Ursäkta att jag tjatar med åhhhh vad HÄRLIGT det är att rida på stubbåker :)!
Dessa ytor, denna svikt….I love it!
Idag ringde X:s ord i mina öron; ”bjuda ännu mer fram till bettet, hända ännu mer när du trycker på….” och tro mig…som jag red :)!
Underlaget hjälpte mig ju mycket och med hjälp av detta och mina skänklar så jobbade Kreon på som aldrig förr höll jag på att säga.
Det var ett härligt gung i honom hela tiden, inte som när man rider på den stenhårda gräsbanan och jag vågade trycka på rejält i galoppen.
Jag red bara ”runt, runt” med fokus på bjudning och schwung och vågade inte rida för länge för att inte trötta ut min så positiva häst men jag hade annars kunnat rida i timmar :)!
Underbart var det och jag njöt och ropade till Josefine som också red samtidigt ”detta är livet…njuuuut”.
Även Josefine instämde i både att Kreon såg fin ut och att det var en jättebra ridbana för oss alla.
”Lilla” (180 höga) Back.
Muppes öron spretar åt alla håll.
Soya ser sig omkring….
…och godkänner underlaget!
ÄLSKAR också stubbåkrar!