Som jag sa till en stallkamrat idag så är det på gott och ont ”bara” att inse att exempelvis det här med halta hästar- DET kommer att ”förfölja” både mig och andra tränande hästägare så länge vi väljer att ha häst- så är det bara.
Vissa hästar kommer förvisso att bli halta oftare än andra men tro mig, detta är något som drabbar ALLA och det där snacket att ”min häst har aldrig varit halt” ger jag inte så mycket för.
Och då menar jag inte att jag inte tror på det för det kan absolut finnas sådana hästar men däremot menar jag att man inte kan använda dom som någon slags måttstock för ”normalitet” eller för hur bra man tar hand om sin häst, hur klokt man rider, hur fin hästen är bla bla bla för även om dessa parametrar så klart kan påverka så är det långt ifrån hela sanningen.
Exempelvis i mitt fall nu tycker jag definitivt inte att jag och/ eller X har ridit Kreon ”fel” eller för mycket på NÅGOT VIS och jag är ständigt omgiven av hästägare som har halta hästar av både kända och okända anledningar. Så det är alltså bara att gilla läget även om det är trist som f..n!
Hästdagen har för min del bestått av stalljour och uteridning av Kreon, en lugn sådan av förklarliga skäl.
Jag tror att de som aldrig haft en halt häst antagligen är oförmögna att känna/se/upptäcka en hälta/skillnad i hästens rörelsemönster.
Jag vill inte gå så långt att hävda att det ALLTID är så men i många fall håller jag det för troligt ja.
De hältor i alla fall jag har haft på mina hästar har 9 av 10 gånger INTE varit av karaktären ”hoppa på 3 ben” utan snarare låååångt mer subtila, som att hästen tex har gått på dubbla spår i galoppen (Décima) eller tagit något enstaka ”hakigt” steg i ena varvet i hög men ej låg form (Kreon).
Håller med, kollar på hästannonser ganska ofta och hittade en häst som lät intressant. ”Aldrig skadad eller halt”, som det brukar heta. På den bifogade videon var dock hästen tydligt halt…
Men herregud!!!! Inte för att jag är så förvånad…egentligen…
http://www.theideaoforder.com/img/comic/114.jpg
Nummer 10 var klockren.
Vissa människor behöver andras elände för att själv kunna känna sig lyckade.
Typ andras halta hästar.
Det finns ingen levande varelse som inte har haft ont någonstans.
Alla hästar blir ju halta någon gång. Har ett avelsto hemma ( drottningen i stallet ) Som fick sluta sin karriär som tävlingshäst tidigt pga att hon gick omkull i hagen illa och skadade knät, men vi hittade aldrig egentligen felet till varför hon var halt vid böjprov . Men som sagt alla hästar blir halta någon gång!
alltså man hittade aldrig felet i knät kanske jag ska skriva 😉