I början av veckan väcktes hoppet om en vår i antågande och detta kulminerade i onsdags då solen gassade så pass att Kreon var genomsvettig efter ett tömkörningspass på utebanan.
Men precis när vädret var som varmast, soligast och härligast så vände det om och det har otroligt nog blåst något fruktansvärt varje dag sedan dess!
I måndags fick Kreon sitt studshoppningspass och i tisdags kom Christina och drillade oss som vanligt. I onsdags var det alltså tömkörning för första gången på länge och i torsdags red jag dressyr på egen hand i ridhuset medan det stormade utomhus.
Fredag var X-dag och då blev det ett litet genrep inför helgens tävling. Eftersom det fortsatte att blåsa under lördagen kunde jag inte rida ut som jag tänkt utan fick rida ett lättare och kort dressyrpass inomhus och i söndags var det alltså dags för tävling och debut i MSV C med den äran (67,4% och första ekipage utanför placering).
Tävlingen gick så otroligt bra och egentligen har hela veckan gått i en positiv anda.
Jag konstaterade nyligen att Kreon, så länge det handlar om inomhusdressyr endast har 3 ”lägen”: han går antingen BRA, MYCKET BRA eller SUPERBRA- det är ”tur” att han har en del annat för sig så man inte blir alltför kaxig med en så härlig häst :)!
I lördags skulle jag ju ha varit med på en miljöträningskurs som jag hoppades skulle kunna hjälpa mig med Kreons mupperier men som ni kunde läsa så blev denna inställd och någon ny kurs lär inte äga rum förrän till hösten.
Jag får hoppas att jag genom genomtänkt arbete på egen hand i stället ska lyckas bemästra mitt djur så pass att jag ska vilja behålla honom- just nu har jag definitivt inga planer på att sälja honom men när han var sig som djävligast åt rent ut sagt var det inte så muntert.
Allt eftersom tiden har gått har jag lärt mig mer och mer om vad som triggar honom att bete sig på olika vis, jag vet mer säkert numera vad jag kan och inte kan göra och får också mina tankar och terorier bekräftade från andra som haft liknande upplevelser med sina hästar.
Att tex rida bort från stallet mellan våra grushagar medan det går hästar i dom triggar ”hingsten” Kreon på ett så pass farligt sätt att det bara är dumdristigt att tänka att ”han ska lära sig”- jag som är envis som synden har fått inse att alla fighter inte är värda att tas om livet är en kärt rent ut sagt.
Nu hoppas jag framför allt på att både jag, Kreon och X får förbli friska och att den plan jag har kan genomföras.
Som alla som håller på med hästar sorgligt nog vet kan man planera och vilja hur mycket man vill- olika skador och sjukdomar kan på ett ögonblick ändra allt.
När Kreon stod med ett tjockt och ömt framben för lite mer än en vecka sedan trodde jag att jag skulle dö av förskräckelse innan jag kunde konstatera att djuret är ”pjallig” och att benet bara hade fått en smäll och att det inte var någon senskada, gaffelbandsdito eller något liknande men precis när jag såg och kände det tjocka benet trodde jag att jag skulle svimma på stallgången.
Men får vi alla bara vara friska så hoppas jag på att kunna rapportera om flera roliga händelser framöver- hoppas, hoppas!
Sa himla kul att det gar bra!! jag tankte bara jag skulle saga att det ar roligt att lasa det, for det ar ju ofta de ’negativa’ eller provocerande inlaggen som far manga svar, men ofta ar de positiva inlaggen sadana som man mest laser och ler och glads med dig, men kanske inte skriver nagot. Om du undrade… dvs det ar inte (nodvandigtvis!!) for att folk avundas dig eller ar ogina som det inte blir lika manga svar pa positiva inlagg. 🙂
Vad gulligt av dig!
Ja, jag har ju genom åren många gånger noterat både på bloggen och IRL att folk är mycket mer villiga att kommentera när det går dåligt/ man har problem medan glädjestrålande kommentarer mer eller mindre kan mötas av näst intill tystnad. Sedan får man kanske förstå (fast det gör bara Birgitta 46, inte Birgitta 12 år) att alla inte kan känna samma engagemang och entusiasm för HENNES häst :). De har annat de bryr sig om liksom :).
Det är nog snarare att det är svårare att komma på nåt att säga – när det är något negativt kan man ju ha åsikter eller förslag eller stöttande råd på ett annat sätt, istället för att bara säga ”vad kul!”. Och en tråd som består av upprepade ”grattis” och ”kul” blir ju snabbt urtråkig.
Det håller jag med om och tycker faktiskt inte är lika konstigt och/ eller tråkigt som när folk IRL reagerar likadant, dvs knappt orkar krysta ur sig ett grattis.
Nä, IRL kan man väl kosta på sig den minimala ansträngningen att säga ”grattis!”. Eller ”kul” om man bara orkar EN stavelse! 😉
Exakt. Det kostar så lite och jag försöker alltid själv att berömma/ uppmuntra folk i min omgivning. Min häst blir ju liksom varken bättre eller sämre för att jag berömmer någon annans.
Nu slog du huvudet på spiken Birgitta, håller verkligen med om att det är otroligt tråkigt att folk inte ens orkar säga ”grattis” eller ”vad kul” när det gått bra för någon annan. Nej istället har jag ytliga bekanta som, om dom ser ens häst göra en riktigt fin ritt på en tävling så går de bara när ritten är klar, men om det inte gick så bra kommer dom gärna fram och säger ”han var lite spänd idag va?” eller något liknande (som att jag inte visste det redan då….)
Jag blir oxå glad att läsa hur bra det går och framförallt blir jag glad över hur mycket du tycker om honom och att du verkligen tänker igenom hans reaktioner och försöker hitta bra lösningar på mupperier 😀
Pratade med en tjej på tävlingen igår som berättade att hennes fd häst påminde jättemycket om Kreon på en massa sätt och hennes häst var också diagnosticerad som en ”dålig låtsas-hingst” :).
Väldigt intressant att få sina teorier bekräftade. Okunniga människor tycker ju ibland bara att jag ska ge Kreon ett kokt stryk typ….
Ja, go for it, Birgitta!! På’na bara, en kok stryk kommer lösa alla problem!!
Appselut :)!
Skämt å sido var jag själv mer ”våldsbenägen” i ungdomen och kan fortfarande tycka att en smäll eller två KAN ge positiva resultat, dock inte på alla hästar och/ eller i alla lägen.
Skam till sägandes har även Kreon fått några smällar men då detta inte hjälpte en sekund utan snarare gjorde allting värre och framför allt FARLIGARE så gör jag inte om DET!
Kan tillägga att X aldrig så mycket som höjt rösten åt Kreon och än mindre smiskat till honom så ALL HEDER åt den mannen (som ändå har fått smaka en hel del av Kreons psykbryt). Det är så att JAG som står på marken skulle vilja ge hästen en dask i häcken men X bara ignorerar det.
Luzifer verkar vara en exakt kopia av din Kreon – man måste vinna hans respekt genom att vara som X och man förlorar all respekt om man tappar tålamodet. Det är så intressant att vi hela tiden kan lära oss att bli bättre hästmänniskor genom de hästar vi möter – för det man lär sig av sådana som Kreon (dvs att vara som X) är ju lika användbart på andra hästar 😉
Jag har också en”låtsas-hingst”! Det går inte att använda hårda nypor mot honom heller,då kommer ”onda ögat” fram direkt. Det blir krig bara för sakens skull-och det kan jag aldrig vinna…..Tålamod,lirkande och eftertanke fungerar mycket bättre med honom!
Se där, ännu en som gjort samma erfarenhet!
Framförallt måste man veta att det finns enrimlig chans att vinna kriget. Innan man sitter på backen.