Känslan jag fick härom dagen om att hösten har kommit har tyvärr bara befästs, det är kallare, mörkare och nu har det också blåst ganska mycket i några dagar.
Kreon verkar tack och lov nöjd i sin grushage- på gott och ont står han mycket mer harmoniskt i den än i gräshagarna där han ibland blir rastlös och kan börja gå omkring lite väl mycket eller stå vid grinden och liksom vänta på att få bli intagen.
Jag vill ju egentligen att han ska gå i gräshagarna så mycket som möjligt men dels är de i princip helt utan just gräs efter hästarnas ivriga betande i sommar och dels vill jag inte att han rör sig nu när han är konvalescent så det får bli enbart grushage ett tag framöver.
Nu dröjer det inte länge innan jag får börja skritta i alla fall och då händer det lite mer i hans liv om han nu känner sig uttråkad.
Annars är jag faktiskt inte så deppig som jag brukar vara vid häst-konvalescenser; jag försöker att se på denna som en tidigarelagd vintervila som jag ju ändå hade planerat in.
