Ska kanske börja med att förklara bakgrunden till dagens analys och vad det är jag har gått och funderat på:
1. Igår såg jag en video med en häst som är ungefär lika gammal som Kreon och lika mycket/lite utbildad. Hästen visade förberedande piruettgalopp mycket fint och det slog mig att även om Kreon också kan göra detta lika bra var det väldigt länge sedan han faktiskt GJORDE det. När vi har tränat för Christina de senaste gångerna har han visst samlat/ minskat galoppen men ändå inte alls så bra som jag vet att han kan eftersom han har gjort det tidigare.
2. Det slog mig härom dagen att Kreon snarare är olydigare/ istadigare nu än för några månader sedan och det kan man ju så klart undra vad det beror på. Han kan tvärstanna mitt i ett travsteg, bryta av till trav från galopp, försöka trycka sig mot andra hästar, byta galopp när det inte är meningen, göra en liksom ”rusch” när jag vill att han ska sätta sig lugnt i en galoppfattning osv osv.
Nu ska det ju sägas att allt detta går att bryta jättesnabbt, vi pratar sekunder, men det är ändå sådant som har kommit på senare tid eller förstärkts i stället för att försvinna vilket ju borde vara det naturliga med mer och mer träning.
Om detta kan man så klart ha många teorier varav en ganska naturlig är att hästen har ONT och därför protesterar (brukar vara det första utomstående, ffa de som aldrig sett hästen föreslår) men nu är ju Kreon genomgången av både veterinär och equiterapeut så det utesluter jag faktiskt.
En annan teori är att det kommer fler och fler protester ju högre krav man ställer på en häst- också detta inte helt ovanligt, framför allt om man har en häst med mycket nerv och humör som min.
Hur som helst- dagens ridpass fick mina ögon att öppnas en hel del och nu ska ni få höra vad som hände och mina slutsatser efter detta.
Jag red alltså i ridhuset, helt ensam med endast Soya som sällskap och ”visste” också ganska säkert att ingen skulle komma och störa klockan 14.00 en julafton :).
Jag gjorde ganska många galoppombyten utan att Kreon blev det minsta stressad; nu bytte han inte klockrent alla gånger men vi tragglade på och han bara ”tog det”.
Just byten har knappt varit läge att träna på de senaste veckorna, jag har som mina rapporter har förklarat fått koncentrera mig på mycket mer grundläggande arbete.
Idag provade jag också att verkligen samla galoppen och se där; helt plötsligt galopperade Kreon nästan stillastående, precis så som han KAN men inte har visat utan bara kontrat med att bryta av till trav när jag krävt långt mindre än idag.
Även skolorna var bättre och när vi kom till traven tog jag faktiskt hjälp av spöet för att försöka få mer kadens vilket lyckades sådär men i alla fall visade mig att jag kunde tjonga på rätt så rejält med piskan utan den minsta protest.
Galoppfattningarna var superlugna idag, inte en antydan till att Kreon ville fara iväg och även om det blev ett fåtal protester i galoppen så kunde jag trycka till med skänklarna och i stället för ett avbrott få fortsatt galopp.
Ja, all denna JÄTTESKILLNAD inser jag efter passet beror på precis det jag har skrivit om många gånger; Kreons spändhet så fort det finns andra hästar i ridhuset och/ eller han hör dom utanför.
Jag har ju medvetet helt slutat att rida på morgnarna just för att vänja honom vid ovanstående och även om jag tycker att det är mycket bättre så har jag nog inte insett vilken skillnad det ÄNDÅ fortfarande är förrän idag (just för att jag inte ridit ensam på så länge och haft något att jämföra med).
Visst är Kreon i princip alltid fin att ”grundrida”- att tex vara kärv i munnen eller styv i sidorna vet han inte vad det är men när det kommer till krävande arbete så är han ännu inte mogen att göra det bra när han blir ”störd”.
Så klart är det bara att träna vidare med detta- att rida ensam i ridhuset resten av våra liv är verkligen inte ett alternativ givetvis men kanske ska jag ändå ”backa bandet” en aning och i alla fall ibland rida något morgonpass när jag vill komma till mer rejält arbete som ska föra oss framåt.
Jag tror att det grundläggande jobbet med rakriktning, tempoväxlingar osv är minst lika viktigt och det kan jag göra med andra hästar närvarande men vill jag VERKLIGEN träna på tex byten eller försöka få till tramp osv så ska jag nog se till att vara ensam så att Kreon får det lugn han behöver än så länge.
Och givetvis påverkas ju även jag av att ”veta” att Kreon blir mycket mer spänd när det kommer och går hästar i ridhuset- jag vågar om sanningen ska fram inte gå på honom när han är som en fiolsträng i kroppen (och vet ärligt talat inte ens om det hade hjälpt) utan rider säkert både medvetet och omedvetet med egna spänningar i kroppen som Kreon känner av.
Jag tror du tänker HELT rätt. Att bara öva på situtationer som Kreon tycker är jobbiga mentalt, och som påverkar hans arbetsvilja negativt är nog bara att bita sig i svansen. Hans beteende kommer då kanske bli mer och mer befäst, i stället för att avta som du hoppas. Han vänjer sig så att säga vid att reagera negativt på din inverkan, inte EGENTLIGEN pga din inverkan utan för att han är i stress. Men det kommer efter en tid kopplas ihop med din inverkan. Och då tyvärr bli mer befäst. Det är i alla fall min teori. Och den bygger dels på att JAG är en försiktig ryttare som helt inte vill hamna i klinch med hästen men också för att jag tror det är ett generellt klokt vis att tänka.
Jag skrev ju någon gång tidigare att EN variant att komma förbi ett problem är att i stället för att försöka öva bort det genom att utsätta sig, undvika det och få hästen så avspänd såväl fysiskt som metalt och lydig, att när man senare återgår till den problemet – i dett fall den för Kreon svåra miljön – inte ens få samma reaktion hos hästen.
Jag tror att om man ständigt rider under sämre omständigheter (vad det nu månde vara för den specifika hästen) så hämmar man hästens utveckling. Hade jag bara ridit i ridhuset på kvällarna med 7-8 andra hade det saktat ner mina hästars utveckling betydligt. (Inte för att de störs av andra hästar utan för att det hade varit för svårridet i vårt lilal ridhus). Alltså väljer jag att rida på mornarna 99% av tiden. Tar ett pass i trängseln någon gång i kvartalet för att hästarna inte ska bli chockade på en framridning sen.
Ja, det är en balansgång det där.
Tex mina träningar för Christina MÅSTE ske på en tid då det kan komma och gå en del hästar i ridhuset och om detta skulle vara enda gången under veckan som jag red på eftermiddagen/kvällen skulle det bli för besvärligt på flera vis.
Dels vill jag helst inte använda betald träningstid till att göra det allra mest basic för att lugna ner hästen och dels så ”måste” ju Kreon vänjas vid en så pass ”normal” sak som andra hästar.
Men som sagt; framöver ska jag kanske variera mig mer- ibland ensam och ibland med andra.
Jag har som jag nämnde inte riktigt fattat/sett/insett att han faktiskt fortfarande går otroligt mycket bättre ensam- jag har ”bara” tyckt att han ändå har vant sig ganska bra vid att gå med andra hästar.
Med uteridningen har jag ju backat bandet så tillvida att jag bara rider ut med snälla hästar och det går hur bra som helst i jämförelse med när jag varit ensam.
Ja men om du arbetar hästen 4 dagar per vecka i ridhuset (vilket du kanske måste göra för att hinna med det du bör) så kan ju två dagar vara mer tuff träning (utveckling) på mornarna. En dag är lektion på kvällen. Och den fjärde dagen är också kvällsridning fast av mer kravlös sort – lösgörande jogging typ. Av de tre dagar som återstår av veckan aktiveras kanske Kreon två? Och då innehåller nog även någon av dessa pass mer eller mindre »mental press«. Även fast det inte sker i ridhuset.
Exakt. Ungefär så tänker jag mig att det kan se ut framöver.
Helt ärligt Birgitta? Satsar du på att tävla eller nöjer du dig bara med att rida omkring? Alltså du lägger ner så mkt tid och energi på den där hästen men om du inte bara vill rida omkring på träning så tycker jag faktiskt du ska sälja och köpa en annan häst.. alternativt röntga igenom hela hästen , från nacke till bakkota för som den beter sig är det helt enkelt inte normalt. Tänk efter om du tycker detta tragglet är värt det. Det ska liksom vara roligt oxå.
Jag håller faktiskt inte med AnnH där .. du måste faktiskt kunna rida igenom hästen med alla 70 hästar i ridhuset för att överhuvudtaget ha en chans. Det är så himla typiskt dressyrtanter att stoppa huvudet i sanden , sen får dom panik om det blir lite stök någonstans. Herregud ibland ser man dressyrfolk komma med 2 ledare till hästen in på framridningen.. och en del kommer inte ens in på banan utan att behöva ledas in.. jag menar allvarligt ?? Det ska inte spela ett skit roll vad som händer omkring om du har hästen mentalt sas.. då lyssnar den på dig. Visst den kan titta till men den kommer snabbt tillbaka till arbete igen. Du måste in i huvudet på hästen helt enkelt så den inte släpper dig mentalt.. och det kräver 100% fokus från din hjärna hela tiden, alltså inte ens en sekund kan gå åt där du tänker på annat än hästen och du för då har du förlorat honom. Det kan faktiskt bara handla om att du tittar upp på något annat.. säger hej till någon eller vadsomhelst. Jag har haft några sådana hästar och folk har tyckt man varit helt otrevligt att man inte hälsat eller så börjar dom prata med en när man sitter och rider och det kan man inte svara på helt enkelt.. sen i en skrittpaus får man förklara varför. Vissa hästar kräver den fokusen helt enkelt.
Nu rider du ju oftast med andra som jag förstått det men det krävs att hästen är mer igenom kroppen än vad den är för mer avslappning, den är lite för kort i formen för att det ska kunna ske enligt mig där måste du ändra.. eller skaffa en häst som det inte spelar lika stor roll med.
/Matilda
Du skriver en hel del som jag instämmer helt i Matilda och en del som jag inte håller med om alls.
Jag ska försöka bena upp mitt svar utifrån dina kommentarer punkt för punkt:
Jag instämmer helt i att jag kanske I SINOM TID får köpa en annan häst om jag är fortsatt lika intresserad av att tävla som jag var då jag köpte Kreon och som jag fortfarande är OCH om Kreons beteende på tävling inte förbättras.
Dock säger många, både sådana som aldrig sett just Kreon IRL men som är erfarna ”dressyrmänniskor” och tex min tränare NN, tillika beridare och svårklassryttare att det finns exempel på MÅNGA hästar som varit långt ”värre” än Kreon och som har lugnat ner sig avsevärt. De tycker inte heller att det dryga år jag ägt honom är något i sammanhanget, annat vore det om vi tragglat på i flera år.
”Som den beter sig är inte normalt” skriver du. Tja…allting är förvisso relativt och jag vet inte riktigt vad du jämför med men jag ser varje VECKA vanliga hobbyhästar som ägts i flera år av sina ägare som ”håller på” minst lika mycket som Kreon (skyggar för saker, brallar iväg, hoppar i luften vid olika ljud osv) Vad EXAKT är det som inte är normalt menar du?
Som du kanske har förstått har jag även tagit hjälp av en erfaren hästutbildare som jag på bloggen kallar X. Han tycker att Kreon är jätterolig att rida (inte bara för att han får betalt ha ha….han har att göra ändå, tro mig) och han tycker definitivt inte att det är läge att på några vis ge upp med Kreon.
Du skriver också om ”traggel” och att ”det ska vara roligt också”. Jag vet inte hur ofta du läser mina ridrapporter och kanske har jag varit lite för försiktig med ”skryt” för att inte förhäva mig/ oss men så gott som alla pass skänker mig sådan glädje och jag LÄNGTAR som en barnunge till nästan varje gång jag ska rida- hur många tror du gör det? För mig är detta faktiskt värt jättemycket!
Sedan håller jag med dig om att man kan ifrågasätta folk som behöver ledare på framridningen till dressyrtävlingar- det har jag också reagerat på.
Att ”komma in i hjärnan” instämmer jag också i- det är ett uttryck som min tränare NN ofta använder och det är där mycket sitter tror vi.
Lyckas jag med det så kommer min häst troligen att bli mycket förändrad till det bättre.
Nu vet jag inte vad du baserar dina uttalande om kring Kreons form- kanske har du smygtittat på oss IRL eller sett de typ 4 minuter som finns på film som visar hästen i dagsfärsk form?
Oavsett vilket så är formen något jag jobbar med och HAR förbättrat (enligt både mig och min andra tränare Christina, tillika dressyrdomare som ser hästen varje vecka) så det är absolut något vi arbetar med.
Fast nu förstår jag inte riktigt vad du menar, Matilda? Först skriver du att hästen behöver röntgas igenom för att beteendet inte är normalt, men sen låter det som om du menar att problemet är att Birgitta inte koncentrerar sig tillräckligt? I sista stycket menar du att den är för spänd när hon rider tillsammans med andra, och det måste hon ändra. Men är det inte just det AnnHs tips (och det B arbetar med) syftar till? Birgitta: detta påminner mig lite om en häst som min tränare har, och som hon tävlat internationellt med. Den har jobbigt med andra hästar på framridningen och hon rider helst i högervarv för att aldrig behöva hamna mellan en annan häst och sargen… Kanske inte jättefunktionellt om man vill tävla på hög nivå, men det är defintivt ingen dålig häst.
NN, som ju ”älskar” Kreon och rekommenderade att jag köpte honom har berättat om en av sina svårklasshästar som var helt galen som yngre. Hon tycker att Kreon är en mild bris i jämförelse….
Matilda; mitt sätt att under en period »stoppa huvudet i sanden« var ett sätt att uppnå mer fysiskt samt mental spänning, med en häst som »glömt bort« att den kan bli istadig just p g a spänning. Det kan i alla fall vara ETT av sätten att lösa problemet. Ett annat är att träna, träna och träna och ständigt rida på spänning. Många vägar leder till Rom. Vilken som går snabbast vet man sällan förrän efteråt …
Jag tycker dessutom inte bara att det handlar om vilken väg som är SNABBAST utan också vilken väg man REDER UT och KÄNNER SIG BEKVÄM MED.
Nu TROR jag tex inte att Kreon hade blivit bättre av ett kokt stryk när han ”tramsar” vilket vissa har föreslagit men även OM det hade hjälpt så är det inte så jag VILL eller för den delen VÅGAR rida- i alla fall inte med pisken i högsta hugg mer eller mindre hela tiden tills hästen hade ”lärt sig vem som bestämmer”.
När jag var yngre var jag mycket mer för att ”drämma till” olydiga djur- nu eftersträvar jag harmoni på ett annat sätt så det handlar inte bara om eventuell feghet utan som sagt vad man kan ”leva med” och ha på sitt samvete. Jag skulle inte må bra om jag ständigt/ ofta kände att det som hjälpte bäst var att slå mitt djur.
Sen måste saker och ting få ta lite tid ibland också. Allt ska gå så fort i dagens samhälle och ser man inte resultat på en gång så byter man ut hästen. Alla har vi olika saker att träna på med våra hästar – som man löser på olika sätt och genom att prova sig fram på flera vägar.
Ibland måste det få ta tid också!
Först Anna Kajsa.. Antingen röntgar man igenom hästen och finner något ELLER så fokuserar man på att komma in i hjärnan på hästen.
Nej men Birgitta självklart är det så att du känner din häst bäst själv.. jag bara spånar på en massa alternativ för jag tycker det är trist att man ska behöva lägga ner så mkt tid som du gör OM det finns andra förklaringar sas.