Vaknade pigg vid halv sju efter att ha sträckläst en bok till halv två (!) i natt (mer om denna i ett inlägg framöver) och åkte till stallet för sedvanligt helgpyssel.
Hemma har jag sedan mest slappat, plockat lite äpplen hos grannen och skrivit några blogginlägg och sedan var det dags för ett nytt stallbesök, dels för att mocka till en stallkamrat med framför allt för att rida.
Ibland kan jag nästan säga på förhand hur Kreon kommer att vara att rida bara av att studera honom på stallgången och idag verkade det mycket lovande; en lugn fåle stod i uppbindningarna.
Och mycket riktigt, ridhuspasset (på kandar) kändes jätteharmoniskt, både när en tjej tömkörde och en annan red samtidigt som vi dressyrade men också när båda gav sig av och vi blev ensamma.
Jag tränade på galoppfattningar, på rakriktningen i galopp (ska bli spännande att höra om Christina ser någon skillnad på tisdag), lite skolor och tempoväxlingar i trav och så travade jag över några bommar som låg på marken.
Efter 45 härliga minuter tog jag tjuren vid hornen och bestämde mig för att skritta ut på egen hand- vis av erfarenhet vet jag ju att detta kan gå ”either way”, både lugnt och odramatiskt och med en jäkla massa ojande från Kreons sida.
Idag var första gången jag gav mig ut ensam efter vilan så det var ju minst sagt ett tag sedan och Kreon skrittade emellanåt väldigt tveksamt men dock utan att göra något annat än just tveka. Och så länge han bara går låååångsamt eller vill stanna och fundera lite så är det helt ok, det är stegringar, sidohopp, bakutsparkar och dylikt som jag inte accepterar.
Efter 20 minuter ute hade vi avverkat vår runda och jag kunde nöjd hoppa av och klappa om det lilla djuret.
