Väderleksmässigt har det varit en till största delen härlig vecka med mycket sol och värme vilket fortfarande känns lite konstigt efter en så lång och seg vinter och i princip ingen vår men egentligen så ”ska” det ju vara ok väder när vi snart går in i juni.
På ridfronten händer det inte så mycket roligt- jag och Kreon skrittar ut 30 minuter om dagen med lite varierande resultat- några dagar har det varit väl mycket mupperier och det är så klart tröttsamt.
Samtidigt är jag glad att vi ändå kan vara utomhus och skritta- dels hade vi väl svettats ihjäl om vi hade tvingats vara i ridhuset och dels så hade det ju varit så tråååååkigt.
Ett återbesök är planerat till på onsdag och jag räknar kallt med en ombehandling av knät (det brukar mycket sällan räcka med en behandling när det handlar om bakknän) och fortsatt skrittande.
Soya mår som den drottning hon är sin luriga epilepsi till trots. Jag har läst massor om EP och om hundar som drabbats och sjukdomen kan vara minst sagt oberäknelig och anfallen kan verkligen slå till precis när som helst. Så det är bara att ta en dag i sänder.
Hade den medicin som finns inte gett så jobbiga biverkningar för många hundar hade jag inte tvekat att börja medicinera Soya men nu känner jag att jag vill att hon ska slippa den om hennes anfall inte kommer för tätt och/ eller blir för svåra. Vi får se.
Har du gjort någon analys av varför han blev halt? Jag menar rent träningsmässigt om något hade kunnat gjorts annorlunda? En knäledsskada är ju oftast träningsrelaterad – att det belastas fel och inte en vrickning så att säga. Eller tänker du bara ”shit happens”, behandlar och kör vidare?? *nyfiken* Jag tänker egentligen tillbaka till för något halvår sedan då vi (jag) kommenterade lite om att köra vidare med piruettjobb etc trots att han drygt ett år tidigare kom till dig och var som en fyraåring. Jag tycker det är otroligt intressant med träningsfilosofier så det vore spännande att höra hur du tänker angående att knäet har tagit stryk och om du tänker lägga upp träningen annorlunda på något sätt 🙂
http://www.euro-vets.com/page/page7429.html?id=15
Tycker denna artikel är ganska intressant och veterinären som har skrivit den är mycket erfaren.
Nej, jag kan faktiskt med gott samvete skriva att jag INTE tycker att varken jag eller X tränat Kreon fel och/ eller för mycket så att han fått knäledsinflammation igen.
På ett sätt är det kanske ”synd” (missförstå mig rätt) för hade jag tyckt att vi gjort något fel hade det också varit lättare att ändra på det.
Jag blev av min förra tränare NN ”varnad” för att jag nog skulle för behandla om knät ”några gånger” innan han till fullo hade byggt upp detta, knät har ju varit hans svaghet hela tiden.
Jag har en egen liten teori kring vad som KANSKE KANSKE har varit med och BIDRAGIT till att knät tagit stryk (för att referera till artikeln ovan) och det är att Kreon vid missnöje ”gärna” sparkar bakut och ibland träffar saker som tex sargen. Vet inte om det är tillräckligt för att i negativ bemärkelse påverka ett redan svagt ben?
Förresten har vi INTE ägnat oss åt piruettjobb då vi prioriterat annat.
Intressant artikel. Den första länk som dyker upp för mig om man söker på knäledshälta är den från Strömsholmskliniken där man menar att de allra flesta knäledshältor beror på överansträngning – ”att hästen använts på ett sätt den inte klarat av eller varit tränad för. ” http://www.evidensia.se/sv/artiklar/stromsholm-hast/varatjanster/ortopedi/knaledshalta-pa-hast . Alltså inte skador av typ ”sparkat i väggen” som din länk refererar till. Det är nog även min erfarenhet av det (lilla) jag har sett av knäledsproblem. Men så behöver det ju naturligtvis inte vara i alla fall !!
Intressant att höra vad ni jobbar med för hypotes!! Hoppas att han är fit for fight snart igen!!
Bra artikel du länkade till och jag känner igen en hel del, både vad gäller Kreon och andra hästar.
Knäledshältor kan enligt min erfarenhet vara ganska subtila och man kan rida ganska länge utan att tycka att hästen är just HALT.
Jag tycker att det är en OERHÖRT svår balansgång hur man tränar en häst med ett svagt bakknä då ju all ridning går ut på, eller BÖR gå ut på att förflytta mer och mer vikt på just hästens BAKDEL. På det sättet är det lättare med frambenshältor tycker jag för ju mer man får hästen på bakdelen desto mer avlastar man ju helt naturligt framdelen.
Att Kreon ÄR svagare har hela tiden synts då hans högra korshalva är sämre musklad- detta är NÄSTAN borta nu så helt klart har ett bra jobb blivit utfört sedan förra hältan.
Men att BYGGA UPP utan att BRYTA NER är som sagt ursvårt- hur hittar man den exakt rätta avvägningen?
För jag vill ju inte rida hästen lång och låg resten av hans liv och utan att sätta krav men vill så klart inte heller överanstränga honom.
Vad gäller att sparka i sargen, boxen mm så tror jag absolut inte att det är därför knät är svagare men om man redan HAR ett svagare knä så kanske det inte hjälper detta att slå med benet?