Medryttare- om hästen själv får välja

Att alltid ha tid och lust att åka till stallet och rida verkar vara långt ifrån en självklarhet för många hästägare- det har jag noterat allt sedan jag själv köpte min första häst.

Jag är därför lite förvånad att inte fler skaffar eller i alla fall försöker skaffa medryttare- i min värld borde detta vara en utmärkt lösning på ett problem som i alla fall hade gett mig ständigt dåligt samvete om jag inte hade haft så mycket tid för min häst.

Nu förstår jag också att det av olika anledningar kan vara svårt att HITTA någon som vill hjälpa till med ens häst (gratis eller mot betalning) ; hästen kanske är en knepig rackare som inte är så trevlig att rida, stallet kanske ligger väldigt ”off” och det kanske varken finns bra ridmöjligheter och/ eller allmänna kommunikationer dit men nog borde fler än de jag sett genom åren kunna ordna ridhjälp?

Jag undrar om inte lite av bristen på medryttare beror på någon slags ”äganderätt”- man vill inte ha någon annan klängande på SIN häst.

Så känner jag i alla fall (Birgitta 12 år har talat) men därför ser jag också till att motionera min häst tillräckligt på egen hand.

Gör man inte det borde man faktiskt ta sitt ansvar och se till att NÅGON ANNAN tillfredsställer hästens rörelsebehov.

Jag har ju i alla år som hästägare stått i stall med mycket små hagar där hästarna knappt rört sig en meter och har därför väldigt svårt att förlika mig med att vissa anser att det är helt ok att detta är hästens enda ”motion”, ibland flera gånger i veckan när man inte kan/ vill/ hinner/orkar rida.

Jag är övertygad om att massor av hästar hade mått mycket bättre med mer motion i stället för att häcka i sina boxar och ärligt talat- de flesta hästarna hade LÄTT kunnat gå 2 gånger om dagen om det bara fanns någon som ville rida.

Men frågan är kanske mer komplex än så?

22 kommentarer Skriv kommentar

  1. Betty

    Fast rida två gånger om dagen? :s
    Varje dag?
    Det känner jag mig lite skeptisk till.

    Fast det håller jag med dig och ger dig rätt för: INGEN klänger på min häst. Jag får nästan ”skydda-reflexer” när nån ska hålla min häst när han har träns på sig. ”Dra INTE i tygeln … Han tycker inte om det. Vill inte att han ska få sår liksom … *sur min* ”. xD

    Något som sitter kvar sen systern lånade ut min ponny till gud och alla hans människor som var kompisarna just då och jag fick tillbaka hästen med sår i mungipan, fick höra ”Hon kan ju inget” ”Tråkig att rida” ”Ingen elitponny precis” ”Vilken konstig kroppsbyggnad hon har”blablabla.
    Jag hatar när nån tar i min häst och ”förstör” den och allt jag har byggt upp 😛

    Samma sak när vi sålde denna olycksfågel till ponny. Hon hamnade på en ridskola. Jag skrev i annonsen: ”EJ ridskola. Till erfaren liten ryttare med stadig men vänlig hand. Söker sista hem. Hem före pris.”
    Nu står det i annonsen att man ska ”rappa upp” henne när hon inte vill gå. Det beteende jag spenderade 2 år med att få bort som fortfarande kunde dyka upp ibland när vi sålde henne.

    Människor är ju idioter. Stackars krakar till hästar..
    Skulle jag ha tag i en medryttare hade denne haft ett h-vete.. 😉

    Svara
  2. Lina

    Hästar är inte gjorda för att ridas utan att döja föda, vandrandes på stäpp. Så kan man bara ordna stora hagar med sällskap och långa dagar ute behöver man varken medryttare, ridaexakt varje dag eller skrittmaskin…

    Svara
  3. Serafim

    Jag har ju själv varit ”medryttare” i många år. Nu blev det väl mer så att jag red hästarna mer än ägaren som börjat komma upp i ålder. Köpte min häst som 2-åring därifrån. Problemet som jag har är att hitta någon som är tillräckligt duktig på att rida. Inte för att jag är någon stjärna på att rida MEN när jag haft andra som har ridit henne så har jag ett värre jobb dagen efter än om hon får stå. Vilket kan ta 1-2 dagar att rida bort. Stallägaren ( mkt duktig på att rida) har hjälpt mig vid vissa tillfällen och upptäckt precis samma sak som jag när det varit en annan ryttare dagen innan. Nu låter det som att jag lånar ut hur som helst vilket jag inte gör. Min häst är snäll men teknisk att rida och rätt så stark vilja. Så om hon får gå och lufsa som hon vill så innebär det att hon omgående ifrågasätter och tjurar när man sedan ställer lite krav. Ger man henne lillfingret så tar hon HELA armen… sto jaaa..

    Nu är vi några ryttare i stallet och vi hugger in för varandra då och då i mån av tid. Men problemet kvarstår, stallet kräver bil, det ska vara någon som är tillräckligt duktig på att rida och som helst kan rycka in med väldigt kort varsel. Jag hade gärna betalt en riktigt duktig ryttare ( läs proffs) men det är ju inte så lätt att få dem att åka ut till stallet för att rida, mocka osv. Sedan har vi extremt fina ridmöjligheter…

    Nu kan jag ju inte låta bli.. men jag kan ju bli en aning förundrad över följande som åndå har lite med medryttare att göra.

    – folk som har häst som ALDRIG är i stallet och bara har medryttare i ung ålder som byts ut med jämna mellanrum. Hästen rids när medryttarna har lust. Jag fattar inte poängen med att ha häst då.
    – folk som rider minst 1-1,5 timme i ridhuset varv på varv och hästen bara lufsar runt utan att arbeta ett dugg. Rider långa pass.. men hästen går aldrig i form. Väldigt ensidig ridning. Blir extremt störda om någon annan rider samtidigt. Rider väldigt sällan ut och blir rädd bara hästen ruskar på öronen. Kallar sig dressyrryttare och är extremt nogranna i allt med pyssel av hästen. Ytterst förvånade när hästen tillbringar en stor del av tiden skadade. Ser INGET samband med det ensidiga ridningen och skador… medryttare är uteslutet för ingen kan pyssla om hästen lika bra.
    – folk som köper en alldeles för svår häst (oftast lite skarpare tävlingsblod) eller häst som absolut inte passar dem. Slutar med att de älskar hästen men vågar inte alls eller knappt rida den. Skyller allt som oftast på att hästen är extremt speciell. Provar medryttare som oftast flyger av som vantar eller avskaffas för att de faktiskt ställer lite krav på hästen.
    -folk som tar in medryttare som ska betala och förväntar sig att medryttaren är deras personliga slav.

    Svara
  4. Liv

    Betty: Varför säljer man till en ridskola när man uppenbarligen inte vill att hästen ska hamna på ridskola? Det var väl ni själva som bestämde vem som fick köpa hästen?

    Svara
  5. Åsa T

    Jag har det just nu superbra med min medryttare! Hon rider hästen 2ggr/veckan, hon är dressyrintresserad och tränar för tränare. Jag vill hoppa och rida ut, vilket i sig gör att jag ”bara” rider 2 dressyrpass i veckan, de andra dagarna jag har är det hoppträning och uteritter som gäller. Vi upplever att hästen trivs alldeles utmärkt med detta. Hon tar hand om hästen helt så jag kan åka på semester 2 ggr/år. Hon betalar ingenting och det vill jag inte heller, det är bättre hon lägger de pengarna på bra tränare. önskar att alla som behöver kunde haft en tjej som henne. Hon har varit medryttare till mig i över 1 år nu. 🙂 När jag inte varit hos hästen 1 dag så längtar jag verkligen efter att få rida, Jag skulle inte fortsätta ha häst om jag inte ville/vågade rida, det är det alldeles för dyrt för…

    Svara
  6. Cristel

    Jag har också upptäckt att min häst blir ”konstig” att rida när någon annan ridit på honom. Har dåliga erfarenheter av med/ hjälpryttare som inte kommer eller rider som idioter.
    Visst kan de flesta hästar ridas mer än de gör men två ggr om dagen för vanliga hobbyhästar? Det är viktigare med naturlig rörelse i flock ute i bra hagar än att ha ridning som enda utlopp för motion.

    Svara
  7. elle

    Jag delar dina åsikter! Det är ju ren egoism o idioti att inte tänka på hästens välmående och ordna med någon som kan hjälpa till om man nu inte själv har tid/ork/lust att motionera sin häst! Är själv medryttare, vilket fungerar bra eftersom jag känt personen som äger hästen i ca 15 år, och vi känner varandra, kommer bra överens samt kompletterar varandra i ridningen. Hon vill rida dressyr o jag vill rida ut o hoppa nån gång i bland. Eftersom jag tycker att alla hästar förtjänar en mångsidig träning( i den mån det går) Så kan jag tycka att detta verkligen är en win-win situation, dels för ägaren (som jobbar mkt) för mig(som pga av småbarn bara kan ”unna” mig en dag eller 2 dagar i stallet per v) och inte minst hästen, som blir den stora vinnaren i det hela då den får bli aktiverad nästan alla dagar i veckan! önskar fler tog sitt ansvar o tänkte på hästens bästa vad gällande daglig motion!punkt!

    Svara
  8. Sofia M

    Jag tror också att det kan vara svårt att få tag på bra medryttare, speciellt eftersom dom flesta vill ha betalt av medryttaren.

    Bra ryttare betalar inte för att hjälpa andra som inte har tid/ork/intresse för en viss typ av träning. Dom får betalt eller kan tänka sig att göra det gratis. Jag har själv fått betalt för att rida andras hästar men oftast har jag gjort det gratis för att jag tycker det är kul att rida hästen. Jag skulle aldrig betala för att någon behöver min hjälp.
    Det är endast i hästvärlden där man kan lura någon att betala för att man själv behöver hjälp och det är inte något jag stödjer. Har man inte råd att hålla hästen utan betalande medryttare så ska man inte ha häst heller.

    Så om fler hade velat ha en medryttare som inte ska betala så hade nog fler duktiga/bra ryttare varit positiva till att vara medryttare. 🙂

    Svara
    • Birgitta

      Du har säkert rätt Sofia men samtidigt är min erfarenhet att man brukar mer allvar med saker som man får betala för.

      Om man får rida gratis kanske det inte är så noga med om man dyker upp alla gånger- har man betalat vill man oftare liksom ”ha valuta för sina pengar”.

      Sedan finns det säkert tusen varianter på att betala/ rida gratis men jag kan tycka att ju mer man betalar desto mer ska man få ha att säga till om.

      Rider man gratis får man kanske acceptera att ägaren säger åt en vad som ska göras med hästen.

      Vissa får ju både träna för tränare och åka på tävlingar (kanske till och med låna hästägarens transport) medan andra mest får rida ut lite lätt- det kan ju skilja enormt.

      Svara
      • CeciliaL

        Nackdelen för mig som ägare med att ha en betalande medryttare skulle vara att då får inte jag bestämma, fastän det är min häst! Jag menar, om medryttaren betalar, så måste ju denne få proportionellt lika mycket att säga till om, och det skulle inte jag kunna med. Jag har aldrig haft problem med att göra som ägaren vill – de betalar, de bestämmer. Gillade jag inte vad de gör eller kräver så letade jag rätt på nån annan häst att rida.

        Svara
      • Sofia M

        Jo, visst är det så att en del är mer nogranna om dom betalar för sig. Men jag har svårt att tro att någon som har hållt på med hästar mycket i sitt liv inte skulle dyka upp på sina dagar bara för att man inte betalat för det. Har personen tex bara ridit 1-2 dagar i veckan på ridskola så kan jag tänka mig att man inte är så plikttrogen.

        Själv resonerar jag så att om jag har tagit på mig något så gör jag det jag ska göra och gör det så bra jag kan. Nu är jag medveten om att alla inte är likadana som mig, men jag ser att det finns fler ryttare än jag som resonerar så. 🙂

        Vad gäller det här med att ha mer att säga till om så har jag inte så svårt för just den biten. Är man där för att hjälpa till med hästen så är det ju det som ägaren vill ha hjälp med som man får göra, inte det man själv tycker att man ska göra med hästen 🙂
        Kanske är detta lättare för mig att ta eftersom jag aldrig haft egen häst, jag är ju van vid att inte ha jättemycket att säga till om 😉
        De gånger jag har varit medryttare så har jag fått rätt mycke frihet efter ett tag när ägaren vet vad jag kan och hur jag rider. Då har det istället blivit ett sammarbete så att man jobbar mot samma mål, tex om ägaren tränar på något speciellt.

        Svara
        • G

          Hey, det där med att komma o gå som man vill skulle jag nog säga har med karaktär och ansvarskänsla att göra än om man rider på ridskola ”endast”.
          Hälsar en ridskoleelev/medryttare som håller vad jag lovar 😉

          Svara
          • Sofia M

            Jag är också ridskoleelev och har alltid varit 🙂

            Och ja, det har mered karaktär och ansvarskänsla att göra. Vissa har det mer än andra, och en del lär sig det av att vara mer aktiv med sitt intresse än att komma och rida en gång i veckan.
            Svårt att förklara vad jag menar så missförstå mig rätt 🙂

  9. CeciliaL

    Har också svårt att föreställa mig att jag skulle kunna hitta någon som var villig att betala för att få rida min häst. Det finns hur mycket hästar som helst att rida gratis, om man är duktig. Själv har jag aldrig betalat, utan ägarna har bara varit tacksamma att få hjälp – det skulle jag också vara om någon ville involvera sig med mina hästar på den nivån jag skulle behöva (kräva) för att det skulle vara lönt. Betalar då hellre tränaren (hon är hästtränare, inte människotränare, har en annan som instruerar mig på min häst alltså) som rider och tränar Pushkin extra för att jag vill att han ska få mera än vad jag själv hinner f.n. Hon tar 10 GBP i timmen, vilket är VÄL värt utgiften för mig, då hon gör det jag ber om, har vettiga egna förslag och gör sådant som jag själv är mindre sugen på (t.ex. trafikträning nere i byn). Vill inte ha någon som ”förstör” hästen, då är det bättre för mig om han gör ingenting, som flera sagt. Speciellt som han bara är en 5åring, så varje ny grej gör ju rätt mycket intryck.

    Vad gäller att arbeta hästen 2ggr om dagen så tror jag det skulle vara utmärkt, så länge det är olika saker – ett pass dressyr eller hoppning, och ett ute/konditionsträning, skrittmasking eller vad det nu kan vara. Just nu har jag inte häst på den nivån, men kan mycket väl tänka mig att göra det i framtiden, fast inte varje dag.

    Svara
  10. Birgitta

    Förtydligande:

    När jag skriver att hästar lätt kan gå 2 gånger om dagen tänker jag tex på uteritter på en timme eller mindre, inte rena träningar.

    Svara
    • CeciliaL

      Ja, det gissade jag – två dressyrträningar samma dag låter litet överdrivet! Huuur mycket man än älskar att harva runt i ridhuset! 😉

      Svara
  11. Minstral

    Jag skulle gärna ha en medryttare. Denna skulle inte behöva betala en krona för detta. Men det gäller ju att hitta en medryttare också. Jag har inget ridhus, det är naturen som gäller plus gräsridbana. Här är inga roliga uteridningsmöjligheter, slättlandskap med grusvägar. Dä är det inte lätt. Dessutom är det bra om man har bil eller moppe om man ska ta sig hit. Vill gärna ha någon som kan rida och förstår vikten av att hästen ska gå i rätt form även vid uteritt. Hade jag hittat en medryttare hade denne fått träna och tävla och jag hade kunnat skutsa när jag hade tid. Men står man inte på en anläggning med alla bekvämligheter är det svårt att hitta någon seriös.

    Svara
    • Birgitta

      Tror tyvärr också att du hade haft svårt att hitta medryttare under de omständigheterna- utan ridhus måste man nästan ha jättefina uteridningsmöjligheter om folk ska vara intresserade tror jag.

      Svara
  12. Minstral

    Vi har ju hela stranden att rida på om väl tar sig dit. Jag red ofta dit med Minstral, men jag vågar helt enkelt inte med Misty. Kanske man någon gång hittar en tuff medis? På våren och sommaren är det underbart att rida på min gräsridbana men vintern är inte kul:/

    Svara
  13. Sara

    Låter hellre min häst vila än att släppa upp en annan ryttare. Hästen far inte illa av att vila men minsta inkonekvens fungerar inte då hästen blir ”knäpp”. Skulle på förekommen anledning aldrig ha medryttare men det är ju bra för dom det funkar för.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>