En vän berättade för ett tag sedan att hon var nyförälskad, och inte i vem som helst utan i den bättre versionen av den häst hon lämnat på tillridning i några veckor och nu fått tillbaka.
Hästen har efter återkomsten till ägaren visat på exakt de förbättringar hon önskade och hon är självfallet mycket nöjd och glad över detta.
Om vi lämnar just denna specifika häst så skulle jag vilja ge ALLA rådet att vid behov ta hjälp av någon skickligare ryttare om man tycker att man under en längre tid har ett problem som man inte lyckas lösa.
Jag har genom åren sett allt för många som både argt och frustrerat kämpat med sin häst utan att egentligen komma vidare och det dödar många gånger både lusten och viljan att utvecklas.
Man kan, även om man tränar regelbundet för någon, känna att man har kört fast eller att just denna specifika tränare inte reder ut de problem man har och då ser jag inget fel i att begära en second opinion eller komplettera den ordinarie tränaren med någon annan bättre lämpad för just denna uppgift.
Så gjorde jag tex med Archie- jag provade att byta tränare en längre period men när både denna och den förgående (båda mycket skickliga tränare och tävlingsryttare) tyckte att jag skulle sälja så kände jag mig mycket mer säker i mitt beslut- särskilt som båda hade ridit min häst kontinuerligt och inte bara vid något enstaka tillfälle.
Sedan handlar det väl som med det mesta andra om hur mycket man har råd att lägga på någon form av tillridning/ utbildning och också om man kan hitta någon som man tror är kapabel att hjälpa till men jag tycker verkligen att man ska prioritera detta om man kan.
Som ni vet tar jag ju själv hjälp på grund av Kreons tävlingsmupperier och det har jag inte ångrat en sekund.
Hade jag fortsatt att försöka på egen hand ser jag bara tråkiga scenarion framför mig; troligen hade jag bara befäst det dumma beteendet mer, Kreon hade kanske slängt av mig och rent ut av skadat mig allvarligt och då om inte annat hade jag troligen inte varken velat eller framför allt vågat rida honom mer.
Och eftersom jag trots allt både har investerat en del pengar i själva inköpet OCH absolut tycker mycket om min häst så vill jag känna att jag uttömt alla möjligheter att få bort icke önskvärt beteende på tävlingsplatserna innan jag ens börjar fundera på att tex sälja honom (eller sluta tävla).
När jag var yngre såg jag mer prestige i att klara allting själv men idag tänker jag bara att det är dumt att ”utsätta mig” om det inte behövs och det finns någon annan som gör det bättre.
Jag har ju också sett massor av långt skickligare ryttare än vad jag är ta hjälp så om dom kan göra det- vem är då jag att tycka att jag klarar mig själv?
Helt rätt och kan tillämpas i livet i allmänhet! Gäller ju allt man företar sig, oavsett om det handlar om häst, hund, bil eller kaklet i badrummet :). Ett proffs är ett proffs.
En heelt annan grej; din blogg är ju numer så väl-kommenterad att jag inte riktigt hinner med ibland. Kan du inte ha fler listade i ”senaste kommentarer”? Så man inte missar något spännande!
Ska lämna ditt förslag till web-master!
Håller med helt. Har själv lite tankar åt det hållet. Att ställa min häst någon månad hos ett proffs i närheten och dessutom åka dit och träna parallellt någon/några gånger i veckan. Får se hur långt vi kommer själva nu under vintern/tidig vår, men blir det alltför trögt med framstegen kan jag definitivt tänka mig att satsa en peng på en sådan lösning. Just nu kan jag få lite hjälp på hemmaplan både med ridning och träning som tur är. Vill helst inte ligga och köra på vintern, varken med eller utan transport.
Ställde min dressyrhäst hos min tränare för utbildning under ett antal veckor i höstas. Det var lätt mina bäst spenderade närmare 20 000 någonsin (smakar det så kostar det uppenbarligen). Min häst är en ”härlig” (beroende på mitt humör för dagen) kombination av att vara svårriden och superelektrisk med mycket mekanik så jag inte skulle klara mig om jag inte tog hjälp med tillridning/utbildning kontinueligt.
Annat ämne…nästan hemma hos dig, väl?
http://www.hemnet.se/bostad/gard-8rum-kyrkheddinge-staffanstorps-kommun-flintevangsvagen-236-4612817
Ja, nära mig!
Vi har faktiskt helt lagt hästgårdsplanerna på hyllan- det skulle kosta långt mer än det skulle smaka :).
Låter ju hemskt att säga det men vi blir ju inte yngre precis och det ÄR massor med jobb som man måste fixa med- jag GILLAR ju min soffa och maken är både ohändig och ointresserad. Så i något annat liv kanske….
Detta var dessutom inte på något vis ett drömboende- såg ganska skamfilat ut utvändigt och interiören var inte i vår smak.
Jag lämnade bort min häst för inridning och visningen på 3-års. På hösten när hon var 3 så fick jag stallplats hos en beridare och stod där i ungefär 2 år. Perfekt! Jag fick hjälp med både träning och ridning när det behövdes och kunde under tiden också rida äldre hästar som variantion.
Jadu Birgitta jag tror din mupp har pratat med min mupp… Har sent omsides betsämt mig för att skola om mig till dressyr med min häst som trots hoppstam och toppbetyg i hoppning ändå rör sig bra och är otroligt lättriden…. när det passar mannen. Rider jag själv så går han som en klocka men nu har det visat sig att rida i grupp på dressyrträning är inte hans grej han blir som förbytt vill inte gå fram står emot sparkar bakut fryser fast vill inte ta galoppskänkel osv han visar upp hela registret MEN om de andra i gruppen skrittar runt och jag får rida lite själv för tränaren så vips en ny häst *SUCK* Jag vill ju träna… så nu blir det att tragla vidare för tränaren tror att det kommer att släppa med mycket jobb… får väl leta efter en tränare som jag även kan rida enskilt för… blir ju inte så mycket träning för min del att rida en tjurig häst 🙁 Men funkar inte detta så ska hans sötebrödsdagar ta slut och jag lämnar iväg honom till någon med långa ben och tydlig ridning och med STOR ödmjukhet för hans knasiga hjärna.
Men Guuud vad likt det låter, ffa det där med att inte ta galoppskänkeln.
Tycker du resonerar klokt angående hjälp- det måste vara någon vars ridsätt du sedan kan applicera på dig själv och klara av.
Jag skulle tex aldrig varken klara av eller leva med mig själv om Kreon krävde en massa ”våld” för att lyda.
Visst skiljer det 7 (!) hål på mina och X stigläder men han rider för mycket lätta hjälper och har aldrig gett Kreon ens ETT bestraffande rapp. Vi resonerar till 100% lika kring ridningen av detta fantastiska djur :).
Skickade hemnet länken mest som ”jaså, ska grannen sälja…”
Jag håller helt med, min häst åker ner för utbildning på måndag och jag resonerar på samma sätt som dig men har fått mängder av kommentarer om jag ångrar köpet osv. Har ju absolut ingenting med det att göra då man tar hjälp…