Idag började jag mitt och Kreons ridpass med 4 andra ekipage som red och en person som longerade- utmärkt mental träning tänkte jag nöjt.
Och den lilla hästen brydde sig mycket lite om de andra- visst höll han koll och travade några spända steg då och då men med hans mått mätt var det storartat och det är bara att tacka och ta emot.
Efter bara en liten stund försvann alla utom ett ekipage och vi samsades fint i vårt stora ridhus.
Jag fortsatte arbetet med bakdelsvändningarna som går bättre och bättre även om man måste liiiirka, ge försiktiga hjälper och nöja sig med små framsteg.
Att förstärka skänkeln med ens det minsta pet med spöt renderar sura sparkar, trycker man för hårt med sidförande skänkel går Kreon emot den i stället för ifrån den osv.
När jag kände mig nöjd gick jag över till att träna på galoppfattningar ur skritt- jag vill att de ska göras mjuuuukt och inte som skjutna ur en kanon och idag fick jag göra några stycken innan de blev så ”flowiga” som jag ville ha dom.
