Igår var Soya ute på en supersnabb kissrunda i trädgården runt klockan 7 på morgonen och sedan var det ytterst motvilligt som hon masade sig ur soffan vid ett-tiden då JAG tyckte att det var hög tid att hon gick ut.
Då slog det mig vilken ”tur” vi har haft med Soyis- hon håller aldrig på och far runt i huset och vill ut i tid och otid, tvärtom är hon ganska kinkig med vädret och regnar, snöar eller blåser det tex vill hon helst inte gå ut ALLS.
Och även vid optimal väderlek sover hon gärna länge på morgnarna och skulle inte få för sig att kräva utgång före i alla fall 9-10.
Nu blir det oftast att vi går ut med henne mycket tidigare än så för att det passar OSS men fick hon bestämma så skulle hon ligga kvar under täcket läääänge.
Ibland läser/ hör jag om andras hundar som håller på och väcker ägarna i ottan, som ”måste” rastas ständigt och där ägaren knappt lämnar hunden ensam ens korta stunder om dagen och det låter så otroligt jobbigt.
Även om jag avgudar Soya så vill jag ändå ha ett liiiite eget liv och inte varken släpa med henne överallt eller gå ut och gå i flera timmar varje dag året runt.
Hur är det med era hundar kära bloggläsare?
Har de alla möjliga ”krav” på er 🙂 eller har ni det lika layed back som jag :)?
Mina är väldigt okomplicerade, har inga speciella tider som de absolut måste ut på. Gammelhunden ogillar regn så får han så vill han tidigast gå ut runt lunch, och då motvilligt.
Vi har det väldigt lugnt med vår golden. Hon var ett år när vi fick hem henne och hon var lugn och fin redan då. Hon sover tills förste man går upp, men verkar veta skillnad på om man bara ska upp på toa eller om det verkligen är morgon på riktigt. Snabb kiss i trädgården, frukost och sedan korgen ett par timmar igen. Promenad på förmiddagen med husse innan han far till sitt jobb. Sedan kan hon vara ensam som mest några timmar innan jag kommer hem och släpper ut i trädgården. Tar med henne till stallet där hon skrotar omkring och sover i sadelkammaren när vi rider. Hem och få kvällsmat. Sedan sova och/eller kela mest hela kvällen tills det är dags för sista kissen i trädgården innan vi lägger oss. Sedan sover hon hela natten. Hon är väldigt bra anpassad till våra rutiner, precis som vår förra hund var. Beror kanske lite på hurdan man är själv, men också på vad man väljer för ras. Det enda som skiljer hundarna åt i vanor är väl egentligen att den gamla gick ”nattpatrull”, dvs att hon gick några rundor på natten och tittade in i barnens sovrum som för att kolla att allt var okej. Lite gulligt, tycker jag. Nu är barnen stora så det slipper den nya (som förresten hunnit bli 4 år nu).
Mycket anpassningsbar jack russel som tycker att tidiga mornar är urk och går och lägger sig igen! Pigg och på när det gäller men annars väldigt lugn soffpotatis! Sover vi sover han!
Jag är stolt ägare till två hundar som förväntar sig att det ska hända något kul minst ett par i veckan. För mig är det helt onödigt att ha hund om jag inte är aktiv med dem, så att de blir rastlösa när inget ha hänt på en dag eller två är kvittot på att jag gjort rätt.
Min tax är med på det mesta efter lite övertalning. Sova är dock något han inte behöver övertalas till. Så fort han gått promenad, vi lekt eller tränat så är det sovning i minst 1 och en halv eller 2 timmar som gäller. Plutten som han heter har gett ett nytt ansikte till uttrycket ”lathund”.
Vår storpudel Vilja är också morgontrött, så hon släpar sig till dagis men när hon väl är där piggnar hon till. Kvällarna följer hon oftast med mig till stallet. Hon älskar att få följa med när jag rider ut, vi har en slinga runt stallet som är helt bilfri men som innehåller ett stort fält med både hare och fasan. Hon springer före och skrämmer upp fasanerna så slipper hästen, det tycker Matte är väldigt bra. 🙂 När hon blir trött lägger hon sig precis framför hästen och då bestämmer hon tempot… Smart hund!Helgerna sover hon längre än vad vi gör, hon sover alltid i källaren (eget val) och det kan dröja en timme efter jag har gått upp innan hon masar sig upp.. Hon är en enkel, lydig och lyhörd hund. Det enda som jag verkligen ”stör” mig på är att hon är otroligt skotträdd, vi lider oss igenom nyår, jakttider och åskoväder. 🙁 Vi har försökt med alla möjliga medel men detta beteende blir bara värre vid varje tillfälle även om vi ignorerar henne så som man ska…
Jag har en dvärgschnautzer som är med på det mesta. Jag har aldrig varit med om att hon väckt mig på morgonen för att hon vill ut om inte är magsjuk eller nåt. Nu är jag relativt morgonpigg så sovmorgon för oss är promenad vid 8-8.30. Jag brukar gå en runda på morgonen på 20 minuter på vardagarna och 45 min på helgen. Hon kan vara själv hemma utan problem men jag brukar ha med henne för det mesta. Annars är hon hemma hos mamma och hennes man och deras hund. Rent spontant är jag inte så förtjust i tanken att lämna en hund själv hemma många timmar varje dag när man jobbar. Så lösningen är perfekt just nu. Dessutom har mammas man gått i pension så nu tar han hand om hundarna på dagarna…
Hon är gärna med i stallet men vill inte följa med på ridtur. Promenad med hästen går bra. Men hon tycker det är läskigt jag rider. Rider jag på banan brukar hon sitta på en sandhög och titta på. Däremot hatar hon när det är kallt eller regnar. Om vädret tillåter det så ligger hon gärna i bilen och sover. Väl hemma brukar hon passa på att sova så mycket det bara går. Däremot är hon väldigt intresserad av ”matlagning” och följer gärna mig som en skugga i synnerhet till köket.
För mig är att ha hund liksom inte stor grej.. hon hänger med på det mesta. Är en glad liten hund som är väldigt lydig och tycker det mesta är finfint. Jag har inget tidsschema direkt mer än att hon får mat efter morgonpromenaden och någon gång vid 17 på kvällen. Hon brukar gå ut och kissa en sista gången innan jag lägger mig under viss protest.
Det är väl lite från individ till individ. Vi har en livlig ettåring som visserligen har en väldigt bra ”av- och på-knapp” – händer det inget så vilar hon men om det å andra sidan händer något så är hon verkligen på. Vi är ute minst 20 minuter varje morgon (tidigt!), sedan ett par promenader under dagen och avslutningsvis en längre promenad på kvällen, allt som allt ett par timmar varje dag. Hon behöver mycket motion – och det får hon också!
Zahra och Hilda är som sin matte inte särskilt morgonpigga. På vardagarna när jag jobbar, så går de kanske ut innan jag ger mig iväg. Någon timme senare hämtar mina föräldrar, som är pensionärer, dem och går en kort runda med dem. Sedan är de hos mina föräldrar hela dagen och där har nog hundarna satt schemat för dagen. 😉 Vid 11.00 tiden ska de gå ut och går en runda på 1 timme ungefär, eller 2 beroende på hur många mina föräldrar träffar som de pratar med. Sedna kan det bli en eftermiddags runda eller bara en kort ”kissrunda”. När jag hämtar dem går vi sedan en promenad innan vi går hem.
Men när det är helg eller jag jobbar hemifrån är det ett helt anant schema. Jag är först uppe, och det är inte särskilt tidig om jag är ledig. Efter någon några timmar tittar jag till hundarna om jag inte sett dem och redan haft dem ute. Oftast ligger de fortfarande i sängen under täcket. Frågar om de behöver gå ut, men oftast blir det ingen reaktion, speciellt om det regnar ute. Ytterligare lite senare kan Zahra komma rusande och behöver gå ut. Då kan klockan vara 10.00- 11.00 eller ännu senare. Ibland kommer Zahra tidigare. Hilda ser jag inte svansspetsen av förrän runt 12.00 eller som senast 15.00! (Fast det är ett extremfall kollade hur länge det skulle ta innan hon visade sig.) Då har jag tjatat på henne att hon ska gå ut många gånger. Ibland när jag är ledig har jag varit på promenad med dem flera gånger vid den tiden. Är det dåligt väder med regn och blåst går det knappt få ut dem.
Jag tränar agility med Zahra och lite allmänlydnand med Hilda och båda två tränar en del kapplöpning, så vi rör oss och aktiverar oss en hel del ändå.
Lata hälsningar
Görel, Zahra och Hilda