Dagens träning för Christina fortsatte i invanda spår- vi arbetade vidare med rakriktning, övergångar och tempoväxlingar- sådant man alltid kommer tillbaka till.
Den gode mannen var inte alltid så god idag utan ojade sig lite under galoppjobbet men det ser jag bara som facit på att jag börjar komma åt honom bättre och han har faktiskt också blivit rakare.
Plötsligt kommer det ofta byten när jag ville rida förvänd galopp; ett av Kreons tidigare paradnummer men ska man se det från den positiva sidan så byter Kreon numera väldigt fint (om alltså än ofrivilligt från MIN sida) även åt det svåra hållet- inte alls så krängande som han gjorde tidigare.
Jag tar inte så allvarligt på detta- jag vet att Kreon både kan gå i förvänd och byta väldigt lätt och att det blir sådana här ”missförstånd” eller ”egna initiativ” är inget konstigt under utbildningsprocessen.
Jag provade också att vända snett igenom i galopp några gånger och då minsann visades inte en antydan till varken byten eller annat som Kreon roat X med under de 2 senaste tävlingarna just när det varit dags för denna linje.
Ja, det är ett roligt djur med mycket vilja jag har-jag skrattar faktiskt mest åt hans idéer; mig har han då lyckats charma så att jag inte kan vara arg på honom några längre stunder.
Är Kreons mupperier ett utfall av någon form av hästhumor? Vad ett djur skrattar år kan man ju fundera över, men jag är säker på att de har någon form av humor, i alla fall har en del av mina katter haft det, och Zahra och Hilda har helt olika saker som de rätar mig med och sedan skrattar åt att de fått matte sur. 😉
Som Ann svarade- just Mupperierna är ingen humor utan en blandning av bekvämlighet, ängslan, tjurighet- allt beroende på situation. Åt en del mupperier kan jag skratta- åt andra verkligen inte.
Det kanske krävs ett rovdjur för att har humor. Mina hundar och katter har definitivt humor. 😀
Det kanske är att ge djuren mänskliga egenskaper som de fe facto inte har men nog tycker jag också att mina djur har haft ”humor” i VISSA sammanhang. Jag har i alla fall både skrattat ÅT dom och ibland känt att de skrattar åt MIG :)!
Jag sa inte att de har samma humor som vi. 😉 Men hunmor har de på ett och annat sätt. Jag hade en katt, som tyckte det roligaste som fanns var att: smyg på matte medan hon sover stick in tassen under täcket, ta fram klorna lite grand och dra till försiktigt, men inte för försiktigt på baksidan av mattes lår. Spring sedan lite lagom fort och långt, stanna och titta på reaktionen. Jag kan fortfarande höra hans fnissande.
AG vet egentligen inte vad han ville, men förmodligen ha upp mig. Precis som en annan katt som fick för sig att försöka titta bakom tavlorna i sovrummet. Resultatet var ett bonkande ljud för att tavlorna var lite för tunga och hon tappade taget. Detta hände flera gånger i veckan under en tid. Hon tittade inte så mycket under tavlan som hon tittade på mig. Är inte säker på om jag alltid sov utan jag tror att det hände annars också. Humor eller inte men komiskt var det, och irriterande. 😀
De är uträknande på olika sätt och därmed tror jag att de har ett visst sinne för att retas, som gränsar till vad som kan liknas vid humor, för nog har vissa människor en humor som mer kan ses som att retas än att roa, ”practical jokes” (jag och stavning!) till exempel.
Tyvärr inte… Hästar följer bara Minsta motståndets lag. Att byta galopp innebär just nu mindre ansträngning för Kreon, än att gå kvar, spårandes, i rätt galopp.
/Torrisen