tanke på att en hund blir ca 12-13 år så är det ju vansinne att sälja till en såpass gammal människa.
Jag hade rekommenderat henne att ta en äldre omplacering. Det finns hur många äldre hundar som helst, i alla storlekar, som behöver nytt hem. Jag hade aldrig sålt en valp till en så gammal dam. /Eva
Bra skrivet av Eva! Sa skulle jag gora om jag hade kommit pa det! Och min mamma gav faktiskt bort en hund (som inte langre kom overens med de andra tva de hade) till en gammal dam, som aaaalskade hunden over allt annat, och som aven levde langre an den faktiskt, sa det var en bra losning for alla.
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Jag känner en som faktiskt stått inför det dilemmat. Hon föder upp italienare och en äldre dam ville köpa en. Damen fick köpa hunden men villkoret var att de delade på hunden. Nu är damen i den åldern att hon knappt kan ha hunden alls, men denna sommaren var hennes barn hos henne en månad och då kunde hon ha hunden. Detta har naturligtvis betytt mycket för damen men ägaren har ändå kunnat hålla hunden i trim och tävla den. Det roliga är att hunden verkligen ställer om, när den är hos damen är den en bortskämd prins och hos uppfödaren vet den sin plats.
Avböja.
Minstral:
Se där- det kan finnas alternativa lösningar :)!
Hade btw nog köpt en italienare om jag inte fick/ kunde ha whippet. Älskar deras uppsyn :))))!
Jag är totalt förälskad i italienarna, så även min dotter. Vi brukar åka och hälsa på dem utan att ta med vår bumsiga schäfer, då är det gosande för hela slanten. Inte helt omöjligt att det blir en sådan för mig någon gång:)
Jasså, är du också ett fan Minstral:)?
Italienarna är ju miniatyr-whippets som i sin tur är miniatyr-greyhounds (något förenklat) och alla gillar ju inte de där smala kropparna.
Tror ju inte att en italienare hade varit en bra stallhund (ha med vid ridturer tex) men åhhhh så söta de är med sina små glada ansikten :)!
Tyckte alla såna raser var anskrämliga tills jag träffade dessa italienare, det sa klick direkt. Tror tyvärr inte heller att italienare hade varit en bra stallhund, men den kan ju ligga inne i soffan och mysa;)
När jag för tusen år sedan berättade för folk att jag ville köpa en greyhound var det flera som var mycket negativa och tyckte att rasen var ”smala, äckliga hundar som darrar och är nervösa”.
ALLAS uppfattning ändrades totalt när de fick lära känna min supersnälla, milda gosse.
Soya är också väldigt lätt att tycka om även om folk egentligen tycker att rasen är ful.
Då ska ni titta i Bloggen för denna kennel…..:-))
Bläddra ner lite så är det 2 klipp…
http://www.qvickelyckan.se/
Hästis:
Inga fler sådana länkar tack :)))!
Jag vill INTE frestas!
Tänk så skojigt med en liten mini Soya….
Eller den supergulliga gråa whippet tiken med 4 vita strumpor:
http://www.blingz.n.nu/aktuell-valpkull
Men SLUTA Hästis :)))!!!!!!
VET du att blå hundar är mina favoriter?
Jag har länge sagt att nästa whippet ska vara just blå.
Exempelvis de brindlade (tigrerade) tycker jag inte det minsta om och skulle absolut inte köpa oavsett meriter men en blå….mmmm….
Tänk så söt hon måste vara när hon travar med de vita strumporna och den vita svanstippen
Maken vill gärna köra lite agility så han säger att då ska man inte ha en whippet men jag säger att, jooodåå, det kan man visst. Han tyckte att whippar ”ser så rädda ut”. Men så träffade han en på golfbanan och börjar nog vekna lite…
Hästis:
Whippar är ABSOLUT inte det minsta rädda- jag har träffat ”tusentals”- ingen är rädd.
Köp en tik så lovar jag att passa den när du vill- för visst bodde du ganska nära Staffanstorp?
Men fy på dig Hästis att lägga ut sådana länkar, det var riktigt, riktigt styggt;)
Visst är hon för djävlig Minstral :)?
Men jag säger samma sak till dig som till Hästis; köper du en tik, whippet eller italienare kan jag vara hundvakt. Du bor också tillräckligt nära!
Ojojoj sicka små pluttisar! Speciellt de där små italienarna.:-))
Men till frågan..om en 89-årig dam ringde o frågade om hon fick köpa en av våra jaktsettrar så skulle jag helt klart säga nej. :-)) Skulle inte sälja någon valp till en så gammal person oavsett ras. När man är 89 år så har man förmodligen inte så jättemånga år kvar och med tanke på att en hund blir ca 12-13 år så är det ju vansinne att sälja till en såpass gammal människa.
Jag hade rekommenderat henne att ta en äldre omplacering. Det finns hur många äldre hundar som helst, i alla storlekar, som behöver nytt hem. Jag hade aldrig sålt en valp till en så gammal dam. /Eva
Bra skrivet av Eva! Sa skulle jag gora om jag hade kommit pa det! Och min mamma gav faktiskt bort en hund (som inte langre kom overens med de andra tva de hade) till en gammal dam, som aaaalskade hunden over allt annat, och som aven levde langre an den faktiskt, sa det var en bra losning for alla.