Eftersom ridlärar-Christina fyllde år igår tyckte jag att Muppis kunde uppvakta henne med ett fint dressyrpass och det får jag nog säga att han faktiskt gjorde.
Liiiite mupperier kunde han så klart inte avhålla sig från- när jag kommer åt att tvinga hans bakben att jobba kan det bli små protester men det är sådant jag knappt bryr mig om längre.
Idag blev det mycket förvänd sluta som hjälper mig mycket bra med ovanstående och sedan så red jag som vanligt mycket övergångar och tempoväxlingar. Några byten blev det också och då menar jag inte bara de ofrivilliga :).
Mitt under passet hoppade Kreon till ”från ingenstans”- det visade sig att det var min egen Gullis som i sin tur hoppade in i ridhuset och som hade planerat att hjälpa till att hålla i lektionen, något han absolut inte får göra.
Det vore väl ödets ironi om den jäkla katten som jag har utfodrat varje dag i över 1 år vore orsak till att jag ramlar av…..
Nåja, in alles hade jag en fin känsla och det märks att Kreon blir starkare och allmänt ”bättre” så jag var mycket nöjd när jag hoppade av.
Tyvärr hade jag inte riktigt koll på vad Muppman sysslade med medan jag trädde på mig mina termobyxor och rätt som det var så knuffade han till en annans hästs upphängda täcke så att detta ramlade ner mellan sargen och ridhusväggen.
Däremellan är det ett mycket smalt utrymme och korkade Birgitta bestämde sig för att hänga sig över sargen för att fiska upp täcket.
Nog fick jag tag på täcket men när jag skulle åla mig tillbaka FASTNADE jag på något jäkla vänster- helt otymplig i min hjälm, täckväst och termobyxor.
Min överkropp hängde mellan sargen och ridhusväggen, huvudet /hjälmen hade fastnat lite och benen och häcken stack rakt upp i vädret- en syn för gudar gissar jag (TACK TACK TACK att ingen hade sinnesnärvaro nog att filma eländet).
Jag fick nästan panik, försökte åla, kränga, pressa mig loss och lyckades faktiskt till slut men det var inte lätt (en stallkamrat höll Kreon under tiden och hennes mamma försökte dra i mina olika kroppsdelar för att hjälpa mig).
Nu känner jag mig lite mörbultad faktiskt men ändå tacksam att det inte gick värre.
Fatta vad pinsamt om vi hade fått ropa på stallägaren och typ be honom såga loss mig eller nåt *ASGARV*. Eller fått ringa efter brandkåren!!!
”Hallå…vi har en kärring här som har fastnat i ridhussargen”. Ehhhh….pinsamt….eller?
Annars har Mupps fått på sig sina ringskor idag (även de permanenta broddarna) och det ska bli spännande att se om skorna hjälper.
Frågade faktiskt om ”folks” erfarenheter av ringskor på Bukefalos för några dagar sedan och fick bara ett svar trots att läsarna där brukar ha synpunkter på allt och lite till så det verkar ju inte sååå jättevanligt?
Härom dagen så kom jag på vilket alias på Buke du har . Kände igen en frågeställning från bloggen och då måste jag ju luska lite
Dressyrtjejen….that´s me 🙂
Ha ha…det aliaset har jag haft i många år…borde kanske byta till Dressyrkärringen :)?
Calvin har haft ringskor bak sen han var 6 eller 7? Nåt år senare fick han det även fram pga hans sen-skada. Jag har bara goda erfarenheter, han har inte varit halt (pga det) utan skorna har hjälpt (INBILLAR jag mig, då jag aldrig gått tillbaka till andra skor) både hans ”kanske spatt” i vänster bak som yngre, och hans 2 gånger omfattande hf operationer. Samtliga 4 har de gjutna mini-broddarna du nämnt i ett annat tema. Ok, kostar lite mer, men herreminje, en OHALT häst. Ser ingen anledning att ändra hans skoning,
Låter lovande. Och vad gäller kostnaden är den helt ointressant i sammanhanget- bara det hjälper.
Hahaaa… Önskar jag varit där när det hände, skrattar högt åt ditt inlägg.. Tack, tack, tack för att du just förlängt mitt liv!! Men jag lovar att jag inte skrattat om du farit illa, det är det värsta jag vet. Filmer på folk som slår sig tittar jag aldrig på, mår bara dåligt.. Men du är kul! 🙂
Det såg säkert SKITKUL ut 🙂 !
Har inte haft ringskor men min hovsl. valde att lägga en strl större bakskor ett tag för att hjälpa min häst att sätta sig bättre.
Ha, ha 😀 tack för dagens skratt!
Enda nackdelen som jag haft med ringskor är att det blir grönjävulskt mycket snöklampar i hovarna som dessutom är väldigt svåra att få loss. Annars är ringskor toppen 🙂
Det verkar vara en syn för gudarna. En kärring sitter fast i rudhussargen. Hi hi
Hade lätt blivit ”årets bild” om någon hade fotat mig upp och ner med rö…en i vädret 🙂 !
Men HAHAHA! Du kan inte skriva sådär hysteriskt roliga inlägg så jag sitter och skrattar högt för mig själv!!
Synd att jag inte tog ett foto…
Synd för dig (du hade kunnat sälja det), tur för mig :)!
Liiite var det ju faktiskt ditt fel 🙂 som hade ett så fascinerande täcke som Muppe inte kunde låta bli:) !
Jag skrattade också gott, hade gärna sett den scenen! Ringskor har jag bara haft vid skador, håller med om snö-problematiken…
Nu har jag ju grottat ner mig i Eggbar/Heartbat/Straightbar skor då min häst behöver det pga skada. Vet inte helt vilken av dessa som är ringskor? Egentligen alla tre kanske? Men om du googlar på engelska så finns det mycket mer att läsa om dessa skor. Kanske är det vanligare utomlands än i Sverige?
Nämen, vad säger man!? ”Wish I were there” räcker liksom knappt till i sammanhanget!!! 😉 Tur du inte skadade dig åtminstone, nu kunde du istället bjuda många bloggläsare på många goda skratt! 🙂
Ja, med facit i hand var det tur att jag inte var ENSAM. Jag kände ju paniken komma krypande även om det var 4 andra personer i ridhuset- vad skulle jag ha gjort om jag var själv och inte kom loss? Och just när man hänger med huvudet så långt ner (dvs upp-och-ner) är det ju jättelätt att man blir helt yr osv.