Min gamla snygging, Arch!
Härom dagen funderade jag på en måhända lite konstig fråga som kom sig av att jag stod och dräglade över Kreon medan jag tömkörde och hela riden tänkte ”guuud så SNYGG han är”.
Det slog mig att jag faktiskt tänkt samma sak om alla mina hästar, jag har alltså tyckt att de varit just snygga hela högen :).
Framför allt Archie var vrålsnygg som unghäst- det hände tämligen ofta att till och med vilt främmande människor påpekade detta med avund i rösten, att han sedan inte var 100 % KORREKT rent exteriört (vad gällde tex benställning) är en annan historia.
När jag köpte Kreon tyckte jag faktiskt INTE att han var SNYGG, förvisso tyckte jag inte heller att han var ful men verkligen inget särskilt rent utseendemässigt.
Däremot tänkte jag medvetet att ”denna gången ska jag inte köpa en snygg häst- jag ska ha en som är EXTERIÖRT KORREKT” (vilket förvisso brukar gå hand i hand men inte alltid).
Men nu är alltså även detta djur en snygging enligt mig- den förr pinnsmala halsen har grovnat rejält och många andra kroppsdelar har pumpats upp till ett mer estetiskt tilltalande utseende.
Och nu till min fråga:
Är ni som jag; tycker att er egen häst är snygg? Påverkade detta er när ni köpte hästen?
Ja! Han är supersnygg 🙂 massor med utstrålning! Det var inte därför jag köpte honom men självklart vägde det över till det positiva. det är ändå en bedömningssport vi håller på med och det är klart att en snygg häst är mer tilltalalande för de flesta domare. Så jag älskar min black beauty och hoppas att han kommer blända domarna också 😉
Åh ja! Min häst är så otrolligt söt och vacker, och det är inte bara jag som säger det, fast jag är såklart sjukt partisk =)
Min första spontana kommentar när vi tittat på Blondie första gången: Nu har vi varit och tittat på den fulaste häst jag någonsin sett! :):) Men nu har vi ju haft henne i 4 år och jag ångrar inte att vi köpte henne trots hennes olika egenheter och ideer:)
Som jag redan har berättat vid några tilfällen var min första spontana reaktion när jag såg Kreon första gången att jag nästan aldrig hade sett en häst med så dålig trav = TOTALT OINTRESSANT ha ha ha!
Nu är ju inte Nevve min egen, men jag tycker att han är väldigt söt och börjar vara rätt snygg också, allt eftersom muskulaturen vaknar till liv också. På den här bilden http://nevve.blogg.se/2013/march/varfor-jag-valjer-hastar-fore-gymmet.html som är i inlägget börjar man ju faktiskt ana en liten muskelmatta på bak och rygg, och han har ju ett sätt som är väldigt vinnande i och med att han är så sjukt positiv till allt också, och det gör nog sitt till när man ser honom, för det är väl lite allmänt känt att en positiv attityd gör mycket för utseendet 🙂 Fast så tyckte jag nog om Jägarn som jag red förut också, han är välbevarad för sina 23 år helt klart, och väldigt arbetsvillig och glad han med. Där kärade jag ner mig i hans nosbläs mest dock, men jag gillar Nevve väldigt mycket mer rent utseendemässigt, Jägarn var med ålderns rätt lite mer ”gubbig” i formen om än fin för sin ålder som sagt.
Gudars vad ytlig jag känner mig nu, haha.
Jag har inte köpt någon häst för att den är snygg, men sen tycker jag ju att de är snygga ändå. Am är snygg för att hon är korrekt, och hon är snygg när hon rör sig. Men hon är inte någon sådan häst som direkt sticker ut ur mängden. Hugo däremot reagerar många på att han är snygg. Han är lätt i typen, högbent med lång hals ”åt rätt håll” och korpsvart med bläs. Sen tycker han själv att han är väldigt snygg också.
Alla våra egna hästar är snyggingar, men skönheten ligger kanske i betraktarens öga. Skämt åsido, de flesta har det till och med på papper: Racke utställd som både unghäst och senior med riktigt bra poäng och resultat. Gold var klass 1 eller diplomsto (kommer inte riktigt ihåg). Dancer är diplomerad som treåring. Våra nuvarande hästar har inga exteriörbedömningar, men nog är både lille Svart och store Röd riktiga skönheter 🙂 Jag skulle aldrig kunna köpa en häst som inte tilltalade mig estetiskt, men smaken är som baken… 😉
Calvin var nog den av de fulaste hästar jag någonsin sett när jag köpte honom som 3-åring. Det var hans personlighet och rörelser som tilltalade.
Nu tycker jag han är RIKTIGT snygg under sadel, men ser lite ut som en kamel i allmänhet, även om han är väldigt korrekt. Hans nos är inte direkt vacker utan träns… men med tycker jag han är elegant. Min STORE Destructor!
Prima är snygg, det spelade in när jag köpte henne. Som jag berättat valde jag henne i boxen, utan att ha sett henne i rörelse 🙂
Hon har utvecklats till en riktig snygging, ett fint muskelpaket med ett underbart huvud!
Min Rosa är inte direkt ngn snygging. Och exteriören, hm…lågställd, byggd i nedförsbacke och över byggd bak samt korta ben, kanske inte är precis det man vill ha när man gillar dressyr. Men, hon gillar att jobba och vi trivs med varandra! Hon har nu fått bra självförtroende och med det tycker jag att det kommer en utstrålning som tilltalar. Får numera ibland kommentarer om att hon är snygg:-)
Jag är precis som du beskrev dig själv väldigt kinkig med det estetiska jag vill ha en häst som är tilltalande i utstrålning och iaf i mina ögon gudomlig! (smaken är ju som baken och därför tänker jag inte behaga andra när jag köper häst) När jag köpte min vita sagohäst tyckte jag att han var bland det vackraste på jorden!
När vi är ute och rider stannar folk med sina bilar och vevar ner rutorna för att ta kort på honom =P
Men nu efter 3½ år så är han medioker för mig, jag har på något sätt vant mig vid denna skönhet och dreglar nu efter andras hästar som är ÄNNU vackrare i mina mått mätt. Jag har helt enkelt blivit hemmablind och höjt standarden!
Visst ser jag honom fortfarande som vacker och snygg, men inte så WOW som när jag köpte honom. Mycket av det hänger nog ihop med kraven jag sätter på oss, jag vet hur han ser ut när han är vrålsnygg och sätter den sidan till, när jag som pilot gör det jag ska osv. Medan jag förut var glad för hans berikande av skönhet i vardagen.
Exteriört är han inte exemplarisk men eftersom jag inte hade några planer på att tävla honom morfologiskt så är det heller inget jag lägger vikt vid, om han är frisk kry och gör det han ska i vårat avseende av användning. =)
Jag tyckte att D var satans snygg och tyckte han hade trevliga gångarter. Han hade en sån otroligt stolt uppsyn, men jag hade bestämt mig innan jag hoppade upp när jag tittat på när ägaren red honom att jag inte skulle ha honom. Sen när jag ridit ut och provat att galoppera var jag fast. 😉
Att han är snygg, Ja, han är nog fasiken den stiligaste lilla häst jag sett! Men det var inte det som avgjorde 🙂
Kram!
Ja jag tycker ”min” shire valack Pucko är snygg, men det tycker han själv också att han är så det smittar kanske av sig… 😉 Sen kanske alla inte tycker att Shirehästar är snygga, men det tycker jag! Faktiskt så går han bland mycket annat under smeknamnet Snyggve 😉 Han var definitivt inte snygg när jag började rida honom, men nu efter ett år har han växt fram både kroppsligt och mentalt och nu tycker jag han är riktigt snygg, speciellt när han själv vill visa hur snygg, macho och bäst han är 😉
Jag köper bara snyggingar :). Brukar säga att man ska bli glad av att se sin häst, sen om man tycker den är snygg, söt, läcker, gullig osv är inte så viktigt men JAG skulle tycka det vara tråkigt att komma till stallet varje dag och mötas av något ”fult”.
Jag är ju våg = estet 🙂 vilket säkert påverkat min val av hästar.
Sedan är det nog också så att om ”man” dagligen överöses med kärlek och får höra hur otroligt fin man är på alla vis så liksom BLIR man snygg av det. Och ja, jag tror att djur också kan fatta detta även om de inte förstår själva orden som sådana.
Jag har varit noga med benställning och hovar när jag letat häst,har tyckt att de varit enormt söta.Sedan har många andra sagt att de varit snygga,vackra med mycket utstrålning.Tror att utstrålningen kommer fram ju mer vältränade,musklade de blir och om pälsen blir glansig så gör det ju mycket till.Jag skulle absolut inte ha en skimmel och tyckte att min vita var ful,med eländigkropp(otränad med enorm gräsmage).Föll för hennes vilja och temperament i provridningen.Nu tycker jag faktiskt att hon är snygg,hon har även blivit mer självsäker och verkar känna sej stark och snygg!
Kan tillägga att Racke-arab faktiskt fått två äldre damer att gråta på en dressyrtävling för några år sedan. Vår vackra sagohäst <3
Äh, det är väl som med egna ungar. I föräldrarnas ögon är de de sötaste och vackraste …
Men, nej, jag tycker inte mina hästar är snyggast i världen bara för att de är mina och jag ser dem ofta. Rent objektivt är i alla fall den ena tämligen vacker men med dressyrögon har han lite för korta (fram)ben och drar ut mulen på ett osmickrande sätt när han jobbar. 😉 Så det beror på med vilka ögon man tittar. Din Archie var absolut vacker ur något slags allmän-perspektiv, men för kortbent och »grov« för mina dressyrögon.
Men man rider inte på utseendet på DET viset. De blir ju snygga(re) när de är i bra hull och väl musklade och arbetar bra under ryttare, men sen resten kan man liksom inte göra något åt. Huvudets form t ex påverkar ju utseendet en hel del och ändras inte hur man än bygger muskler 😉 men man kan ju vänja sig och uttrycket hästen har blir fint om man gillar den i övrigt.
Jag kan tycka både och om min häst! Han kan se ut som om han kom direkt från Sjöbomarknad i ena sekunden för att i andra vara den tjusigaste av tjusiga tävlingshästar! Men i stort är han nog rätt snygg, i alla fall när han rids och det är många som lägger märke till honom, speciellt dressyrmänniskor, fast han är en hopphäst!
För mig är det estetiska viktigt, förödande för mig som medioker ryttare att komma in på en helt vanlig brun, lite allmänt tråkig häst på träning och dressyrbanan. Nu kan det kanske bli så att procenten ligger strax över godkänt men fasen vilken snygg häst:) Skämt åsido, såklart är det mycket som ska stämma och ffa ska hästen ha en exteriör som gör den hållbar. Men jag tittar bara på annonser på fux med bläs. Så nu har jag två fuxar med bläs och en liten shettisfux med stjärn:)
Instämmer i att det estetiska är viktigt, både för egen del och i bedömningssporter. Även om en domare VILL vara objektiv så tror jag inte att man kan styra sitt undermedvetna till 100 % alla gånger och där kan sådana småsaker spela in som hästens färg, om den är flätad eller ej, om ryttaren ser slarvig ut osv.
”Problemet” är att olika människor attraheras av olika saker 🙂
En del föredrar hästar som är lättare i typen, andra vill ha tyngre, någon gillar de som är snabba och lätta i sina rörelser, andra vill ha en mer långsam häst osv.
Samma sak med färgen: jag skulle tusen gånger hellre köpa vilken brun häst som helst (oavsett nyans och tecken) än en dito fux. Tycker numera inte alls om fuxar medan det tidigare var min älsklingsfärg. Samma sak med skimlar- huuuu!
Sedan många, många år tillbaka kommer ”Archies färg” som outstanding nummer ett :).
På ämnet: http://epona.tv/blog/2013/march/puppy-love
Jag har inte tyckt att hästar jag köpt alltid varit direkt snygga. Mitt bruna sto jag har nu är en häst som jag tycker inte är en snygg häst… Hon har ett rätt fjantigt ansikte utseéndemässigt, är rätt tråkigt brun och att hon dessutom varit dåligt musklad gör ju att hon inte sett så mkt ut för världen, utan jag tänker ofta ”travhäst” när jag ser henne… Jag köpte henne för att hon har en mkt fin ridbarhet och är otroligt trevlig och lättsam individ. Jag har sedan köpet vant mig vid hennes utseénde och kan tycka att hon inte ser för tråkig ut, men det är mer hennes underbara temperament jag står och beundrar än utseénde.
Jag har tidigare haft en sådan häst som folk dagligen sagt till mig hur vacker den är, vilken utstrålning han hade. Han var sådan som jag kunde stå och titta på massor och som älskade när folk tittade på honom och visade upp sig. Men på något vis gjorde han sig inte bra på film eller bild däremot. Otroligt trevlig häst mentalt det med, köptes lite till båda delarna.
När jag köper häst tittar jag på hur de rör sig och vad de har för stamtavla (dvs vad det finns för tävlingsframgångar i stamtavlan). Köper bara araber och de är ju ALLTID vackra (hehe!) och har nätta vackra huvuden, så what’s not to like, liksom?! Nä, men jag har väl haft (och har f.n, gamlingen) mindre vackra araber också, men då har de varit såååå fantastiska som individer och sååå underbara att rida att man inte längre ser hur de ser ut.
NU har jag uppnått min dröm och äntligen fått en BRUN arab, och är såååå nöjd! Kan bara stå och titta på denna vackra häst och tänka ”är det SANT att han är min?!”. Visst, jag kan se att han ar litet kort i ryggen och litet högre baktill och så, meeen… nä, han är bra stilig, speciellt när han rör sig. Alltid kul att rida vackra hästar och för många år sedan tränade och tävlade jag en kompis distanshäst som var en STOR fuxarab som bara FLÖT över marken och hade otroligt lång man som fladdrade vackert när man flög fram i ökad trav och folk faktiskt stannade sina bilar för att titta och säga ”ååååh, så vacker!”. Det var kul. Har inte hänt med någon annan! Gjorde några dressyrtävlingar med gamlingen när han var ung, och fick bl.a. kommentaren ”Pretty pony” i protokollet, vilket kändes som en nedlåtande klapp på huvudet på sätt och vis, samtidigt som jag måste erkänna att han ÄR en pretty pony – både liten, käck och söt! Inte på minsta vis imponerande! 🙂
Visst är det viktigt med en vacker häst. Skulle aldrig köpa en i mina ögon ful häst.
Men sammantaget för att kunna köpa måste ridkänslan stämma in.
Nä skimmel går fetbort för mig också, snygg som ung och grå och kan bli snygg om den blir kritvit, men oftast blir det flugskimmel, blää;)
Jag har ju under så många år av mitt liv sysslat med trav och har väl blivit fedup på allt brunt, menar inte att bruna hästar inte är snygga men fux blir lite mer exotiskt för mig. Svarta hästar är ju übersnygga men oftast så är ju inte den svarta färgen kolsvart och då går det fetbort. Men visst drömmer jag om en kolsvart häst med vita ben och bläs. Men det är lättare att hitta fuxar:) Diva har dessutom den där mörka fuxfärgen som jag älskar. Hennes svans är ljus, synd bara att inte manen är ljus/vit då hade lyckan varit total för mig;)
När det var dags att köpa nuvarande pålle skulle jag ha en med korrekt benstälning, bra kors, tre bra gångarter, svart, snäll och ja, you name it, vilken kravlista jag hade. Gick in i stallet och såg pållens ögon och tänkte, den ska jag ha. Så blev det, en nästan svart skimmel med bläs och vit man och svans med långa ben. Nu, sex år senare är djuret nästan vit och väger 750 kg… Jag som hatar flugskimlar tycker att han är stolt , vacker och helt underbar. Alla håller nog inte med om det med att han är underbar, men hans ögon kommenterar många. De är dessutom mer framträdande i ett vitt huvud än i ett svart. Men helt klart ligger skönheten i betraktarens ögon.
Nästan kolsvarta skimlar år sååå snygga- tyvärr blir ”alla” snabbare eller långsammare mer eller mindre vita :(.
Och jag som gillar det rena och vackra tycker ofta att vita hästar (helt naturligt egentligen) ser lite halvskitiga ut- av kissfläckar och annat. Våra bruna/ svarta är säkert lika skitiga egentligen men det SYNS inte :).